När första snön kommer börjar alltid eländet komma.

Så blev det nu också.

Ett telefonsamtal och jag fick reda på att min barndoms och ungdomsvän hastigt dött sittande i sin traktor. Vännen Mustachen är borta och det är svårt att förstå och ta in.

Det var inte länge sedan han kom instövlande i mitt kök med en påse plommon i handen. Han och Kinabror satt som vanligt vid köksbordet och pratade om dittan och dattan. Mustachen brukar komma så gott som en gång i veckan.

Han var en sådan människa som det bara finns en av och att beskriva honom går inte.

Ingen som han minns alla tok vi gjort som barn. Ingen kunde alla uttryck och härma alla gamla gubbar som fanns i vår ungdomstid.

Det han gjorde gjorde han med hela själen och hjärtat.

Han och jag satt ibland och såg på Åsanissefilmer och skrattade och mest skrattade jag åt Mustachens kommentarerer:

"Si du nu tar Sjökvisten fram bröllopskonfekten" och så skrattade han sitt häftiga skratt. 

Det slår mig också. Nu har den förste av vårt ungdomsgäng gått bort .Vem blir det nästa gång? Jag är ju äldst och Mustachen var bland dom yngsta av oss.

Är det det som väntar nu? Sjukdom och död?

Gubbarna som sitter vid mitt köksbord. Ska dom en och en försvinna eller försvinner jag först? Jag har inte tänkt så mycket på det förut och en ilning av skräck går genom mig.

Jag halkade när jag pulsade ut för att mata fåglarna. Mina gummistövlar från 50-talet börjar bli slitna under. Jag har många stövlar men alla har hål och är inte sköna att ha heller. Bara dom gamla är bra men svåra att laga eftersom dom är av gammalt gummi. En bagatell men i alla fall. Halka omkring i blötsnö är inte kul.

Jag har beställt att få bytt till vinterdäck på bilen tills nästa vecka så åtminstone bilen slipper halka.

När jag ringde till min son fick jag reda på att han inte skulle komma upp till jul. Coronan har tilltagit i Skåne så han ville inte riskera något.

Jag tände i vedspisen för första gången i vinter. Frysa ska jag i alla fall inte.

Så ringde Broder B:s fru och bjöd på kaffe så Kinabror och jag åkte dit. Dom skulle också få besök från Skåne men det blev inställt. På hemvägen fick jag fullt med blötsnö i stövlarna och nu vräker snön ner i stora äckliga tjocka flingor och det är nästan mörkt ute fast klockan är 10 på morgonen. 

Dagens ord: En del säger att det blir ljusare när snön kommer men för mig känns allt bara mörkare.

 

Ingrid

22 oktober 2020 11:47

Oj så mycket snö ni har fått!
Och så tråkigt att en i gänget har gått bort. Jag beklagar din sorg efter Mustaschen.
Varm kram, Ingrid

http://https://ingrids.home.blog

 

Ann

22 oktober 2020 12:14

Men å så ledsamt med Din barndomsvän! Jag kan väl säja att kände honom litegrann, fast jag inte sett honom på några år! Jag fick veta igårkväll att en klasskamrat sen högstadiet hastigt gått bort! Det är samma där, vi umgicks inte men av olika anledningar så kan jag säja att jag kände henne ganska väl och man bli påmind om hur skört livet är! Det gäller att ta tillvara nuet och hitta de små och viktiga positiva tingen! Jag funderar och funderar vart vi ska åka på utflykt Du och jag, och när? Jag ska kolla några datum så återkommer jag om det...det behövs nog nu eller hur? Många kramar till Dej från Mej!

http://dansann.blogg.se

 

ibod11 - Ingrid

22 oktober 2020 17:55

Nej, vad tråkigt att din fina och omtyckta vän plötsligt gick bort. Det är inte alls underligt att du tänker som du gör men man kan och ska inte jämföra sig bara för att man är i samma ålder. Jag har läst så mycket om honom här på din blogg att det hugger till i mig också och jag är glad för att du har personer i närheten som förstår och som du kan prata med.
Jag har också funderingar på om mina barn kan komma hit i jul. Än så länge planerar vi för det men man vet ju aldrig.
Ta hand om dig.

http://ibod11.com

 

Göran

22 oktober 2020 22:42

Beklagar verkligen att du förlorat en barndomsvän och även sentida vän. Jag må vara några år yngre men jag har upplevt det själv flera gånger om. Faktiskt är det så av att det lilla fåtal jag en gång sett som riktigt nära vänner finns bara en kvar och honom har jag ingen kontakt med längre. Hela tre personer som jag en gång kallat min bästa vän har lämnat jordelivet alldeles för tidigt.

http://singelfarsan.bloggplatsen.se

 

Anki

23 oktober 2020 08:36

Så sorgligt med Mustaschen! Jag har ju följt din blogg ganska länge och vet att han ofta kom på besök till dig. Beklagar verkligen din förlust av en gammal god vän.
Kram

http://ankisbildblogg.wordpress.com

 

Dunsaluns

23 oktober 2020 10:20

Jag beklagar Muchtashens bortgång. Tänk på alla fina stunder du har kvar och framöver med de andra vännerna. Jag bor nu ute i skogen och vi har bara tre gatlyktor på en och en halv km efter storvägen. Jag upplevde direkt att det blev ljusare när snön kom. Lite elände är det förstås att skotta tung blötsnö och halkiga vägar o så.. Bra att bilen får ordentligt på fötterna, men hur är det med dig själv? Vill du inte ha nya vinterskor pga. att du inte hittar modell du vill ha eller har det andra orsaker? Vilken storlek är bäst för dej. Jag har ibland två storlekar för stort, tex. på skidskor, för att få in dubbla ullsockar eftersom jag förfrusit tårna förut.. Har bara ullsockar på vintern, aldrig vanliga numer, men jag nöter ut dem. Sköt om dig vännen! Elda i spisen och drick något varmt <3

http://dunsaluns.bloggplatsen.se

 

skogsnuvan

23 oktober 2020 11:07

Nog ville jag ha nya skor men alla bra är för dyra för mig och nu med dyra tandläkarräkningar och så måste jag ha glasögon (klarat mig utan läsglasögon i många år men nu får jag ge mig och skaffa sådana. Dessutom måste bilen servas så utgifterna duggar och så blir elen dyrare på vintern så jag får nog ha mina gamla trasiga vinterskor.

http://skogsnuvan.bloggagratis.se

 

Lena i Wales och Spanien

24 oktober 2020 15:35

Beklagar.
Så hemskt när "gamla" vänner går bort. Det blir ett tomrum.
Så mycket snö du har. Här i Wales regnar och blåser det idag, men ca 10 grader.

http://lenaiwales.wordpress.com

 

Soldansare

24 oktober 2020 17:32

Så tråkigt med Mustaschen. Det är något särskilt smärtsamt när människor man haft nära sig länge, länge går bort. Man sörjer både dem och sig själv, den del av en som försvinner med dem.
Kram!

http://soldansarenssida.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Det går sakta med våren här i Fisksjön. Visserligen har alen gula hängen som gör att jag går omkring och nyser fast jag äter allergimedicin.  Kallt på nätterna så snön tinar inte trots att solen skiner på dagarna.  Vägen är visserligen bar m...

  Denna långa förbannade vinter som aldrig verkar ta slut. Så jag frusit och frusit och som jag längtat och saknat sol och värme. i söndags kväll åkte jag på bio och såg Möte i Rom med bl Lassgård. Jag gillar honom och han kan spela så många oli...

      Det blir bara värre och värre. Visst har jag haft 4 skrivare och visst har dom krånglat men nu går skam på torra land. Vi köpte en nya skrivare för att nu är det dags att ha vägföreningsmöte med allt det innebär. Det ska skrivas kallelse...

  Jag skrev ett långt blogginlägg om hur det är att vara pensionär och lite annat men datorn åt upp alltsammans och lika bra var det för det var bara gnäll. Snö snö snö. Kallt kallt kallt. Halt. Kinabrors hund Jack har brutit några klor i en f...

  Skärtorsdagen var det skapligt väder ändå men jag lät häxan Hanna åka i mitt ställe till Blåkulla.   Så började snön vräka ner.    Att åka till Lillsjön på pimpeltävling blev inte av för någon av oss. Jag började laga mat istället.  ...