Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Anita - 22 december 2019 09:52

 

Jag vet att många har jobbigt idag. Allt som ska göras i sista minuten och bilresor på hala vägar. Här i Fisksjön har jag och katten det rätt så lugnt.

 

Igår kväll kom Broder B med fru tillbaka från Skåne och nu är dom bosatta här på riktigt. Skönt att dom inte är ute på vägen med all trafik och all halka.

jag gjorde inte så mycket igår. Jo jag rökte lax.

 

Otroligt bra det kan bli i en vanlig abu-rök. 

 

Den blev saftig god med lagom sälta och lagom röksmak. Jag är nöjd. Sållan att jag blir nöjd.


Jag skottade lite snö.

Gick en promenad "väst i gålan" Där var det inte en enda människa.

Så kom PappersBeda med Sambon en sväng. Dom hade med en blomgrupp till mig och jag blev jätteglad för den. Jag älskar ju blommor men har inte haft råd att köpa någon till jul iår. Jag lever ju efter att det jag kan klara mig utan ska jag klara mig utan. 


 

Tittar ut och ser en ekorre i fågelbordet för första gången iår. Ser de jättestora snöflingorna som vräker ner.

Dagens lista är kort 

Bara göra lite pressgurka och steka revbenspjäll. Resten får vara tills imorgon.

Jo det är klart att jag ska göra middag till Broder B och frun och mig men det blir något enkelt. Ikväll ska Broder B:s fru och jag åka på konsert i kyrkan. Nu blir det några dagars uppehåll i skrivandet så jag önskar er alla en God Jul och ett Gott Nytt År


Dagens ord: Nu går det åt rätt håll. Vi har kämpat oss igenom två vintermånader.

ANNONS
Av Anita - 20 december 2019 08:15

 

Nicke Lilltroll var en favorit när jag var liten. På julaftons morgon satt Kinabror och jag framför radion och lyssnade på Nicke Lilltrolls äventyr. Egenltgien vet jag inte hur han såg ut bara hur han lät.

Efter det var det programmet när barnen ringde och pratade med tomten. Jag tror att det progammet finns fortfarande. Ett år var Sven Wolter tomte och det gjorde han med den äran minsann.


 

Julen var roligare förr eller så förstod man inte när man var liten. Nu i efterskott kan jag minnas min totalt utslitna mamma sitta veid köksbordet helt blek av utmattning efter vintern alla vedermödor.


Allt som skulle städas och golv som skulle fernissas och kakor som skulle bakas, gris som skulle slaktas och tas reda på, göras pressyltor och salts in skinka och sköta om lutfisken och skrap grisfötter. Ja ett evigt slit. Att som skulle göras och som jag inte ens kan räkna upp. All disk som det blev och samtidigt skulle alla vanliga sysslor skötas.

 

Tur att det är enklare nu och jag gör inte ens en bråkdel av vad mamma gjorde. Baka gör jag inte alls och städa gör jag bara så där enkelt och ingen storstädning.


Jag har minsann tid att se på tv på kvällarna och nu är det lite av varje som man kan se på.

Adventskalendern är ovanligt bra i år tycker jag. Handlar om tomtar och jul och det är så det ska vara tycker jag.


Igår såg jag på kvällsprogrammet och  "gör om mig". Det var en rätt söt kvinna med tjockt locigt blont hår och naturligt utseende. Klart att dom skulle klippa och göra hennes hår rakt. Ta upp det i nacken och göra en sådan där fåning lugg som ligger åt sidan och täcker halva ansiktet. Förslag på kläder var som vanligt grått, beige och svart. Nåja en blå blus var visst med. Varför ska allt vara så dysternt. Fram för lite glada färger åt folket. Vi är väl nog trista åndå utan att behöva se ut som om vi har sorg.


 

Så var det Ernst alla mäns hatobjekt. Vem mer än han kan komma på att göra en takkrona av en gammal avbarrad gran och faktiskt blev den riktigt snygg också.


Mandelmans var också på gång och även om mammen är lite fjantig så är kvinnan desto mer duktig och beundransvärd. Jag gillar henne och hennes sätt att göra så god mat.


Nåja nu har jag pratat nog om tvprogram. Jag ska ut idag och ta fram mina marscahlltomtar och röka lite lax och betala lite räkningar men annars är jag rätt ledig idag.

Igår kom Gamle A med en trisslott till mig som jag vann 90 kronor på. Oväntade julklappar är alltid det bästa. AMV och Gubben kom en sväng i förrgår så jag har haft lite besök under dagarna som varit

.I morgon kommer Broder B med fru tillbaka från Skåne och dan före julafton kommer Sonen. Det rör sig lite i Fisksjön i alla fall. 

 

Dagens ord: Snart börjar mörkret vika och sakta sakta blir det ljusare igen.



ANNONS
Av Anita - 18 december 2019 07:35

Så är det dags att hämta julgranen. i år får jag göra det alldeles ensam och det är jag inte van. Alltid brukar det finnas någon som kan hjälpa till.


Nåja det har varit några dagar nu då jag haft annat för mig men jag hämtade den härom dagen. Sågade ner den och fraktade hem den på kärran. Så har den stått nere i uthuset tills härom dagen då jag släpade in den i badrummet och där fick den stå och tina av och vänja sig vid värmen.

 

Att försöka sätta fast julgransfoten och få granen att stå rakt samtidigt som man skruvar fast den är minsann inte lätt och det tog ganska lång tid innan jag var nöjd med det. Barr hade jag innanför tröjan och på golvet och överallt.


Så är det det där med belysningen. Jag har två stycken för jag vill att det ska lysa och glimma men att få dit den och ut den ur förpackningen är ju också ett stök.


Sedan fram med alla andra grejor och jag har mycket grejor för jag brukar ha en mycket större gran. Alla gamla saker får inte plats men jag vill helst ha gamla grejor i granen, samma som jag hade när jag var liten.


Efter några timmar så är den klar och står där och doftar och lyser och jag känner mig rätt nöjd men visst hade det varit kul att ha sällskap när jag gör den klar.

 


Nu får den stå där och jag ska se till att den har vatten och planen är att den ska vara kvar till påsk. Få se hur det går. Man kan alltid ha planer.


Det blev inte mycket mer igår. Jag torkade lite älgkött och såg på Mandelmans jul på tv och pratade lite i telefon men mer blev det inte.


Nu ska jag åka till Hammarstrand när bilen blivit varm. Det är tyvärr 17 grader kallt och bilen är isig och jag hoppas att den frostar av sig så jag kan få upp dörrarna.

 

Tomtelyktan lyser och ute är det mörkt. Julen närmar sig nu och snart ska jag göra mat och mera mat. 

 

Lite snö är det och jag vill inte ha mer. Alldeles lagom tycker jag.


Dagens ord:

 




Av Anita - 16 december 2019 08:59

Så flyttade vi lådor och möbler och sedan åkte jag hem. Jag skulle planera för middagen vi skulle ha vid fyratiden. Vi var väl kanske sex personer eller så.

 

Så ringde Broder B och sa att det skulle komma en bil och hämta mig för det var en överraskning på gång. Jo men visst. Nu har inte hans barn 100 mil utan bara 10 mil och så dök dom upp. Dottern med man och barn,Sonen med fjälla och hund. 


Dottern J är den som liknar min mamma. Hon älskar att baka och oj som hon bakat. Tror att det var 15 olika grejor om man räknar alla julgotta. Nu stod dom där och överraskade och ni kan tro att Broder B och frun blev glada. Tänk att ha barnen så nära helt plötsligt.


 

Att sitta och gosa med minsta barnbarnet kan väl göra ett stort leende på vem som helst. Så roligt.

 

Så började mina tankar snurra lite. Om en timme skulle jag bjuda på mat och nu var vi 12 stycken istället för 6 stycken på mat. Är väl det som man kallar en utmaning. Som tur är jag van att fixa till saker lite fort.


Hem igen och fram med köttbullar ur frysen. Jag hade en stor köttgryta men den skulle nog inte räcka. Fram med tunnbröd och göra sallad.  Potatis fanns det gott om.

Ta fram tallrikar och lite annat smått och gott och så fick man sätta sig var det passade för alla fick inte rum i köket men vad gör det. Så härligt att ha huset fullt med folk igen och trevligt var det. 


Nu har Broder B med frun åkt tillbaka till Skåne med flyttbilen och kommer tillbaka i slutet av veckan med sin egen bil.

Jag har en del att plocka med men ska försöka ta in julgranen idag för det ska bli kallare ute. Hoppas att någon kommer som kan hjälpa mig sätta fast den i foten så den står rakt. Det är inte det enklaste minsann.

 

Tack och lov för att den bara är så här lite snö. Det gillar jag. Då kan man gå var som helst utan att få snö i stövlarna.

Handlarnota ska jag ta och skriva för att minnas går inte.

Dagens ord:   

Av Anita - 15 december 2019 12:47

Igår kom dom, Broder B och frun. Nu skulle befolkningen ökas  med två stycken och det är minsann inte illa.

Tyvärr hade dom lång väg att köra med flyttbilen. Över 100 mil och med dåligt före på vägen.

Här började det blötsnöa och min tanke var att gå bort till dom och skotta så dom kom in med flyttbilen till huset.

 

Inget fel på grannsämjan minsann. Där var redan grannen och DataFias man och gårdsplanen var skottad och fin.

 

Jag kunde ägna mig åt att tända lite marschaller och några snölyktor och sätta upp en välkomstskylt.

 

Jag tände lite lyktor utanför mitt hos och gick hem.

 

Jag hann bli riktigt orolig innan dom kom hem. Det hade tagit några timmar längre än vad det brukar men nu är dom här.

 

Så kom Tuppola med hunden Vaimo. 

Broder B hade till och med med sig 9 gitarrer och en banjo.

 

TuppOla klär i banjo tycker jag och Vaimo lyssnar.


Så kom då resten av gänget för nu skulle alla grejor in. 

 

Är man så många så går det ganska fort faktiskt men jobbet med att tömma lådor och komma i ordning kommer nog att ta tid.

 

Nu har jag kommit hem till mitt och senare på eftermiddagen ska vi träffas hos mig och äta middag. 


Det är så roligt att dom flyttar hit. Nu är alla syskon tillbaka. Nja TuppOla bor i Hammarstrand men det är bara några mil härifrån. Tänk att det skulle bli så.

När mamma och pappa var tvungna att flytta på 60-talet och bosätta sig i Helsingborg så trodde jag att det bara var jag som skulle bo här men först kom pappa tillbaka. sedan mamma. Så kom Kinabror och nu Broder B. 


Härligt att det går åt rätt håll och att inte alla måste bo i storstäder. Nu är det bara Sonen och Fjällan som saknas och jag hoppas att dom också flyttar hem så småningom.


Så en sak till innan jag slutar. Det finns ingenting som är så roligt som att få oväntade julklappar och det fick jag härom dagen. Min barndomskamrat som flyttade från Fisksjön på 50-talet har jag hittat igen så här långt efter och nu kom ett fint paket med jättefina hemstickade grejor.

 

Eftersom jag inte kan sticka så är det verkligen en dyrbar skatt för mig att få. Tack snäll. det gjorde mig verkligen glad.


Dagens ord:   

Av Anita - 13 december 2019 09:21

 

Så är det lucia igen och det tänder inte bara ljus utan minnen. Jag minns inte hur det var i skolan. Någon lucia var jag i alla fall aldrig. Troligen gick jag väl dold och långt bak i luciatåget och var så blyg att jag inte ville synas. Sån var jag när jag var barn.


Jag tog igen den sedan när jag själv hade familj. Jag bjöd alltid på lussekatter och pepparkakor på säng och Sonen och jag vi gick runt i gårdarna i byn och lussade. Vi var inte många i byn då heller. Men farfars bror och hans fru, dom Gulliga Sven och Rut väst i Gålan och längst bort i byn Mustachens farbror. 


Alltid såg jag på tv klockan 7 men i år sov jag över. Saker och ting har inte lika stort värde längre men så kan man ju se repriser när man vill och vid 8-tiden tittade jag på luciafirandet.

 

I år var det nog det bästa jag sett. Det var från Gränna och så fint dom sjöng och så vackra dom var. Att dom kom med häst och att det var så många små söta barn med var ju rent härligt.

 

Alla dessa vackra människor med sådan glädje och skönhet. Vad ska de bli av dom. Vad väntar dom i livet? Ska en del av dom bli lika fula och tråkiga som jag. Vet inte Jag önskar dom lycka och må ni få sjunga och le i många år ännu.

 

Katten Morris ligger i mitt knä och snusar och sover. Jag dricker kaffe men inga lussekatter eller pepparkakor men dagen till ära har jag tagit fram tunnbröd och gjort mig en god macka till frukost. Tittar ut men det är så mörkt så man ser inte mycket.

 

Det är fortfarande mörkt ute men jag tror att det blir en fin dag. Det snöar inte och blåser inte och är bar 0-gradigt.


Så vet jag att det händer härliga saker snart. Min lillebror med fru kommer imorgon och dom ska bosätta sig här i byn så nu har vi samlat oss alla syskon. Tänk att alla kom tillbaka till slut efter att ha bott i Skåne lång tid. Alla är tillbaka igen och lillebror Broder B har ju bott i Skåne sedan han var bara några år men alltid varit hemma på ledigheter. Att Kinabror som varit i Kina också kom tillbaka är ju helt otroligt.


Sonen kommer till jul och när jag ser bilden på oss så kan jag nästan inte fatta att tiden gått så fort. Han är ju en gubbe på 43 år och jag är en kärring på över 70. Hur blev det så?


Dagens ord: Tiden bara försvinner men minnen finns kvar.

Av Anita - 11 december 2019 09:02

 

I förrgår vaknade jag till att det hade snöat igen. När jag ligger i sängen så kan jag se ut på balkongen och hur mycket snö som kommit kan jag se på balkongräcket och det avgör om jag ska kliva upp eller om jag ska tjura till mig och ligga kvar.

Jaha slut på sparkturer på sjön. Slut på att gå i skogen.

Jag vägrar att ta ut snöslungan Eulalia fast den är lagad. Ger mig fan på att så fort jag börjar med den så blir det något mer skit. Tekniska grejor brukar krångla för mig.


Jag vägrar att skotta.

Jag vägrar att gå ut.

Till slut så var kaffesuget för starkt så det var bara att knaka sig upp.

Blev inte mycket gjort den dagen mer än att städa sonens rum.

Frampå kvällen kom M och L och hälsade på och jag blev genast på bättre humör.

 

Det är otroligt så mörkt det är. Halv elva igår när jag hämtade posten hade det nästan inte blivit ljust.

 

Fåglarna var som galna och fullkomligt anföll mig för maten var slut efter min tjuriga dag då jag inte ens varit ut och matat dom.

 

Det var en kall dag 14 grader som mest men AMV pch Gubben och Gamle A kom och vi blev sittande och käkade lussekatter som dom hade med sig och pratade och bara var lata några timmar.

 

Gjorde en liten fåra ner till vedboden så jag kunde hämta in lite ved men annars kurade jag mest inomhus. Läste lite, såg på tv lite och sågick den dagen.


 

Nu har vädret slagit om och det är bara en grad kallt och det har kommit lite mer snö inatt. Kanske kan jag få hem julgranen idag. Det är i alla fall planen men man kan aldrig veta. Mina planer brukar sällan slå in utan det blir något annat men skit samma. Vi får se. Nu är det kaffe som gäller och lite småplock.


Dagens ord: Njut av snön ni som gillar den.

Av Anita - 8 december 2019 12:03

 

Hörde att det skulle bli två dm snö och då bestämde jag mig för att det mesta av dagen skulle tillbringas utomhus.

Jag tänkte välja ut vilken julgran jag ska ha innan dom snöar ner.

 

Jag har ju snöat in på julfilmer och satt och såg på två stycken igår och eftersom dom var från Amerika så var granarna precis lika fulla av glitter och glans som mina. Vet att många här i Sverige är noga med att det ska vara elegant och bara kulor i samma färg och inte för mycket grejor.

Sån är inte jag. Ju mer ju härligare.


Den här granen var söt men kanske lite liten för att orka bära alla mina julprydnader. Jag har massor med gamla saker och gamla saker ska det vara.

 

Nästa var större och kraftigare i grenarna men inte lika tät.

 

Tror det får bli den här som både är lite större och lite tätare. Jajamen. Jag har bestämt mig.

 

Så tar jag fram mammas lila spark och tar ner den till sjön. Med dubbar på skorna går det jättebra att dra iväg västeröver. Tittade in i Kinabrors sommarstuga för att se om skogsmössen invaderat men jag såg ingenting av det. 


Så gick jag vägen neröver byn och mötte en älgkalv som såg helt  förskräckt ut och det förstår jag för människor är farliga och troligen har dom skjutit hans mamma tidigare i år så nu går den ensam i skogen.

 

På gamla Fisksjövägen går jag hem och det är skare som krasar under fötterna. Annars är det väldigt tyst som det är strax före snön, tyst och ganska mörkt fast det är mitt på dagen. Bara 5 grader kallt och lugnt och fint och härlig luft. Det blev några fina timmar utomhus.

 

Vid rävberget tassade någon omkrng så jag hörde hur det knakade i snön och rasslade och mumlade.


Igår var jag rätt lat och låg mest och tittade på  julfilmer på tv men framöver kvällen var det dags för julbord på Håsjögården. Det var trevligt och väldigt gott som vanligt och jag åt för mycket och det var jag nog inte ensam om. 

Eddie spelade julsånger på saxofon och det lät väldigt fint och juligt. Ja det var en trevlig kväll.


Nu känner jag mig lite frusen och tror att jag ska tända i braskaminen och värma mig lite. Det är en ÅsaNissefilm på tv som jag sett förut men visst kan man se den igen.

 


Dagens ord: Ibland kan det vara svårt att välja.

Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

52 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2020
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Blogkeen
Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se