Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Anita - 24 november 2022 14:57

 

Har inte haft någon lust att skriva den här veckan för jag kan inte ta några fina bilder för nu är allt vitt och grått och svart utanför. Inte en solglimt på flera dagar.

 

För ett tag sedan var det åtminstone öppet vatten och dimman gör ingenting men snö och timmerbilar och att sopa av bilen varje dag gör mig matt.


Så hörde jag på tvn om en kvinna som skrivit en bok om tacksamhet och att man skulle varje dag skriva upp vad man var glad och tacksam för. Gjorde man det skulle man ha tur och lycka i livet. Nja, det kanske skulle behövas för en surkärring som jag. Man ska vara tacksam för det man har. Vet flera jättepositiva människor som det inte går så bra för i alla fall.


Ja. tag tänkte att jag skulle försöka skriva något positivt för det som hänt den här veckan.

Tappade min provisoriska tand  (inte positivt) men jag fick i alla fall komma till tandläkaren och min riktiga krona hade kommit. Kronan i munnen förstås inte någon maffig krona att ha på skallen. Det gick på 3000 kr och nu har jag betalat 15000 kr på ett par månaden. Inget att skratta åt precis.


Som lök på laxen så fick jag se att vindrutetorkaren bak hängde rakt ner. Mera trubbel och utgifter. Inte har jag haft råd att byta den trasiga rutan heller.


Idag började värmepumpen krångla också. Få se om jag får till den.

 

Bara för att muntra upp mig så får ni en bild från sommaren när AMV och jag försökte få bort lite vass från badstranden.


Jag har tagit fram lite röda dynor och dukar och sånt för snart är det första advent. Min julkänsla försvinner mer och mer och jag börjar tycka att det bara är besvärligt.

Har plockat lite enris som jag ska ta med när jag ska duka till julbordet på Håsjögården imorgon.


Kanske ska jag vara tacksam eller i alla fall glad för att det var en gammal Åsanissefilm på tv idag. Där sjöng Anita Lindblom och attans vad hon var läcker och som hon sjöng. Vilken pingla. Charlie Tornehave var och också med. Vart tog han vägen tro. Inte hört talas om honom på länge länge.


Det här tråkiga inlägget med mest bara negativa skitgrejor skulle jag kanske inte skrivit för det sades att man smittade ner andra med negativiteten och det hoppas jag att jag inte gjort. Tänd era stjärnor och tänd era ljus och njut av att mysa och nu har väl snön smält ner hos er så ni slipper bilolyckor och annat skit.


Dagens ord: Önskar att jag vore positiv, älskad, uppskattad, vacker och inte så jävla feg. 




Av Anita - 20 november 2022 17:15

 

Ja, nu är det kallgrader hela tiden och snön som kommit lär väl inte gå bort utan det är vinter och inget kan man göra ät det.

Onsdag var det besök hos tandläkaren och jag fick en provisorisk krona på en tand.

Broder B och Holländarn gjord klart postlådestället.

 

Klart att det passade på en sådan liten skogsby som Fisksjön. Allt gjort från skogen för hand.

 

Vad också tyvärr tillhör skogen är de jäkla timmerbilarna som åker på smala vägen i en jäkla fart så man är livrädd när man måste ut och köra.

Onsdag eftermiddag var det dags att åka på vattengympa och det är alltid lika trevligt.


Så torsdag kom Gamle A och det var jättelänge sedan för han har haft fel på bilen men nu så går den igen. Vi fikade och pratade och såg lite på tv.

På kvällen åkte jag till Håsjögården på sammanträde. Vi ska ju ha julbord snart och mycket ska planeras.


Så fredag och DansBritt och jag åkte till Bispgården och åt lunch och så handlade jag en hel massa för den här helgen skulle jag minsann bjuda på lite söndagsmiddag.


Lördag hade Broder B och Frun besök av sin son med familj och sin dotter med familj.

Sonen hade fyllt år och skulle fira.

 

Dom hade gjort en jättegod smörgåstårta med rostbiff och massor av annat gott. Tyvärr så tappade jag den nya provisoriska tanden så det var att äta med fel sida igen. Usch jag blir galen på det här eländet med tänderna. Får väl ringa imorgon och höra om dom kan sätta fast den.


 

Så blev det söndag och Broder B och hundarna kom och jag följde med en sväng på sjön. Det är fruset en bra bit ut nu men går man för långt ut knakar det så men får hålla sig vid land.


Så var det att börja fixa med maten. Vi blev 12 stycken och det behövs lite mat. Många hungriga karlar så hur mycket man ska fixa är svårt att veta. Den räcket till men det blev bara lite lite kvar så jag hade planerat ganska rätt.

Största järngrytan fram och så är det älgkött och fläskkött och kryddor och lök och morötter och så är grytan full.

 

Sallad och pressgurka och svartvinbärsgele och lingonsylt och så bröd med vitlöksmör och kryddsmör.

 

Det gick rätt bra att få plats i vardagsrummet.

 

Dom två minsta barnen slank upp på övervåningen för att leka med gamla saker.

 

Så tittade TuppOla in och han hade varit på älgjakt och köttstyckninng.

 

Ja sedan blev det lite kaffe och lite glass och så for alla hem. 


Så har den här veckan gått och jag har eldat och plockat undan allt efter middagen och känner mig rätt nöjd just nu för det har inte snöat så mycket . Vad mer kan man begära av livet på gammeldagarna men nog var det väl onödigt att tanden skulle lossa.


Dagens ord: Man får ta en dag i taget och låta det vara så.

Av Anita - 16 november 2022 11:50

 

Igår var en riktigt fin dag och solen sken. Jag var på bra humör och var ute hela dagen.

 

Idag kan man tro att jag tar svart-vita foton men det ser ut så här i verkligheten. Sjön har frusit till hälften inatt och det är slut på fina spegelbilder i vattnet. Det är lite snö på marken och jag måste sopa av bilen och leta reda på motorvärmarsladden.

Jag är skitsur för jag hade hoppats på några fler fina dagar. Det är 5 minusgrader men det är väl skit detsamma men jag eldar i spisen i köket. Bär ut askan ur kaminen och bär in ved. Bäst att vara förberedd för vad som komma skall.

 

Slut på de gyllene dagarna och bara grått vitt och trist kvar. Vet att de finns dom som till och med har de färgerna på inredningen men det förstår jag inte. 

 

Dagens ord: Det är nu man inte vet om det är glashalt under snön så man riskerar att ramla omkull.



Av Anita - 15 november 2022 08:27

 

Tack och lov för att snön gick bort. Fredagen var den nästan borta och inte nog med det. AMV och Gubben kom och skulle till Sollefteå och jag fick följa med. Så roligt att komma iväg en sväng någonstans och få titta lite på något annat, få äta lite god mat och så hälsade vi på AMV:s brorsa och hans fru och kattor. Där är alltid så mysigt.


Det är en underlig höst och nu när snön gått bort så finns det fortfarande blommor som lever. En fin liten smörblomma och blommorna i krukorna vid bron lever också.

 

Söndagen var en riktigt härlig dag. Att vakna och se att det inte blåser och solen skiner. Då är det dags att ge sig ut och vara ute hela dagen.


Börjar med att gå bort till Broder B och dricka lite kaffe.

 

Vi gick en promenad ner till Kinabrors sommarstuga och där låg sjön blank.

 

 


Broder B och Nalle satt sig en stund på bryggan.

 

Så fint.

 

Så gick vi ända bort till badstranden och Nalle kunde inte låta bli att åtminstone doppa fötterna.

 

Naturligtvis åkte jag ner till kyrkogården och tände ljus på pappas grav (och på några andras). Det var ju farsdag.

 

Till alla ni snöälskare så må ni väl erkänna att det är mycket finare med gräs och sjö som inte frusit.

Slutade med att åka bort till Broder B och äta soppa med dom.


Igår blev jag väckt strax efter sju av att telefonen ringde. Det var från tandläkaren. Det hade blivit något fel när man fotade för att sätta i en krona och jag fick åka tillbaka hastigt och lustigt (nä inte lustigt) och fixa till det. Hann inte ens äta frukost. Så det kan bli. 


När man är på¨kyrkogården så kan man inte låta bli att tänka på dom man saknar. Jag saknar min faster för vi pratade med varandra varje vecka och ibland flera gånger. Hon var den som alltid fanns för mig i hela mitt liv och det blev tomt utan henne. Sedan saknar jag mustachen. Han som alltid såg på ÅsaNisse med mig och kunde minnas allt från vår barndom. Så vi skrattade. Så förstås mina föräldrar och så farmor som också var viktig i mitt liv. Hon lärde mig så mycket som ingen annan kunde lära ut. Om hur man kokar salva, om växter och vättar och mycket annat. Ja tankarna far.


Dagens ord: Idag är det fint igen så nu ska jag ut.


Av Anita - 9 november 2022 18:30

 

I dag skulle jag till tandläkaren och på vattengympa.

Vaknar och tittar ut och ser att det är massor med snö.

 

På fågelbordet är det över en dm snö och då blev jag riktigt förfärad. 

 

Katten Morris skulle ut som vanligt men vände på trappen och gick upp och kröp ner under täcket och har inte kommit ner än.

Insåg fort att jag som är feg och rädd och en ynklig person inte skulle våga åka iväg på oplogad, blötsnöig väg  så jag fick ringa och ändra tandtiden tills imorgon och hoppas att det är lite bättre.

 

Så kom Broder B och sa att han måste byta till vinterdäck för det hade han inte gjort men först for vi till honom och åt frukost. Sedan stack han ner näsan i mitt uthus och började byta däck. Att ha sommardäck nu är ju alldeles livsfarligt.


Tänk att det alltid är så. Jag hoppas och hoppas på att snön inte ska komma och så blir man överraskad av snöhelvetet och inga grejor har jag plockat fram. Tog fram snöskovlar och började skotta bort det jag haft uppe på bilen och den var blöt och tung den jävla snön.

 

Nu har det snöat igen så att få bort snön från bilen var helt meningslöst och inte kom jag iväg på vattengympan heller. 

Jag skulle gjort som katten, bossat ner mig i sängen och inte klivit upp.


Dagens ord: Jag hatar vinter så det känns i hela kroppen och själen och vet att det blir värre och värre med åren.


Av Anita - 8 november 2022 14:11

Den här dagen kom dom alla i stora hopar. Det var dom vackra röda domherrarna. Nu är snön nära och det känns i luften. Jag klär på mig och går ut för skogen lockar och kanske är det sista gången på länge som jag kan sätta fötterna på mossa och mjuka vägar.

Börjar med att plocka in den sista brokkolin. Kokade den till lunch tillsammans med köttbullar och potatismos.


Så gick jag. Det var så tyst och inte en vindpust. Lite kyligt och jag tänkte nog att jag borde tagit en mössa.

Gick gamla Fisksjövägen och den har massor med granar runt omkring. Det är nästan som att gå i en grön tunnel.

 

Svänger in på stigen som Professorn gjort så fin.

 

Bara en bit av den är kvar för sedan börjar kalhygget mellan bergen. Den här stigen gick en gång för länge sedan mellan fäbovallarna. Först Vallbodarna och vidare till Lövhyddan och så till Kullstabodarna. En fin stig var det men det var länge sedan. Nu trampar jag fram på ris och i djupa hålor. och alla kantareller är borta.

 

Att ta sig upp på berget brydde jag mig inte om för jag blir bara ledsen för hur det ser ut.

I tystnaden hör jag en spillkråka skrika och över myren flyger den stora korpen och tar en lov ovanför mig och ropar.

 

Tänkte ett tag gå ner på myren och plocka tranbär men jag ides inte utan vandrade hem. I alarna satt en hoper med järpar som flög sin väg när jag kommer vandrande. Det porlar i diken och bäckar men annars är det så tyst.


Annars är det sonens födelsedag idag och jag pratade med honom på telefon. Det var 46 år sedan och jag tycker att det var alldeles nyss han satt med kattungar i famnen. Nu har han två egna kattor så han har fortsatt att gilla kattor.

 

Det var så länge sedan. Han föddes en dag då det var lite som nu fast det hade regnat och var väldig halka när vi åkte till Östersunds BB. 10 mil dit i alla fall men jag var där bara tre timmar innan han föddes.


Igår hade jag hand om BroderB:s hund Nalle. Han satt mest och väntade på att dom skulle komma hem. Så kom Datafia med köttbullar och rullrån och då blev det lite roligare.

 

När Broder B o Frun kom hem så hade dom med sig de godaste räkmackor som finns. De görs i Stugun och är de godaste mackor som finns.


Det var allt. Nu är det bara att koka lite kaffe och vänta på att snön ska falla. Jag som både ska till tandläkaren och till vattengympan imorgon men det är väl bara att vänja sig med snöskiten. Hoppas att den går bort fort i alla fall.


Dagens ord: Precis nu i detta ögonblick tittar jag ut och ser stora äckliga snöflingor falla. Fy vad jag blir less.

Av Anita - 5 november 2022 09:32

 

men det är väl bäst att börja från början.

Lite duggregn när jag styrde mot Hammarstrand. Började med att åka till Älggårdsberget och äta lunch. DansBritt och jag hade sällskap med hennes dotter och familj den här dagen.


Regnet hade slutat och det var riktigt fint väder när vi åkte upp till kyrkogården och satt dit lyktan på mammas grav. Som alltid är jag så förvånad att det var så länge sedan mamma dog. Det känns inte så. Trots hösten fanns det två rosenknoppar på hennes rosor och jag tog inte bort dom. Det vore synd.

 

På den här kyrkogården bjuder man på glögg och eldar i korgar den här speciella dagen och det är trevligt. 


Så for vi ner på samhället och som tur var följde DansBritt med mig till äldreboendet. Jag skulle hälsa på moster en sväng och ge henne tunnbröd.

Jag har inte varit dit förut och hade nog inte hittat henne för det var låst överallt och koder och hissar och vete allt men DansBritt har varit där förut och så träffade vi en snäll tjej som  följde med oss.


Moster bodde i ett litet rum och fast det var fint så kände jag med ångest att jag skulle tvärdö om jag var instängd där och inte kunnat ta mig ut. Fy sjutton för gammeldagarna. 


Så for jag på affären och det var då det hände.

Utanför stod kyrkans människor och gav mig ett ljus och när jag kom in så träffade jag en av mina danskillar som jag inte träffat på länge. Vi pratade dans och lite av varje och han fortsätter att åka till stan varje vecka för att dansa. 20 mil i mörkret. Den är värre än jag och ännu mer danstokig.


När jag skulle gå ut sa han att han skulle bära min kasse och att någon man burit min kasse har inte hänt på jag vet inte när. Tanken far. Är det för att han tillhör de ovanliga kavaljererna eller är det för att jag såg gammal och skröplig ut.

Det var i alla fall väldigt gulligt.

 

Så vidare till nästa kyrkogård, den hemma i byn Håsjö. Tände ljus på 6 gravar och det var stilla och många ljus överallt.

  

Sjön låg blank som siden och det var en fin ro.

När jag kom hem tände jag några lyktor utomhus för att lysa upp de mörka kvällarna fast ingen mer än jag lär se den. Möjligen då någon av timmerbilsförarna för dom kör som attan här och vägen som vi skrapat och gjort fin är snart helt förstörd igen.

Så är det att bo i skogen (så länge det finns någon skog kvar). Skogsbolagen gör sitt bästa för att kalhugga allt dom har och skyller det på älgarna och på insekter som äter trä men egentligen är det för att tjäna mest möjliga pengar. Det är jag helt säker på.


Dagens ord: Den här helgen kan man inte låta bli att tänka på alla man saknar och som inte finns längre.




Av Anita - 3 november 2022 11:31

 

Det hat varit ett par dagar som gått fort. 

Tisdagen for DansBritt och jag till stan för att gå på föredrag om gatuhunden Artur.

Egentligen var det Kinabror som skulle gått på den men han är ju i Skåne så vi fick biljetterna.

 

Det var en rörande historia som satt sig i hjärtat och jag ser fram emot filmen som ska komma. Den måste man se.


Vi hann med lite annat i stan. Jag köpte nya postlådor till postställningen och två lyktor som jag ska hänga upp på den så de mörka nätterna får lite ljus.

Vi han äta lunch och så träffade vi Sofiepropp nere på stan och gick på cafe.


Dimma var det efter indalsälven men hade lättat när vi for hem.


Så snabbt i säng för jag skulle vara hos tandläkaren redan klockan 8 på onsdagen så jag måste upp tidigt. Det börjar väl vara på slutet nu med tänderna, kanske bara ett par gånger till. Tid tog det i alla fall innan jag kunde åka hem. Trött var jag och hade lite huvudvärk efter allt borrandeljud. Jag brukar inte ha huvudvärk men nu hade jag det.


Så var det dags att ge mig iväg till vattengympan och bastun och sedan blev jag bjuden på mat hos Broder B och Frun.

Så hem och somna framför tvn. Hann inte ens se hela "Bonde söker fru".


Gamle A ringde och ville ha salva. Jag gör en salva med styvmorsviol och bivax och lite annat smått och gott som funkar bra för hans krämpor. Nu har jag inte gjort någon på väldigt länge så imorse satt jag igång.

 

Öppnade kistan med alla grejor som jag behöver och satt igång. Det doftar underbart av salvan och är ganska lätt att göra. Det som tar längst tid är att röra och röra tills den kallnar så den blir krämig och fin.

 

Jag är av den sorten som håller på med en massa saker men dessutom är jag så att jag blir less fort och slutar med olika saker. Nu har jag i alla fall gjort lite salva 


Under tiden så har jag kokat en jättekastrull med soppa. Dit har jag stoppat allt jag hittade i grönskaslådan och köttfärssås och massor av kryddor.  

 

Ska väl gå ut en sväng sedan men det är lite trist att gå utan hunden måste jag erkänna.


Dagens ord: Ingen snö tack och lov. Ingen is och ingen halka.

Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

56 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20 21
22
23
24
25
26
27 28
29
30
31
<<< Mars 2024
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards