Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Anita - 22 december 2018 07:46

 

Så kom han Sonen, och efter att fått i sig lite lunch gick han ut för att möta Eulalia. Sedan kom han inte in på flera timmar. Jag hörde bara ett litet gulligt muller utifrån när Eulalia lät sig handskas med.


Ja, sedan började han läsa manualen för att lära sig hur han skulle göra för att göra Eulalia riktigt nöjd.

Det blev till att åka iväg och köpa olja och broddar till fötterna så hon inte skulle halka. Ingenting är gott nog åt en julröd liten älskling.


När vi kom hem kastade han sig iväg och började stöka med Eulalia igen. Efter någon timme kom han in med genomblöta kläder och alldeles svettig. Det är jobbigt att ha en ny brud att ta hand om. Så trött att han somnade på sängen


För att inte göra Sonens fjälla svartsjuk så kommer här en bild på den fina Eulalia.

 

Annars närmar sig julen med stormsteg. Vi var iväg och handlade mat och det var mycket folk i farten och vi blev borta flera timmar. Sonen köpte mig en ny skoteroverall som jag ska ha när jag skottar snö med hjälp av Eulalia längre fram på vintern. 


Julgranen står kvar i skogen men den ska hämtas idag så den får stå i duschrummet och tina av och vänja sig vid värmen inomhus..

 

En del finns det kvar att göra, revbensspjäll och sill men annars är det väl klart. Vi blir inte så många så det känns inte så väldigt jobbigt. Sötost struntar jag i eftersom det bara är jag som äter det och grisfötter hoppar jag över. 

Annars fixar svägerskan jansson så det blir rätt enkelt på julafton. 


Det är härligt att Sonen är här och jag vet att jag slipper bära ved, skotta och köra bil. Det känns som semester och ni kvinnor som har en man som uträttar dom här sysslorna ska vara glada och tacksamma. Det finns stunder då karlar är bra att ha även om dom för det mesta är till besvär.


Det snöar utanför och träden är vita av snö och hänger ner så man är rädd att dom ska gå av och ramla ner.

 

Spår efter rådjuren och räven överallt men inga spår efter tomten. Undrar var han är. Tänkte kanske att han skulle smyga omkring och kolla så man gjort det man skulle och att man sköter sig.

En sak ska jag inte glömma på julafton. God Julj på er alla och ta det lugnt. Huvudsaken är att man träffar nära och kära


Dagens ord: Glöm inte att sätta ut gröt till tomten.

ANNONS
Av Anita - 19 december 2018 19:04

 

När jag äntligen hade förberett mig på att städa vaknade jag till strömavbrott. Bara att somna om. Nåja, efter någon timme kom strömmen tillbaka så det var bara att börja. Ni ska veta att jag i vanliga fall fuskstädar men nu drog jag igång med att lyfta på dynor i soffor och oj vad mycket konstigt man hittar under dynorna. Skakade filtar och mattor och torkade golv. Usch så trist.

 

Som tur var så kom AMV och Gubben. Gubben kastade sig ut i snön och provade snöslungan Eulalia och sedan kastade han sig på Kinabrors traktor och började skotta. Så kom Gamle A och det blev prat och fika och sedan blev det strömavbrott igen men jag hann städa i alla fall.


Så fick jag ett litet paket på posten från min bloggvän Dunsluns. 

 

Dunsaluns är en ung tjej som bor i ett hus på landet långt norrut. Hon har små söta getter och andra djur och verkar vara full av energi. Hon gör julkort och tavlor, skriver barnböcker och gör allt möjligt. Visst är väl julkortet så fint så fint. Hon hade gjort tvål till mig av getmjölk och en massa annat. Vilken fantastisk tjej och så glad jag blev.


 

Idag gick jag bort till Kinabrors sommarstuga. Där hade rådjuren trampat omkring och ugglan hade tagit det sista av den torkade fisken som hängde på uthusväggen. Skön promenad i alla fall med bara en 7 grader kallt. Rena sommaren och ingen blåst.


I morgon kommer Sonen och det ska bli roligt att träffa honom. Vi har inte setts sedan i somras för det är ju över 100 mil mellan oss.

 

Inspirerad av Ernst på tv gjorde jag en liten julprydnad att hänga i taket. Inget mer att säga om dagen. TuppOla kom en sväng och annars har det inte varit någon hit idag.


Dagens ord: Lat är jag, glömsk är jag, men även en sådan måste väl få leva, eller....?



ANNONS
Av Anita - 17 december 2018 17:32

 

Ska man skotta snö eller städa inomhus? Det var en undran jag hade i morse när jag såg att det bara var 5 grader kallt och det hade snöat en dm.

 


Visst, jag var ju tvungen att åka till Hammarstrand och handla mat. Så skulle bilen och broarna sopas av, katten och fåglarna skulle ha mat och jag skulle ha kaffe och det gamla torra brödet som var det enda som var kvar.


Helgen har varit kall. Jag har burit in ved och eldat och inte ens en bil har jag sett. Så frampå eftermiddagen dök Storfiskarn upp. Han jobbar i Östersund och kommer bara hem på helgerna. Jag har saknat honom. Som alla ungdomar så  måste man till slut härifrån för här finns inga jobb hur gärna man vill. Han hjälpte mig att fixa kattens ställning som lossnat från taket och så fikade vi och pratade och det var trevligt att få lite sällskap. Det har varit ensamma dagar.


Igår städade jag badrum och toalett och det tog tid. Jag har ju kalk och järn i vattnet så det blir så igengrott och gult både i badkar, dusch och toalett och det är ett elände att få bort men nu är det ju gjort i alla fall.


Jag gick upp och städade Sonens rum och mitt sovrum och jag var jäklar så duktig. Man kan inte tro sina ögon. Jag brukar göra allt för att klara mig undan städning men till slut måste man ju. Bytte sängkläder och skötte om blommor.


Det blev snöskottning ett tag men det blir ju så fort mörkt och sedan har jag bara latat mig i soffan. Det kommer väl en dag imorgon också och förhoppningsvis får jag mer energi. På onsdag kommer Sonen hem och det ska bli så roligt att få sällskap i vintermörkret

 

Tänk vilken tur att julen finns. Annars skulle vintern bli olidligt lång. Den är nog lång som den är men några veckor är det ju folk här i Fisksjön och det gillar jag.


Dagens ord: Bara en vecka kvar till jul.

Av Anita - 15 december 2018 10:41

Jag anade redan när jag vaknade. Katten låg kvar under täcket. Det kändes lite svalt trots flanellpyjamas och flanell-lakan. Kläderna som låg på mattan var iskalla på kroppen. Varför lade jag dom inte på stolen då?

När jag gick nerför trappen var ledstången kall som is.

 

30 grader och lite till. Fy sjutton. Börja elda i både spisen och braskaminen och inser att jag måste gå ut och hämta ved. Det går väldigt mycket ved när det är så kallt. 


Katten sätter sig i fönstret och tittar på fåglarna.

 

Det är många, säkert 100 stycken och dom är runda som små bollar där dom sitter och fryser.

Dubbla yllesockar, armuddar, mina grisbyxor och tjockkoftan. Det är svårt att få upp värme när det är så här kallt.


Kaffe och macka och sedan är det till att bylta på sig massor med kläder.


Det krasar som is under fötterna. Ser spår av rådjuren som tydligen haft sin frukost i min trädgård och det är dom innerligen unnat. Stackars dom som måste gå och äta isiga kvistar.

 

Solen börjar komma upp, den lilla stund som den är uppe och jag har sagt det förut. Snö gör sig bäst på julkort. Ingen tomte har gått omkring ute och inte räven heller. Näsan bli fort iskall och två kärror med ved släpar jag in.


Maten börjar ta slut. Jag har ätit samma gamla grönsakssoppa i flera dagar nu och börjar bli less på den. Kanske kan jag ta mig iväg imorgon och handla.


På tal om mat. Jag åt ju så goda havrekakor på julbordet och så tog jag mig till att göra sådana. Jag vet ju att jag är värdelös på att baka så varför försökte jag. Degen fastnade på kaveln och fastnade på bakplåtspapperet och det blev inte många som det blev något av. Gick dom inte sönder så blev dom brända i kanten. Skit färdigbakat för min del nu.


Dagens ord: Det man vet att man inte klarar ska man inte försöka sig på.

Av Anita - 14 december 2018 08:50

 

28 grader kallt och det kändes när jag vaknade. Katten Morris låg under täcket för att få värme av mig och jag skyndade mig upp för att tända i spisarna. 16 grader inne och det är ju inte så kallt Minns att innan jag hade värmepumpen skulle det ha varit så där nio grader när man klev ur sängen. Så vem är jag att klaga.


Det blir ingen fredagsresa till Hammarstrand idag som det brukar bli varje fredag. Ingen är så dum att man ger sig ut med bilen i kylan, inte med min gamla ratbil i alla fall. 


Det går hårt på veden minsann när det är så här kallt. Jag får nog ge mig ut till vedboden frampå dagen och nu gruvar man sig för att gå ut.

 

Det finns ju att göra inomhus så det är inte det.

Julpyntning kan man ju ägna sig åt  hela dagen om man vill men maten börjar ta slut. Får väl bli samma soppa som igår. Har man inget annat kan man leta upp alla gamla grönsaker man har och en korvsnurt och en bruk med krossade tomater och lite örtkryddor så har man ju en varm och god soppa.

 

Jag ska inte gnälla för jag har förstått att en del tycker att jag får skylla mig själv som bor här. Att jag skulle skaffa en lägenhet eller sälja hela stället.  Aldrig i livet. Jag får försöka att stå ut de värsta månaderna.

  Visst skulle det vara fint att bo i en varm lägenhet några månader på vintern men jag har inte alls råd att ha två ställen och sälja skulle jag aldrig göra.

Vad skulle jag bli då om jag inte är Anita i Fisksjön? Vem skulle hälsa på mig om jag satt i en skabbig etta någonstans?Jag bara undrar.


Nej nu ska jag gå och byta till mina rosa fleasebyxor som är varma och sköna och mata fåglar och hämta ved och julpynta och kanske kanske baka havrekex om lusten faller på.


Dagens ord: Är det över 20 grader kallt ska man inte ut med bilen om man inte måste.

Av Anita - 13 december 2018 08:00

 

När det var fullt med snö i träden sa pappa att det var jullorv och då skulle det bli långvarig kyla och så blev det.

I morse var det 24 grader kallt och det var kallt inne. 


Plogbilen kom i alla fall i förrgår kväll så igår kunde jag ta mig fram på byn och uträtta lite ärenden. Nog känns det att jag varit instängd flera dagar för jag träffade så många bekanta och pratade med alla. Jag är ju egentligen en social människa och ingen enstöring. Det blev några timmar av umgänge.


 

Efter flera dagars jobb med snön så var jag skitlat igår eftermiddag och satt mest inlindad i en filt framför tvn. Jag hade lite ved inne för vedboden är insnöad eftersom jag inte hunnit skotta fram vedboden. Det var dumt av mig att inte prioritera den för idag får jag nog pulsa ner där om inte kylan ger sig.

 

Fåglarna är som galna. Tror aldrig jag sett flera än i vinter. Jag har snart matat upp två 20-kilossäckar och vintern har knappt börjat.

 

Det är massor med domherrar men dom är skygga och fastnar inte på kort så lätt.

 

Tetorna är mina favoriter för dom är så tama och sällskapliga.


Det är ont i kroppen efter all skottning. Att börja skottarperioden med tre dagars jobb är inget för en gammal kärring som jag men vad ska man göra. Det är bara att jobba på. 


 

Jag lyssnar på väderlekstjänsten och dom säger att det är kallt här så där 15 grader. Jag undrar varför dom alltid har fel. 10 grader kallare här och mer snö än någonstans. Kallhålet Fisksjön det är här det. 24 grader är för kallt.


Så är det lucia idag och jag har ingen att lussa för. Jag har alltid gjort det, lussat alltså för dom i min närhet men nu är också de tiderna över och det känns tomt.

 

När man ser på gamla kort så inser man hur gammal man blivit. Den lilla sonen som nu är en gubbe på över 40 år är här en liten gullig unge. På tal om Sonen så kommer han om en vecka och jag behöver bara stå ut till dess. Sedan blir mitt liv lättare att leva. Det kommer att vara folk här hela tiden.


Jag kommer att få hjälp med snöskottning och vedbärning och behöver inte köra bil eller att elda. Jag kan hålla mig inne i värmen och laga mat och koka kaffe och må gott så jag kan väl försöka att se någon positivt med tillvaron.


Dagens ord: En vecka till att ljuset börjar komma tillbaka (och Sonen) om kommer med ljuset.

Av Anita - 10 december 2018 06:56

 

Söndagsmorgon och jag hade tänkt göra köttbullar och plocka lite lätt men när jag tittar ut så förstår jag att det ska bli andra bullar minsann. Det hade snöat och snöat. Katten Morris vände när han gick ut på bron och jag kände hur humöret sjönk ner i skoskaften.

 

Slut på friheten med att röra sig ute. Inga skogspromenader mer. Att åka spark på sjön går inte längre och jag hann bara med en enda sparktur innan snön kom och lade sig i tjocka lager över sjön. 

 

Jag ringde TuppOla och bad honom komma in när han åkte förbi om han nu kan köra på vägen förstås Nu är läge att ta fram snöslungan Eulalia och försöka få bort lite snö om det nu går när det är tö. Vill ha lite hjälp första gången jag kör henne så jag inte blir stående mitt i snön med stannad motor.

 

Fåglarna är helt insnöad så det första är att sopa fram fågelhusen och ge dom mat.


Sedan deppade jag till men satt mig och såg en film om Toscana i Italien och om kärlek och den var så bra så jag blev sittande och tittade och drömde mig bort och låt bli att titta ut genom fönstret. Förnekelse.

Sedan rullade jag köttbullar och dagen gick.


Ut på balkongen och rengjorde parabolen för nu började det bli störningar på tvn när det blev mer och snö på träden som skymde parabolen.


Så gick jag då äntligen ut. Tog på mig min gamla skoteroverall och fick till min fasa se att en tjock gren ramlat ner mitt över vägen ner till uthuset där snöslungan stod.

 

Så kom TuppOla och vi började stöka med slungan.

 

Det var inte så lätt. Mycket blötsnö och grus på marken så det rasslade och lät i singlet. Tungt var det också att svänga och greja med den men det gick på något vis.

 

TuppOla tog motorsågen och tog bort den stora grenen och jag körde och körde och körde. Min gamla skoteroverall blev genomblöt och handskar och mössa och hela jag var genomblöt. Ja ja jag får väl fortsätta idag för det har kommit en dm till. Bilen står nersnöad och byvägen är oplogad. Jag skulle vara på läkarmottagningen och ta prover idag men jag får nog ringa och ändra den tiden. 

Jag är insnöad. Nu börjar helvetet på jorden. Vet att ni undrar varför jag bor kvar och ibland undrar jag själv hur det ska bli men jag vet att det kommer en sommar som kompensation men det känns alltför långt dit.


Dagens ord: Början av december och många månader till innan man kan börja leva igen.


Av Anita - 7 december 2018 16:18

Vaknade till att katten Morris satt på min mage och klappade mig på näsan med tassen. Det var mörkt och jag var trött och mätt efter gårdagens julbord på PRO.

  Nu ska vi ta dagarna i tur och ordning och inte virra till det som jag har en förmåga att göra ibland. 

 

Börjar väl med måndagen då eller om det var tisdag. Jag börjar ha så dåligt minne. Dagarna flyter lhop. Snö hade det fallit under natten men slutat och dagen blev solig och fin. Då lägger jag alla jobbplaner åt sidan och kör ner sparken till sjön.

 

Den lite bleka solen gjorde sitt bästa för att skina och det blåste inte ett dugg.

Det var bara att dra iväg väst i sjön med sparken och det gick så fint och solen värmde faktiskt på ryggen.

 

Det är ca 5 km väst i sjön och lika mycket tillbaka förstås så det hann nästan börja skymma innan jag kom hem.


Så kom det en ny dag. Jag drog in ved på min kärra när Mustachen kom. Han har inte varit hit på länge och det var roligt att träffa honom. Han pumpade däcken på vedkärran och fixade dörren till vedboden och kom på att jag skulle lägga en bit av en presenning i kärran och bara lyfta upp presenningen och tömma i vedlådan. Tänk att man inte kommer på sådana trix själv utan bara gör som man alltid gjort.

 

Lite glad blir man ju när man får hjälp med saker och ting utan att man behöver be om hjälp.


Igår var det minsann en lång dag. Först negativa att åka till tandläkaren och sedan på eftermiddagen positiva julbordet hos PRO Tänk så gott det var och dom som lagat maten och bakat ska ha allt beröm. Det kunde inte vara bättre. Dessutom var det underhållning och lotter. Till kaffet var det gammeldags kakor som jag nästan glömt. Det var struvor, havrekex gorån och rullrån. Sådana som farmor och mamma bakade. En helt fantastisk dag och billigt minsann 200 kr och hemlagad och jättegod mat.


 

Så kom en ny dag och den har varit bara positiv. Jag tog fram min burk med pepparkakor och jag och min fd jobbarkompis drack kaffe innan vi började stöpa ljus.

 

Rara hunden Jansson var med och det var så trevligt att träffa honom. Han kom bra överens med katten i motsats till vad hunden Jack gjorde. Konstigt att det kan vara så olika.

Utanför snöade det men inte så mycket att jag fick något bryt utan jag tittade bara på fåglarna utanför och struntade i snön.

 

Nu är det massor av domherrar och dom är ju snöfåglar minsann.


Så ljusstöpning och det gick bra som vanligt. 

 

Det gäller bara att vara försiktig och ta det stilla när man stöper ljus.

 

Man får doppa bra många gånger innan man får dom tjocka nog men vi lyckades bra med det.

Sedan satt vi igång med att göra blockljus av gammal stearin och även dom blev bra . En helt igenom positiv dag.

 

Så var den dagen slut och vi var nöjda, dels med ljusen men främst för att vi fick träffas. Det är inte så ofta men en gång om året i 9 års tid har vi stöpt ljus och haft trevligt och det hoppas jag att vi kommer att fortsätta med.


Dagens ord: Det hade kunnat vara värre. Egentligen var det positiva mest framträdande den här veckan. 

Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

52 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4
5
6 7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Blogkeen
Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se