Ny vecka men samma blåsväder. Det var dags att jobba en dag till på sommarcafe nu med hjälp av min skolkamrat, han med cowboyhatten

Vilken dag det blev. Det började rasa in folk redan innan vi öppnat och hunnit kolla vad som fanns att göra fika av.

Det värsta var att de flesta ville ha toast så jag stekte och stekte och stekte och det kom fler och fler.

Hela dagen rasade det in massor av folk och vi hann inte ens få i oss lite fika själva.

Halv 5 var jag jättetrött och Sonen kom och hämtade mig och hade bestämt att vi skulle fara och äta pizza och glad blev jag för jag orkade inte ens tänka på att stå och laga mat med mina trötta ben som knappt bar mig En sak är säker. Att jobba på cafe eller matservering ska jag aldrig göra.

Så kom den första ljusglimten Det var att det stod två stora växter på förstukvisten som någon ställt dit till mig. Jag förstod ganska snart att det var Holländarna. Två växter som jag inte vet vad det är. Spännande.

Ställer dom väl på verandan så länge.

Annars har det mest varit jättetrist. Det rasar in räkningar som jag inte väntat mig.

Bilen står där den står i väntan på nya bromsgrejor.

Det är bara att vara hemma och stöka i trädgården och göra trista saker. Ingenstans kommer jag utan får verkligen känna att jag är gammal och bara ska vara hemma.

Inga loppisrundor, inga auktioner, inga danser. Inte ens en biokväll kan jag unna mig nu när jag ser att när räkningarna är betalda finns det knappt till mat kvar. Så var det med det. Alla planer faller platt till marken.

Det blev visserligen bättre väder, idag är det riktigt varmt. Rosen har börjat blomma.

BonnAnna har varit här och slagit gräset och fiskmåsarna far som galna omkring och letar mat.

Så till den andra ljusglimten. AMV och Gubben kom tillbaka efter sina äventyr. Då fick jag följa med dom till Ragunda kyrka där en av mina kusinbarn uppträdde Hon är med i ett band som heter Fluru och dom är helt suveräna och hon har en röst som är rent otrolig. 

Jag försökte spela in lite men det var något fel så det blev ingenting men vilken föreställning dom bjöd på och det var till och med gratis.

När vi kom ut ur kyrkan slog värmen emot oss och det var helt plötsligt varmt. Nu när klockan är halv tio är det 19 grader varmt. Det var minsann länge sedan. 

Imorgon kommer Sonens Sambo och det ska bli roligt att träffa henne igen.

Dagens ord: Hoppas att det blir en varm och fin dag igen.

Blåsväder, kallt och regnigt har det varit länge nu.

Sonen gick ner till sjön för att kolla förödelsen och kom upp och berättade att spegeln som hänger på strandstugans veranda inte längre hänger där Den låg i tusen bitar på marken och spegel som går i kras brukar man säga ger sju års otur. Hoppas att det bara är gammalt skrock.

 Så kom Kinabrors son med familj och hundar och jag tog på mig regnkläder och gick dit för att hälsa på

Där eldades det i braskaminen och kurades i soffan och dom såg ut att ha det rätt mysigt trots ovädret.

I går beslöt jag mig för att strunta i såpbandyn och åkte till Pålgård för att titta på utställningen om Kul i Backen och tiden då man drack vatten ur källan som skulle göra dom friska

Rodeltiden och naturligtvis filmen om döda fallet. 

Jag var mest intresserad av tiden då det var Kul i Backen. Underhållning, tävlingar, dans på två dansbanor och pilkastning och andra nöjen.  Alla kändisar var där och det var en jättepublik.

Man visade bilder på publiken och där satt jag tillsammans med min första sambo och en av bröderna.

Så ung jag var kanske 16 eller 17 år.

Vilken härlig tid det var.

Så fint det var när det var tiden då man drack brunn. Jag visste inte det förrän rätt nyligt. Då var DansBritt och jag och tittade på parken som en gång var, nu helt igenvuxen och med trasiga bänker. Sorglig syn.

Rodeltiden minns jag och jag har åkt rodel en gång och gör det aldrig mer.

Hembygdsgården är full med andra saker också som är roliga att se.

Så blev det fika förstås med jättegott bröd och tunnbrödstut och så åkte vi hemöver.

Då började bromsarna låta illa och jag tappade humöret totalt för jag har haft så otur med den här bilen. Bara iår har jag först fått fel med bromsar och div. annan som kostade mig 10.000 kr.

Sedan batteritet som jag var tvungen att köpa nytt och så har ACn slutat fungera och det har jag inte haft råd att laga ännu och så det här. 

Det är ett bromsbelägg som lossnat och verkstäder är semesterstängda. Sonen skulle ta loss skiten men det var ett stök att få tag i grejen att skruva loss med. Han var lika sur som jag. Första gången jag skaffat en, som jag tycker, ny bil som i alla fall är tillverkad på 2000-talet och så är den trasig stup i ett. Det äär snart så att jag inte vågar köra den för den bara går sönder någonstans Skit och helvete. 

Kinabrors familj är tuffa och skyr inte blåsväder och kyla så vi drog till skogs för att grilla korv.

Tröja ylletröja jacka byxor och fodrade jaktbyxor och gummistövlar. Det i mitten av sommaren som aldrig verkar komma  .

Imorgon ska jag till sommarcafe igen och jobba. Hoppas bara att inget mer skit händer men man vet aldrig.

Dagen ord: Bilar ska man helst inte ha men vad gör man när man bor så man inte kommer någonstans utan.

Eftersom jag inte hinner med allt som är planerat bestämde jag mig igår förmiddag att jag skulle dra iväg och lämna alltsammans och åka till Västerövsjö och titta på konstdutställnng och fika innan regnet kom.

Tog på mina gröna gamla halvlånga byxor och for iväg.

Började med att åka ner till kyrkogården och vattna och redan då började det....... krångel och trassel förstås.

Det fanns inga vattenkannor. Då sa jag högt för mig själv. "Det är väl själva faaan att folk ska ta allt som finns. Man kan väl bli förbannad" Svära och domdera för sig själv på kyrkogården. Fy så lågt. Då tittade en gubbe fram bakom kyrkan och sa att han lånat dom för att rengöra gravstenar. Skämdes gjord jag.

For till västerövsjö på utställning.

Så fina tavlor och så trevligt att prata med gamla bekanta.

Man hade öppnat ett lite museum med en gammal lägenhet.

Kök med färg som det var på den tiden. Lite charmigt tycker jag det är, betydligt trevligare än det här moderna vita, går och svarta som tydligen är inne nu. 

Så en massa klänningar som man känner igen från mammas tid.

Så fika. När jag stack in huvudet genom luckan där man skulle beställa ramlade parasollet ner i skallen på mig och jag fick kika fram under det när jag beställde. 

Så tillbaka till Håsjö och skulle gå in på sommarcafe och köpa några lotter men träffade kyrkoguiden utanför och när jag vände mig om sa hon. "Vet du att du har hål i byxan. Mina gröna byxor hade spruckit från midjan och ända ner så mina svarta trosor tittade fram. Inget man kunde undvika att se. Hoppas nu innerligen att dom sprack när jag satt mig i bilen på hemvägen så jag inte gått omkring på konstutställningen med ändan framme. Fy så pinsamt.

Så hem och byta byxor och skämmas och så kom regnet och åskan och blåsten. Sonen och jag satt på förstukvisten och jag kände mig livrädd som jag gör när åskan dundrade och small.

Vid sextiden kom det några av mina klasskamrater från byn, vi födda 1948-1950 de bästa åren för att leva.

Då när allt blev bättre.

Då när vi var dom första som fick gå 9 år.

Vi som fick jobb direkt när vi gått ut skolan. Vi som aldrig behövde skriva några långa cvn utan kunde gå in och få jobb med att visa oss.

Vi som fick äta den mat vi fick och använda benen istället för att bli skjutsade hit och dit.

Vi som dansade i sommarnätterna och kunde lifta utan att vara rädd.

Då det fanns både rälsbuss, mjölkbuss och tåg att åka med överallt.

Då det fanns tre affärer i byn.

Då det fanns bio och föreningshus där det var både fester och teater och dans. 

Nu sitter vi här och minns och försöker att låta bli att prata om sjukdomar och krig och elände och fokusera på det som varit bra och kanske lite mindre bra.

Ett och annan ord har vi också sagt om männen och hur dom blir när dom blir i vår ålder.

Vi som skrynklat oss utanpå men som egentligen känner oss ganska unga inuti. Man undrar om man skulle bli vackrare om man kunde vända sig avig. Nåja, det får vi aldrig veta. Nu är tiden att hoppas att vi får träffas nästa år och ha hälsan. Tänk så det kan bli. 

Dagens ord: Åska, trasiga byxor och svordomar på kyrkogården. Vilken dag det blev. Tur att det slutade i glada vänners lag .

Ibland önskar jag att jag vore morgonpigg för det är då allt händer som är lite spännande. Det är då någon hämtar mina plastankor ur dammen. Det är då någon tar prydnadsfåglar och ägg ur fågelboet.

Det var härom dagen jag ställde ut en chiliplanta för den trivdes inte inomhus. Den hade redan en röd fin chilifrukt som jag lät sitta.

När jag skulle göra köttfärssås så skulle jag hämta den men si då var den borta och jag kan bara för mitt inre öga se en skata eller kråka ta den och börja äta med god aptit. Röd och grann men oj så stark. Undrar hur en fågel ser ut när han äter chili. Det skulle jag velat se. men jag sover när det händer.

Så i lördags kväll kom Sonen efter sin långa resa från Skåne  Det var regnigt som det varit flera dagar men igår eftermiddag börjde det bli bättre väder. 

Han börjde genast jobba med både det ena och det andra.

En syren har växt sig jättestor och tar bort utsikten mot sjön och det är klart att man vill se sjön från köksfönstret.

Bort med den. Fram med röjsågen och kapa

Så där ja, det blev bättre.

Sedan tog han ett bad fast vattnet var ganska kallt.

Det gick minsann väldigt fort.

Hunden Jack var förstås med.

Så satt vi på förstukvisten och njöt av kvällssolen.

Katten Morris satt och blängde på Jack.

Kinabror var också med förstås.

Så kom då måndagen då det plötsligt blev fint väder.

Jag röjde med handröjaren och Sonen klippte gräs och Kinabror också Det var ett väldigt surrande en stund.

Sedan for vi till Kälarne för det behövdes mera bränsle till maskinerna. Vi åt hamburgare på macken och pratade med gamla bekanta minsann.

Nät vi kom hem var tjejerna nere vid bryggan och solade och jag började lägga mina mattor i blöt för det skulle tvättas. Alltid finns det något att göra minsann.

Så kom Broder B med hundarna och det blev badande.

Så gick alla hem och jag var alldeles ensam nere vid sjön. Jag lade ett täcke på bryggan och lade mig i solen och läste lite grann. Det var första gången i sommar. Jag har inte hunnit med innan och så har det varit dåligt väder.

Sedan fick jag för mig att laska iväg till badstranden som ni ser längre bort. Det gäller att gå när det är lugnt på sjön för man får titta sig för så man går där det är sand och inga stenar att göra sig illa på. Det är en grej sm jag alltid gör och alltid har gjort Vattnet är så varmt där det är så grunt. Det är skönt att gå i vatten.

Vad ser man när man går. Jo musslor och snäckor förstås och småfisk. Spår efter hundar och fågelfötter.

Strandolle skriker och är förbannad när jag kommer vandrande och jag tänker plötsligt på att jag inte kan veta om det är sista året jag går där.

Sonen sa att jag inte har förstått och fattat att jag börjar bli gammal och så är det kanske. Visst har jag förstått men inte accepterat. Jag hatar att vara gammal. Jag hatar att jag inte längre kan komma iväg och dansa.

Det känns också som att jag missar så mycket och så mycket jag velat göra som nog aldrig blir av nu. Allt är liksom för sent.

Tog en skogspromenad frampå kvällen.

Kokade lingonsylt och stekte potatisbullar med bacon till middag.

Drack kaffe tillsammans med Sonen på förstukvisten och så är dagen slut.

Dagens ord: Av allt jag ville göra blev inte mycket av.

Om man bor i skogen så kan man smyga sig in i min så kallade trädgård genom den här porten. Nu när det regnat och blåst och blåst och blåst finns det inte så mycket att titta på. Det mesta ligger platt på marken och de enstaka blommor som finns ser lika tufsiga och trista ut som jag känner mig.

Där står mitt gamla hus men det är inte så illa som bilden visar, nog bara jag som halkat med kameran och får det att se snett ut.

Mot vägen har jag massor med krukor med gyckelblomster . Den gammaldags sorten som är fleråriga och som får bo i källaren på vintern och komma fram på sommaren. Nu blommar dom i alla fall i sina krukor.

De få rosor som inte blåst sönder av blåsten eller dött i vinter försöker lite blygt titta fram. Den här är en ros jag hittade på en gammal fäbovall. Tror (men vet inte) att den heter kanelros.

En enkel vit ros klättrar på staketet och den har bara kommit dit av sig själv.

Gamla rosbuskar från farmors tid klarar det mesta och överlever och doftar och blommar men blåser sönder i blåsten.

Så kommer vi fram till huset och krukorna under fönstren blommar men prunkar inte precis.

De som håller bäst i blåsten är iris

och liljor.

Den gammeldags krolliljan tar ingenting kål på .

Inte heller den gula liljan som jag inte vet vad den heter.

Den hittade jag en gång i ett stenröse i skogen och den mår bra trots blåsväder och slagregn.

Idag är Sonen på väg från Skåne i bil och det är långt och jag är alltid orolig innan han har kommit fram. Hoppas bara att det inte regnar så väldigt söderöver som det gör här.

Igår var det fredag och vi åkte som vanligt till Älggårdsberget och där var det livat. En hel buss med turister kom så det blev fullt ganska fort.

Sedan så ringde DataFia och bjöd oss hem på grillning.

Vilken fantastisk mat vi fick på kvällen. Tänk er grillad älgfile mör så den smälte i munnen och massa gott till. Smaskens.

 Dagens ord:: Jag vore nöjd med att sonen kom helskinnad hem och att det inte blåser isande vindar. Lite dans skulle inte heller sitta illa men det kan jag väl glömma. Det är hemskt att bli gammal.

Jag har en bloggvän på Gotland som far omkring på ön och fotograferar kyrkor och berättar om dom. Det är många och dom är väldigt gamla. 

Här finns inte så många som där och inte är dom gamla heller.

....men visst vi har en gammal kyrka här i min lilla by som faktiskt är känd lite varstans.

Den fina kyrkstapeln finns det en kopia av på skansen i Stockholm.

Kyrkan finns det en kopia på Jamtli i Östersund

Nu ska jag gå en vandring med er i  vår lilla kyrka och framför allt är det här ett inlägg för min bloggkompis på Gotland.

Då går vi in då. Kyrkan är byggd 1684 men innan har det funnits minst två kyrkor i byn. Det vet man för kyrkklockan är från 1200-talet och en av dom äldsta i landet.

Inte är den stor och bänkarna är smala. 

Predikstolen är fint snickrad med många detaljer och målningar.

En rad av änglaansikten finns runt om men dom ser ganska sura ut. 

Det är en viss aktivitet i kyrkan fast mindre än förr. Bröllop och begravningar och dop.

Dopfunten står där och väntar och lägg märke till så fint man målat girlanger och grejor på timmerväggarna.

Altaret är också fint målat 

En tid var kyrkan dansk och då skrev man den här tavlan och allt pynt skulle bort men vi tjuriga jämtar gömde undan en hel del som nu fått komma fram igen.

En liten smal trappa går upp till läktaren där orgeln står och på den spelas det förstås. På vintern är det bara en enda sak som förekommer och det är julmässa klockan 11 på julaftonskvällen och det är årets mys tycker jag. Den enda gång jag är i kyrkan om det inte är något man måste gå på. Sitta i mörkret med levande ljus och höra sången.

Så är ju vår lilla kyrka vägkyrka och har öppet under juli månad och då finns det en kyrkoguide som berättar om kyrkan.

Uppifrån kan man se en stor del av kyrkan.

Så går jag ner igen och ut genom dörren som inte är vilken dörr som helst. Fint fint tycker jag.

Så var det kyrkstapeln. Den har min pappa tjärat en gång i tiden. Då satt han på en köksstol som var bunden vid kyrktuppen och snurrade runt och målade. Inga ställningar på den tiden. Håsjöstapeln ska visst vara byggd 1779.

Även om man är dåligt religiös så är det fint att se detta fina arbete man lagt ner på alla små detaljer som finns.

Det finns också ett sommarcafe och det var där jag och AMV och ett av hennes barnbarn fixade fika igår.

Där finns så mycket att titta på och gamla foton och lotterier och hembakat fikabröd och kaffe att sätta i sig. Främst av allt är det så roligt att träffa gamla bekanta och prata. Vi har en dag var vi i byn då vi sköter stället (ibland fler) och det är bara kul.

Ett så hemtrevligt och fint blått kök och utanför flyger svalorna och matar sina ungar som har bo på huset. Det råder en så varm och trevlig stämning vid den lilla kyrkan vid Singsjön. Besök den om ni kan för det är det värt och du kommer inte att ångra dig. 

Dagens ord: Att ha ett ställe att träffas på är nog så viktigt när alla affärer är borta.

Hela gänget har en grej för oss. Istället för att uppvakta varandra med blommor och blader när vi fyller jämnt så gör vi något roligt tillsammans och i år var det Datafias man som fyllt 60.

Det var en mulen dag men utan regn och inte så kallt som gjord för utflykt. Vi for i väg i tre bilar och bara att få åka ut och se ställen man inte sett förut gjorde mig glad för jag kommer sällan iväg någonstans.

För att komma över till hemsö fick man åka färja en liten bit. Ett väldigt fint ställe med en härlig utsikt över havet. Det var dock mulet och disigt så vi såg det inte så långt.

Klart att jag samlade ihop alla för att ta ett kort på hela gänget.

Sedan var det dags att följa en kille ner i fästningen och jag blev förvånad över att det var så väldigt stort. Det var som en hel by där nere och det fanns det mesta till och med en operationssal och massor annat. Det tog över en timme att gå igenom där nere och jag tror gubbarna tyckte att det var väldigt intressant. Jag tänkte mest på de stackars ukrainaborna som varit nere i skyddsrum i långa tider. Vilken fasa att inte kunna komma ut i friska luften.

Vi kom upp i alla fall och det fanns en restaurant med fantastisk mat på ön. Så fint och gott, nyskördade grönsaker och nypotatis och ett mört kött som smälte i munnen. Inte var det dyrt heller och personalen var unga glada och trevliga. Ett fint ställe minsann.

Så bar det av hemåt och vilade en stund. Det var Broder B med fru som fixade maten och det var grillat och väldigt gott.

Tina hade bakat en jättegod tårta så inte var vi hungriga efter det.

Vi höll till i Kinabrors hus och det är som gjort för fest för det är stort och rymligt.

Sedan så finns det ju boulbana och pilkastning och gubbrum .. Allt för en rolig kväll.

Så ut för att tävla. Det var blåsigt men inget regn.

Jag och AMV är inga tävlingsmänniskor så vi gick in i huset och satt där med hundarna i lugn och ro och så blev det slut på den dagen. 

Så blev det söndag och en hemskt blåsig dag. Jag tvättade mattor fast det var hemskt att stå ute i blåsigt vatten och skölja men nu är det gjort i alla fall. Inget bad blev det heller.

Holländarna kom med en flotte dom byggt om och satt tak på En ganska rolig sak att vara på sjön med, synd bara att det blåser så hemskt hela tiden.

Jag som längtat efter att sitta på stilla sjö med ett metspö och dra upp abborrar har inte ens varit ut med båten, men den ligger i alla fall i vattnet och väntar på den där lugna kvällen som jag hoppas kommer någon gång under sommaren.

Blommorna som stod så fina har blåst omkull och ligger på marken och rosbladen har blåst av blommorna och ligger på marken. 

Dagens ord::Nu har de varma dagarna gått och nu är det långbyxor och långärmat som gäller.

En vecka med sol och värme och många bad. Nu börjar det blomma överallt men det regnar och åskar ibland.

AMV och Gubben har kommit tillbaka till sommarstugan. Det var för varmt i deras hus. Varmt har det varit och jag har badat och badat.

Som vanligt är det många vid min brygga och borta vid badstranden kommer det och går folk.

Kinabror och Gubben höll på med veden.

Broder B och Magnus åkte ut för att fiska.

AMV skurade mattor.

Jag klippte gräs och usch så drygt det var och än har jag inte klippt allt.

Fuxian har börjat blomma igen och verkar gilla regnskurarna som kommer från och till.

Även nävan gillar regn.

Rosorna har börjat blomma. De vita doftar väldigt gott. Syrenerna  doftar också. Nattens åska gillar jag inte.

Vi längtade efter något salt i värmen och då blev det surströmming borta på Kinabrors paveljong där det är lite skuggigt.

Å så gott det var.

Gubben och Kinabror väntade på öl och hunden Jack stack iväg och hämtade som han brukar.

Så där ja, då släpper jag den framför fötterna minsann.

Det var flera båtar ute på sjön bla Broder B med familj. Lillkillen kom och visade en riktigt fin och stor abborre.

Så cyklade AMV och jag ner till kyrkogården för att vattna. Där nere ropade lommen och göken gal som det gör varje gång vi cyklar ner dit.

Efter vägen hade det kommit många orkideer i vägkanterna. Det var Jungfru marie hand och Sankt pers nycklar och nattvioler. Dessutom fanns det massor med blåklockor, prästkragar och rödklöver. Vilket härligt sommarland vi lever i.

I dag har vi varit till Älggårdsberget och ätit lunch som vi gör varje fredag och det var meningen att vi skulle åka till Tingshuset och lyssna på Kingen nu på kvällen med det regnar för mycket. Det blir en lugn kväll för imorgon ska vi ut på äventyr och det ska bli spännande.

Dagens ord: Synd att sommaren är alldeles för kort och går alldeles för fort. Man hinner inte med.