Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Anita - Onsdag 12 feb 12:10

 

När jag var liten älskade jag färgen GULT. Min gula basker, min gula angorajumper, den gula klänningen, tussilagon och maskrosen och talgoxen.

 


Nu när jag ser foton från ungdomen minns jag att citrongult var min favoritfärg.

Den här klänningen älskade jag. När den blev omodern sprättade jag upp kjolen och använde den som gardinkappa i mitt sovrum i många år. Tyckte om när morgonsolen sken igenom och fick hela rummet att lysa av ljus.


Jag hade gula byxor och till och med en kappa som jag tyckte mycket om och som jag kände mig fin i.. Klart jag hade gula sandaler och på examen i 9-an hade jag en citrongul spetsklänning med stela underkjolar.


 

Säg den fröjd som lever länge.

Så kom den nya moderna tiden och FÄRGANALYSEN. Man var årstiderna och jag var vinter. Vinter jag som hatar vinter?

Jag skulle inte alls ha gult utan helt andra färger och klart man tror på dom som liksom ska veta istället för att känna efter vad man ville och tyckte om.


Dum som man är trodde man att andra visste bättre och så var det gula borta.

 

Numera är det knallblått, turkos och rött som gäller. Jag har i alla fall inte köpt det där med grått vitt och svart som också fanns på min lista.


Så av en slump fick jag en gul fleasjacka och den kändes uppkäftig och liksom lite " skit samma vem bryr sig".


Det är så löjligt att man ska bry sig om andras åsikt. Att trycka undan känslan av vad som känns bra för just mig.

Känn efter? Vilken färg känns bra? Vilken gör dig glad?

Skit i färganalyser och andra åsikt. Du vet bäst. Låt inte andras råd styra dig! Det finns experter på allt men som sagt smaken är olika och din är bäst för dig själv.


Den härliga tussilagon gula fäg. maskrosens lysande solar. Solskenet. Gult är en härlig färg och vim hittade på att gult är fult?


Dagarna går och långsamt återfår  jag krafterna men natthostan går mig på nerverna och än orkar  jag inte gå några längre stunder men lite långsamt plockar jag undan julen bit för bit. Det gäller att ha tålamod med sin sköppliga kropp.

 

Fåglarna och ekorrarna äter som attan idag så jag skulle tro att det blir snö snart.

En av mina gubbar kom just och han var så snäll att han skottade fram min spark som försvann under takraset härom dagen. Som tur är så gick den inte sönder i alla fall.


Dagens ord: Det gäller att lita till sin egen känsla och inte tro att alla andra vet bättre. 

ANNONS
Av Anita - Måndag 10 feb 11:01

 

Kallsvettig lyckade jag ta mig till affären i fredags och handla lite mat. Sedan vilade jag på soffan resten av dagen. Det töar och snöar och jag ser att jag totalt glömt bort julgranen och den börjar barra.


Sådan tur att SofiePropp kom på lördagen och kan hjälpa mig. 

Det tar lång tid att klä av julgranen så mycket pynt som jag har på den. Varje är när jag plockar ner alla kulor och änlgar och glitter tänker jag på hur det kommer att bli nästa år den här tiden. Tänker på att sista åren har det bara blivit sämre och sämre. Nå, nog om det.


Medan jag vilar på soffan bakar SofiPropp muffins och så börjar hon laga mat.

 

Ett jättegott recept pasta med kräftstjärtsås. Ljuvlig. Jag som inte ens velat titta på mat åt faktiskt två portioner.


Resten av kvällen såg vi på "Den oändliga resan". Det var många avsnitt men vi såg alla. Så skönt att ha sällskap och bli lite ompysslad. Det var precis vad jag behövde.


Nu är det OS och det är sport bara sport men det skiter jag i.

Förstår inte att det är så viktigt. Då kan man helt plöstligt flytta tvprogram och radioprogram så sporten får komma fram till varje pris och helst på varenda kanals.


Jag har inte ens sett invigningen för när jag hörde hur dom där borta behandlar folk vill jag bara spy. Man kommer dit och jobbar och när man vill ha lön får man ett spett i ändan. Det är säkert bara ett toppen på isberget av illdåd och till ett sådant ställe åker hela världen för att leka. Skamligt att det toleraras och bara för sport. Men....sport är inte sport längre, det är pengar och makt som allt annat.


Nåja Söndagen kommer med tö. Sofiepropp och jag tar av det sista från granen och kastar ut den och så har man då barr i hela huset. Dammsög bort det mesta men jag vet att det finns kvar. Kanske är det lite ljusare idag så jag får försöka suga en gång till minst. Usch.


Så kommer Storfiskarn och plogar. Det går inte så bra med snöslungan för det bara beckar igen med blötsnön.


Så ska SofiePropp och jag iväg på film. "Frost". Vilken film, vilken musik. Det är inte en barnfilm utan en film för alla som har sagosinnet kvar. Det var barn i alla åldrar på bion och inte ens de minsta barnen blev otåliga. Se den!


Nu är måndag och efter en hostig natt krakar jag mig upp och får se att det rasat från taket och min spark sticker upp bara lite lite under snön. Jag har glömt att flytta den.


Julgranen dö. ekorrarna sura och sparken fast i snön, blommorna ovattande. Några dagars uppmärksamhet bara.


Dagens ord: Det behövs så lite för att tappa kontrollen.

ANNONS
Av Anita - Torsdag 6 feb 21:21

På skagika ben börjar jag repa mig från flunsan som hållit mig i sängen i nästan en hel vecka oförmögen att klara de enklaste sysslor.


Morgonrocken blöt av svett, lakanen likaså och jag skulle inte orka att ens tänka på att byta. På spagettiben får man vara glad att man kan ta sig på toa.

Värk som flyttar sig från tänder till ben och upp igen. Torr i munnen. Håret som jag inte ens orkar kamma tovade ihop sig till en stor knöl i nacken. Inte orkade jag äta något heller. Tur att jag hade massor med frukt hemma och hjorton och mjölk slank ju ned som tur var.


Tänk att man kan bli så sjuk av en vanlig flunsa . Det är väl åldern kan jag tro, allt blir sämre och långvarigare.

Fåglarna och ekorrarna och grannen har fått klara sig själv.


Det är sådana här gånger man önskar att man var liten och att någon torkade ens svettiga panna och bytte lakan och gav en varm choklad och te. 


Smittar gör man ju också så ingen vågar komma hit.

Jo i lördags kom Datafia och gubben och hade med kycklingsallad så jag skulle få något i mig och Storfiskarna har varit här och plogat och hämtat posten. Grannen har mest gnällt. 


Idag är första dagen jag kan vingla omkring och mata fåglar och hämta post.

Dessutom har jag slängt mig i badkaret och svättat håret. Satt i soffan och det tog banne mig 2 timmar att reda ut det toviga håret.


Känner mig bättre får imorgon måste jag komma iväg och handlal för det är tomt på mat och jag måste äta för att kunna repa mig och få tillbaka krafterna.


Jag har sovit och sett på tv och svettats och sovit igen. Jag har inte ens orkat sätta på datorn men nu är den igåne men att hitta på något fyndigt dagens ord vet jag inte om jag klarar.


Dagens ord:när det varit värre kan det åtminstone inte bli sämre hoppas man.

Av Anita - Måndag 27 jan 15:03

När man vaknar en grå och blåsig morgon i paradiset Fisksjön och sakta tar sig ner för trappan och in på toa så ser man det man inte vill se.

Jag ser att min aura är liten och klen. Så ska det inte se ut. Det kanske man kan göra något åt. Enklare än att göra något åt det bleka och skrynkliga ansiktet jag ser i spegeln.


Vad gör man då? Ja, man kan vara snäll mot sig själv och bestämma sig för att bara göra postiva saker. 

Börjar med att koka kaffe och bre mackor.

 

Är det ingen som pysslar om en får man göra det själv. Tar med kaffet och mackorna och kryper ner i sängen igen. Nya boken från bokcirkeln ligger ju här och väntar på att få läsas. 


Jag hade en gång en man som gav min kaffe på säng ibland och så fick jag det alltid hos min faster när jag var liten. Jag minns det som något gott och omtänksamt och njuter av det även om det är bara jag själv som ger mig fika på säng numera.


Nu är den här skitmånaden snart slut och jag läser tillbaka på min gamla blogg 4 år tillbaka och 3 och 2 och ser att det kunde ha varit värre. Strängt taget är det väl lite bättre.


Magsjuka, trasig bil, tandvärk,kallt och slut på ved, helt utan pengar, tomt kylskåp. igendrivna vägar, ingen som hälsar på. 30 gradig kyla, ja listan över hemskheter i Januari kan göras hur lång som helst. Dessutom brukar jag drabbas av en vinterdepp som inte är av denna världen.


Så nu känns det faktiskt bättre. Veden räcker, värmepumpen håller huset varmt, folk kommer mest varje dag, ganska frisk är jag och bilen går även om jag måste byta stötdämpare snart. Nya pengar har kommit in och kylskåpet är inte tomt så vem är jag till att klaga? 

Snöar vägen igen kan jag stanna inne och storfiskarn har lovat att ploga min gårdsplan.


Fåglarna äter ur min hand och ekorrarna springer runt fötterna. 


Från det ena till det andra.

Såg en reklamsnutt som gjorde mig beklämd härom dagen.

Fredagsmys. En familj sätter sig. Alla har hörlurar och varsin platta att se vad dom ville i. Ska det bli så. Ska vi sluta att umgås. Sitta som robotar och glo på varsin platta. Herre je vilken hemsk framtid.


Nåja jag fortsätter att skämma bort mig själv. Ser på en gammal film på kanal Golbal. " Doktor Glas".

Så kommer en av gubbarna och jag sätter på kaffepannan på vedspisen och snart sprider sig en hemtrevlig doft över köket. Vi äter upp dom sista bullarna och pratar. Han hade sett en skabbräv och vi tycker så synd om honom. Hoppas någon av jägarna skjuter den och befriar honom från plågorna.

Samtalsämnen fattas aldrig oss  emellan.


Sedan ett besök hos grannen och hämtning av post och fågelmatning. Tänkte ta en promenad men det blåser så väldigt kallt så jag gick in igen.


Vad gör man då för att öka på energin?

 

Tittar i mina gamla bokmärkesalbum och det gör mig glad. Jag minns till och med doften av en del av bokmärkena och vem jag fått dom av. Så vackra är dom också.


Fortsätter med att titta i gamla album från tiden då jag var ung och vacker. Tiden då jag dansade och kysste vackra italienare och åkte utomlands rätt ofta.

När man  njöt av italienska solen, dofterna och maten. Då när benen var bruna och långa och inte vita och fulla med åderbråck som nu. Då när jag var jag och inte den främmande tant jag ser framför mig nu för tiden.


Nej. det ökade inte min energi ett endaste dugg.

Så du som är ung. Tänk på att det är nu du ska leva. Det är nu du ska samla fina minnen att kunna ta fram när du blir gammal. Jobba så lite du kan och lev och ha roligt så mycket du kan.


Jag fortsätter att samla energi genom att ta mig ett härligt skumbad. I taket har jag målat en glad ängel som ler mot mig när jag ligger i badet med en tidning och ett glas hallonsaft av egen tillverkning.

Nu får man försöka glädja sig åt dom små sakerna i livet.

Att jag inte behöver frysa och att jag är skapligt frisk och att jag har många fina vänner.


Dagens ord: Det gäller att se glädjen i det lilla.  


Av Anita - Söndag 26 jan 02:43

 

Kanske är det dörför jag inte gillar vintern.

Tänker på de andra årstiderna. Ljuden av fågelkvitter, vågor. båtar på sjön.

Alla färger som sprakar och får en att bli glad istället för svart-vitt-grått som vintern består av.

Alla dofter man känner. Dofter av vår, sommar och höst. Vintern har inte ens en doft.

Så kylan. Jag fryser mer och mer för varje år.

För mig är vintern bara en stor och lång plåga.


Nåja, det är ingeting att göra åt det för jag har ju inte råd att rymma härifrån som många har så det är bara att kämpa och försöka stå ut så gott det går.


Nåja tillbaka till sista dagarnas äventyr.

I torsdags kväll forstatt kursen med Älvahäxan och det är alltid givande och ger en mycket att reflektera och tänka på. Att våga vara den man är pratade vi om. Lite till mans försöker vi vara till lags och vara som det förväntas av oss. Till lags för föräldrar, släkt och grannar. Att vara lagom.

Vet att jag alltid varit "egen" som min mamma sa men nu skiter jag i vilket. Alla vet att jag är lite knäpp på mitt vis och det står jag för. Mer om det en annan gång.


Igår åkte jag med PRO till Östersund för att gå på revy. Man behöver så väl skratta ett tag och det gjorde jag verkligen. Dessutom var vi och åt en god middag också. En trevlig dag. Enda smolket i bägaren var att jag var tvungen att lämna min bil i Kälarne och det var kallt och jag oroade mig för att den inte skulle starta när jag skulle hem men det gjorde den trots kylan. Iskall dag. Jag var glad för min värmepump när jag kom hem och det var varmt i huset. 


Fått en ny bloggkompsi som är 14 år. Det uppskattar jag för jag har inte så många unga omkring mig så det kan vara lärorikt att höra hur hon tänker. Jag tror inte jag minns riktigt hur det var att vara så ung. Dessutom är det en ny tid och en helt annan värld.


 

Så kommer en lördag och jag ligger länge i sängen och drömmer mig bort till sommarens blomsterängar och fladdrande fjärilar och flygande fåglar men till slut får man väl masa sig upp i alla fall.


Ringde lillebror B för han fyller år idag. Snart är han 50 år också. Tänk så tiden går fort.


Så kommer PappersBeda och grisnäsan Bob och hälsar på. Jag tycker om att det kommer vänner och bekanda nästan varje dag. Jag tycker om att sitta och småprata och mysa med folk. Alltid lär man sig något nytt av alla.  Det är en av de positiva sakerna med att vara pensionär. Man har tid att umgås och för mig är det viktigt som bor här uppe i skogen där man annars är helt ensam.


Så ringde Datafia och bjöd på födelsedagskalas. Det är storfiskarn som fyller år. Smörgåstårta och sällskap och jag blev kvar där rätt länge och så gick den här dagen sin väg. Hennes barnbarn var också där, en rund liten gullig kille som alltid har ett stort gurlande skratt. Man blir glad bara av att se honom.


Nu är det mitt i natten men av någon anledning kan jag inte sova så då sitter jag här i morgonrocken och skriver. Det är kolsvart utanför. Bara en liten ynklig lampa på andra sidan sjön lyser upp. 

Ingen måne, inga stjärnor, inget norrsken, inte ens räven är utanför. Det finns absolut ingenting mer än kyla och snö.


Dagens ord: Till och med den längsta vinter tar slut och blir till vår.



Av Anita - Torsdag 23 jan 09:54

 

Ibland i januari kommer såna dagar. Dagar då ingen hälsar på.

På kramens dag men för mig var det kramfritt.

Var till grannen och betalade hans räkningar och stökade lite. Bar in ved och bar in ved till mig själv. Man får passa på de dagar då det inte är så kallt. Att hålla på med ved hatar jag och är det dessutom kallt och tomt på ved inne är det ett rent helsike. så man får passa på när det är lite mildare så behöver man inte svära så hemskt.

 

Tittade ut och såg att ekorren hade satt sig i fågelbordet och på andra sidan satt hackspetten och glupade i sig frö. Dom verkade komma ganska bra överens.

 

 

En del av mina bloggvänner undrar om jag verkligen vet om ekorren är en gubbe och naturligtvis vet jag inte det säkert för gudarna ska veta att jag inte vet så mycket om ekorrar men jag fick för mig det eftersom han är så mycket större än dom andra. De andra två är lite mindre och mycket rödare i pälsen. En lite större som jag tror är honan och en liten rackare som jag tror är barnet men som sagt. Det är bara som jag tror.


Sådan trist dag är jag glad för telefonen. Min bästa vän AMV ringde och vi pratade länge om ditt och datt. Vi pratar alltid bra tillsammans.

Så ett oväntat samtal från StockholmsAnders. Han funderarde över hur jag klarade av att bo här ensam på vintern. Han tänkte ta pension och bo här tre månaden på sommaren och vara i Stockholm på vintern.

Kinabror pratade jag också med och han kommer att stanna i Skåne ett tag till innan han kommer tillbaka. Det är den bästa av världar att bo här sommartid och kunna vara någon annanstans under den förbannade hemska vintern.


Pratade med en av mina gamla klasskamrater, med Sofipropp och min brorsdotter J. Även en av mina meditationstjejer fick jag ett samtal med och så gick den dagen fort och elegant förbi.


Så en ny dag i Fisksjön, dagen som var igår.

Tog bilen till jobbet. Den hoppade som en halt kängeru. Ena stöddämparen bak har frusit fast så nu måste jag byta. Faaan. Förra månaden rök alla mina sommardanspengar till bilreparationer och nu är det dags för nya utgifter igen men det är bara att gilla läget för bil måste jag ha. Skit.


Nåja jag fikade hos DansBritt och handlade lite och hoppade hem.

Äntligen en fin dag, bara 10 grader kallt och solsken.

Gick ut på sjön och tog en promenad bort till Kinabrors hus för en liten koll.

 

Det vilar en sådan frid över de gamla husen. Jag älskar det stället.


Vad mer att prata om.

Julgranen barrar inte ännu. Få se hur länge jag kan behålla den. Det är liksom en liten tävling med mig själv hur länge jag kan hålla den vid liv. Januari ut är väl vad jag tänker nu.


Däremot så har båda cyklamen som jag köpte före jul dött trots att jag skött dom efter konstens alla regler.


En annan konstig sak är att jag tog in mina paprikaplantor i höst och dom är gröna och fina och har till och med en gul paprika. Är paprikan flerårig undrar jag eftersom den inte dött och ser så grön och fin och verkar växa mer och mer. Ska bli kul att se hur det går med den.


Igår kväll kom ett par vänner och hälsade på och vi fikade och pratade och det var trevligt.


Annars är januari en jäkla månad. Så har det alltid varit och så verkar det alltid förbli. Tiden då allt går på tok och allt går sönder. Pengarna slut och kallt och bedrövligt men....


Dagens ord: Om man aldrig har det jäkligt så märker man inte när man har det bra. 

Av Anita - Måndag 20 jan 15:03

 

Vi möttes i dörren och jag fick mitt livs utskällning. 

Han satt kvar på farstukvisten och blängde surt och tjattrade. " Hur vågar du komma och störa och röra min fågelfrösäck" tyckte jag precis att han sa.


Nog är det underligt att allt av manligt kön tror att dom är jordens härskare.

Alla mina män har varit sådana (utom möjligen en i rättvisans namn) Båda mina kattor har verkligen varit kungen av Fisksjön och nu så är det gubben Ekorre som tror att han äger både förstukvisten, katthuset och frösäcken.

Ja, det var bara att gå in och låta honom lugna ner sig lite.


 

Fåglarna är mer tacksamma. Massor av domherrar som lyser som flygande vackra sommarblommor.

 

Så har vi då dom sura perskikorna (nötskrika på vanlig svenska). Dom är 6-7 stycken och är väldigt elaka mot dom andra fåglarna men ekorrarna ger dom stryk lite då och då så allt har någon sorts balans i alla fall.

 

Balans är det minsann inte med allt

Nu har det blivit mildare men då snöar det hela tiden.


Söndagen gick mest åt till att skotta snö. Inte mer ordat om det för ni vet redan vad jag gillar det.

Frampå eftermiddagen kom gamle A. Han hade fått ta av sig halskragen nu och mådde rätt bra efter olyckan. DataFia kom också och vi fikade och pratade en stund.


Så blev det dags att åka ner på byn och gå på bokcirkel. Ett bra sätt att få läsa många nya böcker, en del böcker som man aldrig skulle lånat själv och det ger ju vidgade vyer. Det är lätt att man fastnar i samma annars.


Måndag igen. Sista veckan i januari som också kallas fattigveckan av många. Nu får jag min pension idag så det är inte så farligt med det. Jag ska inte klaga. Det finns mat i kylskåpet så jag klarar mig några dagar till. Jag har till och med blodapelsiner att mumsa på.


Grannen ringde och ville att jag skulle sopa hans bro. Det är ju något som jag självklart gör varje dag då jag går in till honom med hans post.

Jag lärde mig redan som barn att sopa av bron innan jag gick in någonstans om det var snö på bron. Trampar man ihop snön så blir det stora hala snökokor och så småningom is och då kommer man att halka förr eller senare.

Förmodligen har inte hemtjänsten lärt sig det och många med dom eller också hoppas man att någon annat ska göra det för det tar kanske två minuter att göra det. En billig försäkring kan jag tycka men jag är kanske en gammal grinig kärring. Ok kan så vara.


Nog om det Efter skottningen tog jag en sparktur bort till Kinabrors hus för att kolla värmen och musfällorna.

Bara -8 grader men det började dra kallt och komma snögälingar lite då och då så nu går jag inte ut mer idag.

 

Jag har inte badat bastu på ett tag nu. Det är inte utan att jag längtar efter ett bastubad men det är så oskottat ner till sjön så jag ids inte.

 

Vitt runt om och visst är det mer lockande att bada här när det vita runt om är doftande älgört och almäck istället för snö.


Dagens ord: Bättre 30 domherrar vid fågelbordet än en sur ekorre på trappan.

Av Anita - Lördag 18 jan 17:26

 

Jag är klart medveten om att du inte kommer att tro mig. Vore det inte så satans kallt ute skulle jag ligga på lur och filma dom små rackarna.

Jag trodde att ekorrar var rätt dumma men annat fick jag se imorse.

 

Titta på den här metallbrickan och stenen. I hinken under har jag fagelfrö. 

Jag hörde hur det tjattrade och trampade på bron. Kikade genom fönstret och vad får jag se?

Alla tre ekorrarna sitter på katthuset och sätter nosarna mot brickan och knuffar och buffar tills den ramlar ner och dom kan fullkomligt bada i solrosfrö och äta tills magarna står som små trummor på sötnosarna. Så rolig att se. Ska minsann försöka filma dom någon dag.


Annars var gårdagen den dag då jag skulle fara och handla. Som ni vet har jag alltid planer och för det mesta blir det inte alls som jag tänkt. När man bor så här så är det vädret som bestämmer och när det var -20 grader vill man nog häcka inomhus. Det blev att hämta ved och hä sig ut och skotta det värsta och sedan kom DataFia och Storfiskarn och vi gräddade våfflor. Hittade lite hjortron i frysen som vi åt till. Satt och surrade och pratade ett bra tag.


Sedan pratade jag med Sofiepropp och faster G och så ringde grannen och ville ha hjälp och dagen rann iväg fort som en höna skiter. Vem sa att det var trist att vara pensionär.


Idag har jag varit iväg och tankat och naturligtvis blev det något strul på grund av kylan. Stötdämparna hade frusit till och bilen hoppade som en halt känguru på vägen.

Som tur var så fick jag åka med DataFia och handla och vi fikade hos henne och pratade ett tag.



Ibland när min sommarlängtan slår till ser jag på det där programmet på tv där folk som har gott ställt tittar på hus på varma och härliga ställen utomlands. En del är då minsann väldigt kräsna och hittar fel överallt men en sak som förvånar mig är att  dom flesta är mest imponerade av utsikten och går och tittar ut genom fönstren och funderar över det. Betalar mycket mer när utsikten är fin.


Då far det för mig att jag kanske inte uppskattar utsikten här efter färtjänst.

Visst har jag fin utsikt.

Solen går upp i öst och då ser jag min trädgård som är fin nästan jämt utom på vintern.

 

I söder och sydväst ser jag sjön och bergen. Sitter man på farstukvisten kan man se solen vandra över himlen, åskan komma vandrade över sjön, regnbågen och dimman, sjön har alltid ett nytt utseende att bjuda på......

utom på vintern förstås då allt bara är som en vit åker.

 

Västerut är ängarna och grannens granskog. Solen går ner över gamla ladugården och i granskogen har alla fåglar sitt skydd och duvorna kuttrar och på våren kan man höra bäckens glada brus.

På den här bilden är det förstås vinter tyvärr.

 

Så mot norr är det mest blandskog och björkar men på hösten skimrar det av guld och rött av alla små rönnar som finns mellan björkarna. Jag tänker spara alla rönnar och när dom blir stora blir det väldigt vackert har jag tänkt.

 


Nåja nu tänkte jag mest på sommaren men som sagt. Såååå länge det är dit. Så mycket snö att skotta, så mycket ved att bära, så mycket som alltid går sönder och så halt och jävligt på vägen men kära vän......


Dagens ord får bli: Det är kanske meningen att det ska vara ett helvete för att man ska uppskatta det som är bra. 

Presentation


DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

36 besvarade frågor

Gilla bloggen

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2014
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Blogkeen
Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se