Så är det lucia igen och det tänder inte bara ljus utan minnen. Jag minns inte hur det var i skolan. Någon lucia var jag i alla fall aldrig. Troligen gick jag väl dold och långt bak i luciatåget och var så blyg att jag inte ville synas. Sån var jag när jag var barn.

Jag tog igen den sedan när jag själv hade familj. Jag bjöd alltid på lussekatter och pepparkakor på säng och Sonen och jag vi gick runt i gårdarna i byn och lussade. Vi var inte många i byn då heller. Men farfars bror och hans fru, dom Gulliga Sven och Rut väst i Gålan och längst bort i byn Mustachens farbror. 

Alltid såg jag på tv klockan 7 men i år sov jag över. Saker och ting har inte lika stort värde längre men så kan man ju se repriser när man vill och vid 8-tiden tittade jag på luciafirandet.

I år var det nog det bästa jag sett. Det var från Gränna och så fint dom sjöng och så vackra dom var. Att dom kom med häst och att det var så många små söta barn med var ju rent härligt.

Alla dessa vackra människor med sådan glädje och skönhet. Vad ska de bli av dom. Vad väntar dom i livet? Ska en del av dom bli lika fula och tråkiga som jag. Vet inte Jag önskar dom lycka och må ni få sjunga och le i många år ännu.

Katten Morris ligger i mitt knä och snusar och sover. Jag dricker kaffe men inga lussekatter eller pepparkakor men dagen till ära har jag tagit fram tunnbröd och gjort mig en god macka till frukost. Tittar ut men det är så mörkt så man ser inte mycket.

Det är fortfarande mörkt ute men jag tror att det blir en fin dag. Det snöar inte och blåser inte och är bar 0-gradigt.

Så vet jag att det händer härliga saker snart. Min lillebror med fru kommer imorgon och dom ska bosätta sig här i byn så nu har vi samlat oss alla syskon. Tänk att alla kom tillbaka till slut efter att ha bott i Skåne lång tid. Alla är tillbaka igen och lillebror Broder B har ju bott i Skåne sedan han var bara några år men alltid varit hemma på ledigheter. Att Kinabror som varit i Kina också kom tillbaka är ju helt otroligt.

Sonen kommer till jul och när jag ser bilden på oss så kan jag nästan inte fatta att tiden gått så fort. Han är ju en gubbe på 43 år och jag är en kärring på över 70. Hur blev det så?

Dagens ord: Tiden bara försvinner men minnen finns kvar.

I förrgår vaknade jag till att det hade snöat igen. När jag ligger i sängen så kan jag se ut på balkongen och hur mycket snö som kommit kan jag se på balkongräcket och det avgör om jag ska kliva upp eller om jag ska tjura till mig och ligga kvar.

Jaha slut på sparkturer på sjön. Slut på att gå i skogen.

Jag vägrar att ta ut snöslungan Eulalia fast den är lagad. Ger mig fan på att så fort jag börjar med den så blir det något mer skit. Tekniska grejor brukar krångla för mig.

Jag vägrar att skotta.

Jag vägrar att gå ut.

Till slut så var kaffesuget för starkt så det var bara att knaka sig upp.

Blev inte mycket gjort den dagen mer än att städa sonens rum.

Frampå kvällen kom M och L och hälsade på och jag blev genast på bättre humör.

Det är otroligt så mörkt det är. Halv elva igår när jag hämtade posten hade det nästan inte blivit ljust.

Fåglarna var som galna och fullkomligt anföll mig för maten var slut efter min tjuriga dag då jag inte ens varit ut och matat dom.

Det var en kall dag 14 grader som mest men AMV pch Gubben och Gamle A kom och vi blev sittande och käkade lussekatter som dom hade med sig och pratade och bara var lata några timmar.

Gjorde en liten fåra ner till vedboden så jag kunde hämta in lite ved men annars kurade jag mest inomhus. Läste lite, såg på tv lite och sågick den dagen.

Nu har vädret slagit om och det är bara en grad kallt och det har kommit lite mer snö inatt. Kanske kan jag få hem julgranen idag. Det är i alla fall planen men man kan aldrig veta. Mina planer brukar sällan slå in utan det blir något annat men skit samma. Vi får se. Nu är det kaffe som gäller och lite småplock.

Dagens ord: Njut av snön ni som gillar den.

Hörde att det skulle bli två dm snö och då bestämde jag mig för att det mesta av dagen skulle tillbringas utomhus.

Jag tänkte välja ut vilken julgran jag ska ha innan dom snöar ner.

Jag har ju snöat in på julfilmer och satt och såg på två stycken igår och eftersom dom var från Amerika så var granarna precis lika fulla av glitter och glans som mina. Vet att många här i Sverige är noga med att det ska vara elegant och bara kulor i samma färg och inte för mycket grejor.

Sån är inte jag. Ju mer ju härligare.

Den här granen var söt men kanske lite liten för att orka bära alla mina julprydnader. Jag har massor med gamla saker och gamla saker ska det vara.

Nästa var större och kraftigare i grenarna men inte lika tät.

Tror det får bli den här som både är lite större och lite tätare. Jajamen. Jag har bestämt mig.

Så tar jag fram mammas lila spark och tar ner den till sjön. Med dubbar på skorna går det jättebra att dra iväg västeröver. Tittade in i Kinabrors sommarstuga för att se om skogsmössen invaderat men jag såg ingenting av det. 

Så gick jag vägen neröver byn och mötte en älgkalv som såg helt  förskräckt ut och det förstår jag för människor är farliga och troligen har dom skjutit hans mamma tidigare i år så nu går den ensam i skogen.

På gamla Fisksjövägen går jag hem och det är skare som krasar under fötterna. Annars är det väldigt tyst som det är strax före snön, tyst och ganska mörkt fast det är mitt på dagen. Bara 5 grader kallt och lugnt och fint och härlig luft. Det blev några fina timmar utomhus.

Vid rävberget tassade någon omkrng så jag hörde hur det knakade i snön och rasslade och mumlade.

Igår var jag rätt lat och låg mest och tittade på  julfilmer på tv men framöver kvällen var det dags för julbord på Håsjögården. Det var trevligt och väldigt gott som vanligt och jag åt för mycket och det var jag nog inte ensam om. 

Eddie spelade julsånger på saxofon och det lät väldigt fint och juligt. Ja det var en trevlig kväll.

Nu känner jag mig lite frusen och tror att jag ska tända i braskaminen och värma mig lite. Det är en ÅsaNissefilm på tv som jag sett förut men visst kan man se den igen.

Dagens ord: Ibland kan det vara svårt att välja.

Under ladugårdsgolv och hus sägs dom bo småfolket eller vittra som man säger. Säkert finns dom under den gamla ladugården.

Man ska inte bara julstöka det finns faktiskt annat att roa sig med.

Jamtli i Östersund har en utställning om allehanda oknytt och så kan man på biolokalen i Hammarstrand fe se på filmduken ett föredrag och bilder och berättelser om oknytt och få lite fika en torsdagseftermiddag i december. 

De märkligaste saker och berättelser om fäbovallar där vittran bor. om troll och storsjöodjuret och en massa annat.

Trevlig var det och nästa vecka handlar det om tomtar.

Det är ju rätt tid att prata om skyrmta. Nu när det rör sig i skuggorna och man ser något skymta i ögonvrån som försvinner när man tittar till. 

Jag som bor i skogen har ju mina egna vättar både i huset och vid underjordiska bäcken.

Jag pratar inte mycket om det för jag förstår så väl att man skulle fnysa åt mig och tro att jag är mer knäpp än vad jag faktiskt är.Så jag säger bara: Det finns mer mellan himmel och jord än vad vi kan förklara.

Vädret är ok. Någon minusgrad och igår kom solen fram några minuter och mer kan man inte begära den här mörkaste tiden av vintern..

Gamle A kom en sväng igår och vi fikade. 

Jag skrev en massa julkort som jag alltid brukar, mer än 20 faktiskt. Det är ett av julens roligaste göra. Att sitta där och skriva och tänka på dom jag skriver till. Att komma ihåg vad vi upplevt tillsammans och skicka varma tankar till alla. 

Det blir inte alls samma att skicka ett sms. Jag tycker själv om att få julkort och sätta upp dom på kylskåpet och titta på de fina bilderna. Dom brukar få vara kvar på kylskåpet länge länge.

Julklappar har vi slutat med och det är bara skönt. Alla har så mycket grejor redan så det behövs verkligen inte och jag har så dålig ekonomi så jag har inte råd. Kan ibland bli något jag gjort till någon speciell men jag satsar på god mat .  

Dagens ord: Det ska vara lite mystik i mörka juletiden.

Jag tycker mest om morgonen. När jag vaknar och det håller på att ljusna. Kroppen känns mjuk och varm och aldrig är flanelltäcket så skönt som just då. Jag tänker nästan alltid på hur skönt det är att inte behöva kliva upp utan kan ligga och dra mig. Sätta på radion och lyssna lite, läsa lite grann och så kommer katten Morris och kryper ner en stund och ligger där och spinner. 

På med morgonrocken och gå ner. Tända i spisen. Koka ett ägg och bre en macka och så på med kaffepannan.

 Äta frukost framför tvn. Nu ser jag på adventskalendern vuxen som jag är och den är julig och bra i år tycker jag.

Julgrisarna kommer fram.

Igår var ingen bra dag. Det var tandläkardag och jag fick reda på att en rotfylld tand och granntanden måste dras ut. 

Faan tänk alla de gamla 60-talslagningarna som börjar spöka nu.

När jag kom hem var jag lite skakis och inte på något humör. Som tur var så kom Mustachen och fikade med mig och pratade bort en stund.

Vissa dagar är tyngre än andra. Idag är det blåst och tö ute men jag ska trots halkan försöka ta mig till vattengympan för att muntra upp mig lite. 

Börjar plocka fram lite mera julgrejor.

Den här gamla ljusstaken är nog gjord av någon på slöjden får många många år sedan. Den är ovanlig och fin tycker jag och jag älskar gamla grejor.

Kvällarna är mörka och det enda ljus jag ser är från Kinabrors hus där det lyser hela tiden.

Dagens ord: Tänker man till riktigt så kan man inte säga annat än att det är frihet att få ligga så länge man vill på morgonen och må gott.

Medan köttbullarna steks i ugnen ska jag passa på att blogga lite grann. Fin dag idag också så jag ska nog gå ut en sväng sedan jag stökat med det jag tänkt.

Nu har det varit första advent och jag hör hur folk börjar stöka med allt innan jul. Förr skulle man ju spara det mesta till dagen före julafton men nu gör man ju som man vill och jag vill att tomtar och pynt sakta ska översvämma huset.

Mjukistomtarna har kommit fram ur sin låda och får sitta och titta på sängen.

Tänkte spara med julkrubban till lite senare men jag kunde inte bärga mig och började plocka fram alla änglar och tomtar och grejor bara för att jag kan och vill.

Ett helt litet tomteland med änglar och grisar och små hus och så krubban förstås.

Troligen har jag barnasinnet kvar eftersom jag tycker att det är kul.

Nu måste jag passa köttbullarna. Bra att göra det man kan göra i tid och frysa in.

Dagens ord: Tur att jag har barnasinnet kvar annars vore det alltför trist i mörker och vinter.