Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Anita - Söndag 19 okt 10:41

 

Med en rysning vet man att nu kan det bli vad som helst. Rätt var det är så börjar det snöa. Rätt var det är så blir det plötsligt vinter och allt vinterstök är inte klart.


I fredags var det minusgrader. Kinabror och jag åkte ner till Hammarstrand för att handla lite mat och sedan drog jag iväg till Sundsvall för att hämta Sonen vid flyget. Det var en strålande fin dag och neröver Sundsvall var det mer löv kvar på träden så det var en riktigt behaglig resa.


Till skillnad från tåget är flygen nästan alltid i tid och Sonen kom och det var ju som ni förstår en glädje.

Vi åkte hem och tände i braskaminen.

 

Sonen prövade gitarren.

 

och jag visade honom min nya trumma och hur den lät.

 

Så kom Kinabror och visade av sin lilla hundvalp och killarna satt och tog sig en whiskey och så var den dagen slut.


Igår började vi med att gå ner och försöka ta in bryggan och båtarna. Kinabror kom med sin båt också.

 

Det är toppenbra med fyrhjulingen. Bara att koppla i och dra istället för att man ska vara massor med folk för att ta upp båtar och bryggor.

 

Så där ja. Då var det gjort och man känner sig lite lugnare inför vintern.


Så brände vi upp den gamla högen med bråte nu när det är så blött. Det har varit för torrt för att man skulle vågat tutta på den innan.

 

Mickes kompis hade också kommit så det blev att elda och dricka öl och ha det rätt fint utomhus.

 

Varmt och skönt i brasans värme var det också. Jag var inne och gjorde iordning en älgstek och lite annat gott som vi skulle ha till middag.


Så där ja. Nu kan man andas ut. Bilen har vinterdäck, trädgårdsmöbler är inplockade, båtar och bryggor är uppe på land och jag är nästan klar i min trädgård, både med grävande och med stökande i rabatterna och tulipanlökarna är i jorden.

Nu kommer den hemska tiden som kallas vinter och jag gruvar mig redan.


Tänk om man kunde ha råd att åka bort över vintern och strunta i alltihop. Slippa frysa, bära ved, skotta snö. Slippa bilar som går sönder och allt annat som alltid falerar under vintern. Konstigt att det ska vara så jämt. 


Men skit samma den här veckan har jag sonen här och det ska bli riktigt roligt. Föresten så är min telefon trasig så det har redan börjat krångla. Ett litet hål har jag i en tand också och vi ska inte prata om hålen som är i vägen. Det skulle ju komma en vägskrapa och lite grus i förra veckan men än har dom inte synts till. Inte för att jag är förvånad precis.

Min tilltro till männen är ju inte precis så hög.


Dagens ord: Det händer mycket på landet om man har en öppen blick.




ANNONS
Av Anita - Onsdag 15 okt 18:24

 

Inte för att jag vet om en höna skiter fortare än andra djur.Uttycket känns som riktigt sant idag. Den här dagen har minsann rört sig fort och nu när jag sitter här kan jag inte förstå hur jag hunnit med så mycket.


Det var minsan fruset på bilrutan när jag skulle åka till jobbet. Det är första gången. När jag kom ner till Mansjöbackarna var det en hel drös med bilar där och jag funderade faktiskt varför. När jag kom till jobbet fick jag reda på att man hade kört på en björn på järnvägen. Stackarn. Det var kanske den jag sett flera gånger.


Så var en av mina gamla arbetskamrater där från stan. Oj så roligt att träffa henne igen. Jag saknar faktiskt tjejerna istan. En del människor gör en glada bara genom att visa sig.


När jag skulle åka hem fick jag se att jag hade jättedålig med luft i hjulet som jag haft punktering på. Troligen har jag en pyspunka. For hem och i köket satt Kinabror och AMV:s gubbe och fikade så då satt jag mig där och gjorde det samma. Så gjorde jag klar lingondrickan och diskade och stökade.


Nu var det liksom ingen ide att byta däcket utan det är lika bra att byta till vinterdäck för man vet aldrig när den jäkla vinter hugger till. 


Andra problem har vi också. Vägen hit ser ut som skrutt och kompani. Fullt med djupa potthål över hela vägen. En veckans regn har inte gjortden bättre. Efter diverse samtal med killen på jobbet och med vägbasen så kommer det troligen hjälp imorgon som tur är.


Nu är det ju tur att man har en snäll bror. Han bytte till vinterdäck åt mig medan jag stökade i trädgården och lekte med Jack. Så gick jag in och stekte älgbiff till oss och nu är det kväll och jag ska minsann inte göra mer idag.


Helgen var trevlig. Först kom min gamla arbetskamrat och hälsade på. Hon hade med sig hunden Jansson och han och Jack kom bra överens.


Broder B har kommit från Skåne och han och Tuppola skulle bo över hos Kinabror. Alltså är mina tre bröder samlade och vi åt älggryta och mös borta i Götes hus. Det är ganska fantastiskt att ha tre bröder som jag umgås med så väldigt mycket.   

Mätta och belåtna satt vi oss i soffan och både Tuppola och Broder B har varit med på älgjakten och varit ute hela dagen så det dröjde inte länge förrän dom somnade i soffan tillsammans med lille Jack.

 

Måndagen var jag på hälsokoll. Gruvar mig alltid men jag mådde rätt bra faktiskt och mitt blodtryck var helt ok. 

Sedan gick jag upp på äldreboendet och hälsade på fd grannen som fyllde år. Blev bjuden på tårta och satt där med några gamla gubbar och mumsade.


Till Datafia på kvällen och vi satt i PerEdholmstorpet och pratade och eldade i braskamin. Hemma hos henne var det en massa jägare som bara pratade jakt som vanligt så vi smet iväg.


Igår kom Mustachen och Kinabror och vi satt och skrattade åt en ÅsaNissefilm. Vi har gjort den många mornar under den här hösten och vi har lika roligt alltid.


 

Nu när blommorna utomhus har dött är det en liten tröst att min boganvilla blommar som själva sjutton. Den är gammal Fick den i gåva när min son föddes och han är faktiskt 37 år så det är märkigt att den blommar två gånger om året med massor av blommor. Något att glädja sig åt alltså.


Ja så har då flera dagar rusat iväg som vanligt och det är full fart mest varje dag och det kommer att fortsätta så ett tag. Almanckan är full med olika saker mest varje dag. Fredag ska jag hämta Sonen vid flyget i Sundsvall och han ska bli en hel vecka. Jättekul.


Så ska jag väl försöka komma med någora kloka ord idag också och jag tänker så det kokar i hjärnan.


 

Dagens ord: Ens trädgård är som ens självporträtt. Kanske det är därför min trädgård är död och full med gamla stubbar. Nä attans inte är jag väl som en död gammal stubbe eller????

ANNONS
Av Anita - Söndag 12 okt 06:12

 

Hittade ett dagboksblad från 1964. Det var skrivet med grönt bläck och jag var 16 år och hade börjat jobba på Försäkringskassan. Det var den tiden då känslorna satt på utsidan och killar var det stora intresset och man vaknade varje dag och livet var spännade. AMV och jag hade hela sommaren varit tillsammans med två häftiga killar från stan och det gillades inte av våra kompisar bland killarna på byn. Dom gjorde allt för att fubba bort det. 


Så här kommer en sida ur en dagbok från då, 40 år sedan. Det är inte klokt jag minns det som igår.


Ingenting är så grälsligt som det först verkar. Redan på måndagskvället utbyttes misströstan till hopp. Pappa skjutsade mig till AMV. Jag skulle ligga över hos henne. Klart att vi skulle gå ut en stund i mörkret.

Det var kallt och stjärnklart ute. Vi gick ända till Lejons där AMV tog några äpplen. Så gick vi tillbaka igen


. Den kvällen var underbart vacker. Hela rummet var mörkt. Radion var på. Det var musik från radio Luxenburg. Rocklåtar. stilla låtar. Det enda som syntes var stjärnorna utanför på den mörkblå himlen. Vi pratade om sommaren som gått. Den hade varit underbar. Undrar om jag någon gång i livet får uppleva någon sådan härlig sommar.Det kändes den här kvällen som om inget kunde bli tråkigt.


När jag till slut vaggades till ro drömde jag så fint. Jag drömde att HAN kom emot mig, sträckt ut armarna och sa: Kom.

Den morgonen när vi vaknade jag och det var vinter. Hösten var slut. Det var kallt, dimmigt och träden var vita av rimfrost.

men....det var något nytt, spännande i luften. Allt var annorlunda. Vi hade till och med en ny buss (för högertrafik).

Så gick dagen. Nu är jag bara trött och önskar bara att få sova. Godnatt kära dagbok Tur att du finns.


 

Lite skrämmande att det är 40 år sedan. Tänk så känslorna var starka och intrycken så tydliga. Tänk så väl jag minns den tiden. AMV:s rum, doften från vedspisen, katten Korras spinnande. Hennes mammas goda vetebröd och mjölkchokladen som alltid fanns.


Jag har i alla fall kvar den stora glädjen att ha kvar min bästa vän AMV och att vi träffas ganska ofta och att det alltid är lika trevligt. Det är inte alla som har kvar sin bästa barndomsvän. 


Största skillnaden mot då är att jag var så intensiv i mina känslor. Man var så kär så man kunde dö. Man älskade och hatade så mycket. Hjärtat slog så hårt och man upplevde allt så intensivt. Det är väl det jag ser som störska skillnaden. Nu är väl det mesta lite lagom. Man har väl blivit lite lagom. 


Av alla dessa starka känslor så har man blivit en lagomkärring, lagomt tjock, lagomt lugn och blir man förälskad så är det i en gullik liten hundvalp och det är liksom inte samma sak. Tur kanske. Trygghet är lväl det. Att vara lagom. fast ibland kan jag sakna de starka känslorna och sättet som man såg på naturen och människorna, mer intensivt men också mer sårbart.


Det här var då en fundering som jag har nu tidigt en söndagsmorgon då jag vaknade tidigt av någon outgrundlig anledning.


Dagens ord: Lagom är bäst eller är det bara trist? 

Av Anita - Torsdag 9 okt 15:22

 

För det mesta bryr jag mig inte så mycket om pengar för jag har ju trots allt till livets nödtroft men ibland......


Nu ska ni få höra. I regnvädret igår åkte DansBritt och jag till Östersund en sväng. Vi har inga stora krav på underhållning så att gå runt i affärer och äta ute känns som lyx.

Inte blev det dyrt heller för det fanns minsann ingenting som jag ville ha. Bara skittråkiga färger. Jag får inte in i min arma skalle varför vi svenskar klär oss i svart, grått och dyngvitt när det blir höst och vinter. Vill vi smälta in i det tråkiga vädret och mörkret eller vad då? Jag har ärvt en röd jacka av AMV och den är jag så glad för. Tur att det inte finns något som lockar mig i klädväg.


Det blev 3 par trosor och några burkar till min salva. Det var allt.


Sedan drog vi till Krokom för att gå på kurs i djurkommunikation med Per Trollsveden.

Det var blandade människor där . En del riktiga medier som har det andliga som yrke. Några med tatueringar och långa målade naglar och en hel del vanliga bonnläppar som vi.


Per har svart färgat hår. liten och rund och jag tror till och med att han hade ögonfransförlängning. Fullt med färgranna och lysande smycket. En gullig rar och rolig person.DansBritt och jag tittade bara på varandra och undrade var vi hamnat.


Vi lärde väl oss en del om djurkommunikation och auror och dessutom fick vi träna på att se auror men det kunde jag ju förut. Kul att man kan något som inte alla kan.


Nu kommer jag till varför jag skulle vilja ha pengar.

I mars nästa år anordnar Per Trollsvenden en resa till England.Allt man kan önska sig för en sån som jag. Stonehenge, Avalon, flera av Englands hemsökta slott och mystiska ställen och allt i sällskap med den virriga härliga Per.  


Tånk om man hade råd att åka på en sådan drömresa. Jag sitter och tänker att jag som jobbat i så många år och så mycket borde kunna få unna mig något sådant men jag fick i alla fall en dag i stan och äta något gott och skratta och lära mig något nytt.


Man får väl vara nöjd med det. Skulle tro att det är min lott i livet att alltid behöva vända på slantarna och för det mesta kan jag finna mig i det för jag vet att jag har andra rikedomar. Bara ibland när det dyker upp något man verkligen vill och drömt om känns det lite snopet att man inte kan. En resa som gjord för mig. Det är bara att sucka och krama ihop reselappen och glömma alltihop.


 

Nu är det verkligen höst. Idag regnade det inte så jag var ut en liten stund.

 

Lille Jack och Kinbror kom ett tag och lekte. Nja, det var förstås Jack och jag som lekte och Kinabror som läste tidningen. Så kom Gamle A och fikade och dagen bara gled iväg som vanligt.


Dagens ord: När man inte kan få det man vill ha får man nöja sig med det lilla vare sig man vill eller inte. 

Av Anita - Söndag 5 okt 11:00

 

Vilka fina dagar det har varit. Höstens dofter och höstens färger är ju otroligt vackra och man kan inte annat än njuta av dom..


Onsdagen blev inte alls efter planerna men så blir det väl alltid. Att jag inte lärt mig det. Att göra upp planer är ju ingen ide och ändå fortsätter jag att göra det min idiot.


Dagen började med att Kinabror och lille Jack kom och sedan kom Mustaschen och vi fikade. Jag var ju hundvakt åt Grisnäsan Bob men han var mest generad för lille valpen och ville inte alls leka med honom.


Så hände något väldigt roligt. Det var min och AMV:s gamla barndomskamrat Ninne som kom. Så märkligt det är med gamla barndomskamrater. Vi ses väldigt sällan men när vi ses så kommlar vi omedelbart ihop igen och det känns som om alla år emellan vore borta. Vi pratade och pratade och förr och nu och skrattade och hade det så trevligt. 


Så tog vi en promenad bort till Kinabror så hon fick träffa henom och lille valpen.

Sedan hon åkt stekte jag fläskpannkaka till Kinabror och mig och misslyckades som vanligt. Trots allt fläsk och flott så fastnade den i botten men den blev ju god ändå.

 

Så åkte jag ner till Datafia för hon och jag hade lovat att plocka äpplen hon en av hennes gubbgrannar. Det var små fina röda äpplen som har ett lite rosa frukkött och det blir en så härlig färg på äppelmoset. 


När vi plockat och det började skymma var det en vattenläcka på vattenföreningens vattenledning och flera hus hade dåligt med vatten. Man visste inte var ledningen gick så jag fick en av killarna att böja till pekare av svetsedletroder och så letade vi vattenledningen med den.

Så kom Pappersbeda för att hämta tillbaka Bob och så var dagen slut. 


Det var den dagen. Bara oväntade saker. Torsdagen tror jag att jag faktiskt var ute i trädgården och klippte ner gamla blommor ur rabatterna och så kom gamle A och vi satt och fikade och så fick han salvan jag gjort för hans psoriasis och som tydligen hade hjälpt bra.

Ja vad mer. Jo jag gjorde äppelmos av äpplena som gubben nere i byn skulle ha.

 

Vandrade bort till Kinabror för att äta middag och kvällen var riktigt fin och det var ett rent nöje att vandra hemåt efter sjön.

 


Fredagen åkte Kinabror och jag till Hammarstrand för att handla och äta på hotellet som vi brukar göra varje fredag. Där sammanträffade vi med AMV och gubben och vi satt där och njöt av maten och pratade. Så gick halva den dagen och jag for hem och stökade lite grann. Det obligatoriska bastubadet blev inte av för det var en massa annan som kom ivägen och så rätt som det var så hade hela veckan gått.


Igår var det jättefint väder och när jag var på väg ut så ringde "Mitt ljus i mörkret" på andra sidan sjön och ville att jag skulle komma över och äta lunch och träffa en kvinna som var där på besökt som har samma intressen som jag.


 

Det här är på andra sidan sjön och tittar man noga till vänster så kan man se mitt hus skymta fram på andra sidan. Fint är det där. Både utsikten och husen dom bor i.


Vi tre kvinnor hade mycket att prata om och kvinnan som var på besök visade mig några fina små dockor hon gjort och vad man kunde göra av kammat lin. Så enkla och trevliga saker. Man lär sig altid något nytt av att träffa nya människor det är då ett som är säkert.

 

Jag tycker om de fina solnedgångarna som är den här tiden. Jag tycker om de gula och röda löven. Så länge som det är snöfritt är det fint att leva och jag mår ganska bra. Den lille valpen förgyller också upp tillvaron och får en att busa och leka och det livar upp.


Nu kommer snart Kinabror och vi ska åka till Grannäset och se på skördemarknad. Det blir säkert bra om det bara inte börjar regna. Det ser lite lurt ut.


Dagens ord: Alla dessa dagar. Var det dom som var livet.


Av Anita - Tisdag 30 sept 22:14

 

Kanske är det sista gången för iår som jag kan hänga tvätten utomhus och få den torr.

Nu när hela september gått kommer det plötsligt en strålande fin dag.


Jag gick ner till växthuset och började fixa med mina pelargoner eller rättare sagt, det som är kvar av dom. Vill gärna rädda så mycket som möjligt eftersom dom är så gamla och unika.. Det tog så gott som hela dagen att ansa och bära in dom i huset. Få se om dom klarar sig.

 

De allra sista rosorna tog jag in och satt på bordet.


Kinbabror och lille Jack har varit här förstås. Jack har sovit gott i fotöljen medan Kinabror har servat sin fyrhjuling.

 

När man går här och plockar in blommorna tänker jag. Överlever dom vintern, hur är det nästa vår? Hur klarar jag vintern? Allt skit brukar ju hånda då.

Nu när man är på dåsidan undrar man om allt ska bli sämre och sämre framöver. Posten som ska dras in, pensionen som kommer att bli lägre och lägre och jag bli äldre och äldre. Skit samma, din jäkla pessimist (pratar för mig själv alltså) den dagen den sorgen.

 

Idag lyser löven som guld. Jag går bort till Kinabror för att äta middag och stigen efter sjön är så vacker med alla granna färger.

 

Kinabrors båt ligger fortfarande i vattnet men jag tror att det är färdigfiskat nu. Tur att han har frysen full med abborrfileer som vi kan smaska på.


Jag ska vara hundvakt till grisnäsan Bob ett par dagar. Pappersbeda och hennes syrra kom med honom och vi skulle kolla om han och lille Jack skulle komma överens.


Lille Jack blev lite rädd för den stora hunden och Bob tyckte att det var mer intressant att bada än att umgås med den lilla valpen.

 

På hemvägen stod älgkon med sina två kalvar och tittade. Det är uppehåll i jakten nu så dom kommer i alla fall att få leva och äta och må gott i två veckor till innan dom blir jagade och dödade.

 

Imorgon händer det två saker utöver det vanliga, båda trevliga men det får bli en annan historia.


Dagens ord: Innan löven faller är naturen som vackrast.

Av Anita - Måndag 29 sept 08:47

 

Kinabrors nye vän, labradoren Jack drar alla till sig. Hela världen är full med klappar och kramar och lekar för den här lille krabaten.


I lördags var  det regn och blåst och trist att vara ute. 

Jag var ner till Datafia och drack förmiddagskaffe och sedan åkte jag naturligtvis till Kinabror mest för att krama lille Jack. 

Då kom Sofiepropp och hennes mamma och plastpappa för att titta på gullpojken. Sofie tog massor med kort och hade med sig en leksak som prasslade och som Jack gillade.


Efter en stund kom DansBritt och vi fikade.

Lägger märke till att jag skriver mycket om att vi fikade och så är det nog. Det har alltid varit ett kaffekokande och fikande här i Fisksjön och inte går det någon dag utan fika med vänner, tro inte det.


Nu när den här lilla hjärtemagneten kommit så kommer ännu fler för att hälsa på.

Ja DansBritt stannade och vi åkte hem och gjorde en  korvgryta. Det finns ju så många fina grönsaker att ta till nu och billigt så man får passa på. Kinabror och Jack kom också efter en stund förstås.


DansBritt och jagi började så smått koka salva och vi såg på film och hade en mysig kväll. Vi hoppades på att söndagen skulle bli bättre och att blåsten skulle mojna till söndagens svampplockning.


 

Så blev det också. Lugnt och fint även om det var blött. Klart att Kinabror och Jack skulle med. Det gick så bra och Jack kutade omkring på sina små ben, försökte ta svamp ur korgarna och letade trattisar som han satt i sig. 


 

Vi hittade trattkantareller, rödgul trumpetsvamp och en och annan gul kantarell. Så härligt att leta svamp och man får nästan lite noja och plockar och plockar.


Bäst av allt är ju förstås att få sätta sig uppe på ett litet berg och fika och det tyckte nog Jack också för han for fram som ett tok så mossan flög omkring. Tänk att det är så mycket godare att fika utomhus och en sådan här härlig höstdag känns det bara helt ljuvligt.

 

Så hem och lägga svampen på tork.

Frampå kvällen for Datafia och jag på bio och så var den här helgen slut. Var det inget mer. Jo, AMV och gubben var ju här ett tag också.


Idag är det ruggigt väder igen. Det blåser och ser väldigt grått och regnlikt ut. Jag ska fara och hälsa på fd grannen och laga en lampa på bilen men nu ska jag naturligtvis börja dagen med att dricka lite kaffe. Utan morgonkaffet så kan man ju inte fortsätta dagen eller hur?

  .


Dagens ord: Tänk att en liten hundvalp kan locka till så mycket kärlek bara genom att finnas.

Av Anita - Lördag 27 sept 08:59

 

Såg ett tvprogram om tidsbrist och stress och kände genast igen mer än en av mina väninnor.

Heltidsjobb. komma hem och där sitter hela familjen och slöar och väntar på att morsan ska komma hem och laga mat. Rester från igår duger inte och morsan kastar sig i bilen för att fara och handla. Hem igen laga mat och familjen sitter fortfarande i soffan. Kanske till och med gnäller för maten inte är klar.


Tanken att man ska hjälpas åt finns inte i skallen på någon.Efter maten försvinner alla i en blink och morsan står där med disken och tvätten och städningen och blir helt förståligt förbannad och irriterad och til döden trött.


Tjejen på progammet som mätte tiden för var och en kom ju på att den enda människa i familjen som inte hade någon egentid eller fritid var mamman. Tiden räckte helt enkelt inte till.


Det var en duktig tjej som på ett bra och enkelt sätt visade på orättvisorna och gjorde ett program för hur man skulle omfördela den tid man hade i familjen.


 

Jag har också tidsbrist men vet i alla fall varför.


Se på Åsanissefilmer. skriva blogg. gå i skogen, leka med lille Jack, sitta och fika och prata med gubbarna, prata i telefon med kompisar, läsa böcker, bada bastu, spela trumma. bada skumbad. Inte undra på att jag minsann har tidsbrist för de sysslor jag egentligen skulle hålla på med. Jag ska inte trötta er med vad jag egentligen skulle gjort men nu är det faktiskt så att jag har friheten att göra precis som jag vill. För första gången i livet har jag inga tvång över mig, ingen som kräver en massa av mig utan jag gör precis vad jag vill. Är det inte härligt så säg.


När jag såg programmet så kan jag inte låta bli att tänka på kvinnofällan. Förr var kvinnorna hemma. Nu jobbar dom flesta heltid och man kanske heller sköter hemmasysslorna och håller käften bara för att slippa bråk och skäll och ta striden med tjuriga tonåringar. Man är helt enkelt för trött för att orka och det förstår jag innerligt. Att hjälpas åt måste man lära sig tidigt annars blir det som det blir. Mamman blir den som sliter mest. Att folk går in i väggen och får utmattningssyndrom är då inget att undra på. Att vara kvinna i den här tiden är minsann ingen barnlek och det finns fortfarande en generation som lärt sig av sina mammor att man ska vara så väldigt duktig och visa att man kan. Risken för att bli en martyr som går omkring och pustar och suckar och sliter häcken av sig är stor.


Man kan hoppas att nästa generation kvinnor har mer skinn på näsan och kan säga ifrån och fördela arbetet i familjen på ett rättvist sätt. Alla vill visa att man är duktigt och sedan sitter man i fällan och får göra allt själv.


Det ska bli spännande att fortsätta följa det där programmet och se hur tjejen löser tidsbristproblemet. Kanske det måste till en person utifrån för att kunna få till en ändring för det måste till om vi inte ska ha fullt med sjuka människor framöver. Inte nog med att jobben blir mer och mer stressande utan även i hemmen med allt som ska uträttas på kort tid.

 

Idag stormar det ute och DansBritt och jag hade planerat att plocka svamp men det känns inte läge för det. Vi kanske tar och kokar salva istället och sällskapar och hoppas på att morgondagen blir bättre.


Sista dagarna har det mest varit att leka med lille Jack och så har det varit lite folk här. Storfiskarn, gamle A, Tuppola med fru och nån mer också.

Igår var Kinabror och jag  till Hammarstrand för att äta och handla och på hotellet träffade jag flera personer som jag inte sett på länge och alla hade läst artikeln i ÖP och kommenterade den. Kände mig som en kändis för någon timme.


Dagens ord: Tänk efter hur mycket tråkjobb du gör. Kan någon annan göra det? Varför just du? Lägg över på någon annan som har bättre tid.Vägra bli en martyr.


Presentation


DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

46 besvarade frågor

Gilla bloggen

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2014
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Blogkeen
Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se