Det har snöat lite inatt men inte så mycket att jag blev deppad eller förbannad.

Kom bara på att det är hög tid att gå till skogen och försöka plocka lingonris och annat grönt till julkransarna. Ska också gå ner i uthuset och hämta lite lockig fin grå ull. Såg att dom gjort kransar av ull och dekorerat. Dom var verkligen jättefina och ideér är till för att ta efter så det ska jag göra.

Då kom vi in på det där med marknader. Nu drar julmarknaderna igång. DansBritt och jag var till Strömsnäs på marknad. Oj så mycket folk och så mycket kul det fanns. Dessutom många bekanta att prata med. Träffade en gammal jobbarkompis som jag inte sett på säkert 25 år och det var roligt.

Jag handlade saffranskaka, enbärsdricka ett gott bröd och en tvål gjord på komjölk. Dessutom en handgjord liten söt ängel att hänga i granen.

Så fikade vi på bonngården och satt och myste i värmen från brasan.

Man får roa sig så gott man kan.

Just nu kom DansBritt med sina två barnbarn och just nu börjar snöflingorna falla mera tätt. Barnen blir glada och jag blir nerstämd. Det är väl något fel på mig kanske. Alla åmar sig för att det blir vitt och ljust och fint men jag är väl född i fel land kanske. Nåja nog om det. jag är ju den jag är och jag har sagt till dom positiva. Att får jag inte bli förbannad så kokar jag över till slut som en tryckkokare. Då är det bättre att bli lite förbannad då och då.

Är man född positiv och med tanken att tänka det bästa om allt så ska man väl vara glad för det men inte kan jag ändra mig. Gamla ilskna kärringar går inte att ändra. Nu är det ju tur att jag är mest ilsken på väder och trasiga grejor och mindre på folk. Jag är nog egentligen både folkkär och djurkär men oj så mycket annat det finns att vara förbannad på i den här världen.

Dagens ord: Det går inte att ändra på gamla surkärringar. 

Nej, jag har inte skitit i blå skåpet men jag har öppnat det.

Tålamod jag kommer till det sedan.

Nu ska vi inte börja med det utan ta saker och ting i rätt ordning så vi börjar med onsdagen.

På natten kunde jag inte sova. Sjön sjöng och strömkarlen spelade falskt på sin fiol. Jag vaknade av att jag frös. En räv ylade ute på gården. Det var kallt i sovrummet. Klev upp och drack choklad, löste korsord och läste

Tände i braskaminen och lade mig på soffan och såg på tv så vid 6-tiden somnade jag och vaknade igen efter ett par timmar och dagen var förstörd.

Jag orkade inte mycket den dagen utan låg i soffan och såg tre gulliga romantiska filmer på Netflix. Orkade inte ens fara på vattengympan. Ibland behöver man lite gulligull och romantik. Det finns inte mycket sånt i mitt liv nu för tiden minsannö

Så till det blå skåpet. Gamle A kom och ville ha salva, en helt vanligt bivaxsalva.

Han hjälpte mig att lyfta bort stora blomman så jag kunde öppna min salvkista där jag har alla grejor för att göra salva. Så gjorde jag salva och när jag ändå var på gång så gjorde jag kådsalva och vildrossalva. Det luktade fantastiskt gott i köket när vi satt på var sin sida bordet och rörde våra salvor tills dom kallnade.

Plockade in saker i blå skåpet och hittade en massa grejor som jag glömt. Värre var att jag ibland glömt vad jag har i burkar och byttor och flaskor. Att inte sätta lappar på saker går inte bra men nu fick jag rensa ut lite grann och lukta och sätta etiketter på det som fanns där.

Gamle A fick sin salva och lite Chaga (sprängticka) Vi eldade spisen och drack kaffe och gårdagen gick sin gilla gång.

När han åkt tog jag min dagliga vandringsrunda.

Nu är det stora tystnaden. Mulet, lugnt och inte ens en fågel hördes.

Nere vid stranden var det kvar lite rimfrost överallt. 

Någon hade ritat en isländs galder i sanden. Tydligen finns det fler än jag som kan dom tecknen.

Tre grader kallt och ganska behagligt att gå omkring och lufsa runt innan snön kommer. Det luktar snö så snart kommer den nog.

Idag fyller Sonen år och jag minns hur det var när han föddes för så många år sedan. Det var en dag med glashalka och skitväder och jag födde honom bara några timmar efter att vi kommit till stan. Det är ju bara 10 mil dit så det gick fort och bra. Då fick man vara kvar på bb i en hel vecka och när jag skulle hem hade snön kommit.

Det var en jobbig vinter. Vattnet hade sinat i brunnen. Det var kallt och jag fick tvätta för hand. Sonen skrek hela nätterna och mest hela dagarna också. Det var länge sedan och jag längtar till jul då han kommer hem.

Dagens ord: Vete sjutton vad man menar med "skita i det blå skåpet". Är den någon som vet?

Så är det 11 grader kallt men himlen är blå och det blåser inte och allt är täckt av frost, blänkande som diamanter.

Jag eldar i köksspisen och matar fåglar. När jag rasslar med hinken kommer dom i kvittrande hopar för att få mat Än är dom inte så tama att dom äter ur handen men det blir nog snart.. Luften är klar och lätt att andas.

Så kommer min kompis M och vi dricker kaffe och pratar och så går vi en promenad "väst i gålan". 

När vi kommer hem ser jag på en ÅsaNissefilm och sedan dras jag ut av solen och skönheten och isens råmande.

Jag måste ut och se det vackra innan snön kommer och får mig att trilla ner i min vinterdepp.

Nu sjunger isen sin sång när det fryser till. Jag vill ha öppet vatten man kan inte låta bli att tycka att is är vackert när den glimmar som silver i solljuset.

Borta vid ån är det lite öppet vatten och ett svagt porlande. På en sten sitter strömstaren och glor på mig.

Snart kommer de kalla nätter då strömkarlen spelar vilt på sin fiol och håller mig vaken om natten. Dessutom brukar han spela falskt. Högt , gällt och lite kusligt låter det. En del säger att isen kalvar men jag vet att det är strömkarlen som spelar för det har pappa sagt och då måste det väl vara sant eller hur?

Det är rimfrost överallt och sagolikt vackert.

Här kan man gå i evigheter och bara titta och känna.

Jag bestämmer mig för att gå på Lydensvägen en bra bit upp i skogen.

Skrämmer upp en flock med orrar. Ser spår efter en liten älgkalv, en räv och en ekorre. Får sällskap av korpen som bor på myren och vi kraxar lite med varandra. Jag pratar alltid med korpar när jag träffar dom.

Jag fryser inte för nu är vinterkläderna på. Vänder ansiktet mot solen.

Ser att spindelväven på träden är som det vackraste broderi.

En sådan här oväntad dag är det skönt att leva och bo i paradiset Fisksjön mitt i naturen och bland djuren.

Dagens ord: Det gäller att njuta av det vackra medan det finns.

Vaknade av att jag frös. Klev upp och såg på termometern att det var 13 grader kallt och att sjön har frusit. Fåglarna satt i en lång rad i fönstret och hackade och tyckte att jag skulle gå ut med mat. Katten vägrar att gå ut.

Så var det med det. Nu kommer nog inte isen att gå bort igen när det frusit till så ordentligt. Hoppas bara att ingen snö kommer på länge än.

Jag tänder i vedspisen och sätter på kaffepannan. Går ut och matar fåglar och ser att det inte blåser så mitt på dagen kan man kanske gå till skogs.

När Kinabror åkte i förra veckan tänkte jag att det skulle bli många dagar utan att se en människa eller träffa någon men det blev inte så.

Tisdagen bakade vi tunnbröd  PappersBeda och jag.

Onsdagen kom DataFia på besök

Torsdag blev det gubbdag. Först Mustachen och sedan Gamle A.

Fredag var det ju lunch med DansBritt och så på kvällen middag hos Datafia

Lördag åkte DataFia och jag till Hammarstran på marknad och där träffade jag en av mina jobbarkompisar från det förfärliga jobbet på fk för många många år sedan. Hon fikade med oss och det var så trevligt att prata med henne igen.

Så igår så tog jag en riktigt lång skogspromenad. Sådan tur att  jag har min mobiltelefon. Man börjar ju bli lite ängslig att man skulle råka ut för något och bli liggande för ingen skulle sakna mig på lång tid nu när jag är själv i hela byn. Förr tänkte jag inte alls på något sådant när jag for fram som ett jehu i berg och backar hoppande över bäckar och traskande på myrar men nu har jag blivit feg. Är det åldern tro.

Det är i alla fall en frihet att man kan gå i skogen.

Sedan ville det sig inte annat än att jag åkte till Moster och vi hade en riktigt fin eftermiddag uppe på hennes backe i Näset. 

Solen sken in och spisen sprakade och hennes hembakta bröd smakade jättegott.

Hon har ett underbart stort fint hus. Hon flyttade ju ner på samhället ett tag men illtrivdes så i lägenheten så hon flyttade hem igen. Så blir det säkert för mig också. Är man van att ha gott om plats så känner man sig nog instängd i en lägenhet. Att bo nära naturen och kunna gå ut när man vill utan asfalt och långt till skogen.

Hon har så gammaldags och fint och stora rum med ljus utifrån.

Jag förstår henne även om det är besvärligt att bo så här lite på sidan om allt när man börjar bli gammal.

Nåja nu är det måndag och jag har en del att stöka med som alla kvinnor har. Jag såg på tv att man kan blanda till en röra av potatismjöl, bikarbonat och ättika för att ta bort kalkbeläggningar ur  badrum  och jag har både kalk och järn i mitt vatten så det blir beläggningar överallt. Nu har jag gjort en pasta som jag lagt på i badkaret. Få se om det hjälper.

Dagens ord: Gamla husmorstips är ibland det bästa.

Dagen då det är dags att tända ljus på gravarna. Dag av eftertanke och minnen. Det brukar för det mesta vara skitväder den här dagen. Blåst och kallt och ljusen brukar blåsa ut och man stod där med iskalla fingrar och huttrade. Så var det inte igår.Visserligen lite kyligt men inte en vindpust.

DansBritt och jag började med att äta lunch på hotellet. Det var bara hon och jag för Kinabror är ju i Skåne.

Så åkte vi till kyrkogården i Pålgård.

  Det Där är så vackert  och elefantberget vakar över alltsammans.

Vi går till mammas grav och DansBritt går till sina nära och kära. 

Jag har ingen direkt god tanke om kyrkan. Sammankopplar den med kalhyggen och sålda prästgårdar och stängda kyrkor men nu blev jag imponerad.

Vi går in i kyrkan där man spelar fin musik och bjuder på kaffe..

Den här kyrkan är rena motsatsen till den lilla kyrkan i min by.

Stor,ljus och ganska ny. Båda vackra men på olika sätt.

Jag tycker så om den blågrå målningen och skulle gärna vilja ha just den färgen på mina skåpluckor. Dom börjar bli slitna nu efter 40 år. Jag är för lat för att måla om dom och det är svårt att få till rätt nyans.

När jag ser det gamla uret som är vackert målat får jag lust att måla med sådan gammal färg som är blandad med linolja färgpulver och terpentin. Sånt jag målade med förut men det var länge sedan jag var kreativ nu.

Ute på kyrkogården hade man satt upp ett tält och tänt en eldkorg och prästen stod där och bjöd på glögg. Jag blev som sagt imponerad. Nere vid Ica stod kyrkpersonal och gav bort ljus för att lysa upp mörkret. Det var fint tycker jag.

Så dags för mig att åka till lilla kyrkan i Håsjö. Där var det folktomt men jag blev kvar en stund för jag har många att tänka på och tända för.

Pappa och farmor och farfar, fd grannen och hans bror, AMV:s föräldrar och morföräldrar. Jag gick omkring där en stund. Det har hänt en del tråkiga saker i den här byn sista tiden och det finns många sorgsna minnen men jag försöker leta efter vackra och glada minnen att tänka på.

Så blev jag bjuden på middag hos Datafia och kvällen går. När jag åker hem hade det mörknat.

Nu när isen gick bort så är solnedgångarna som vackrast och sjön lyser som guld i skymningen.

Dagens ord: Dagar av eftertanke och minnen behövs ibland.