Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

ORO

Av Anita - Tisdag 16 april 08:03

 

En kväll när jag går över gårdsplanen från Kinabrors hus och till mig hörde jag gammelhunden Gösta på andra sidan sjön skälla som en galning. Den hunden skäller sällan så jag blev lite förvånad. Himlen var full av stjärnor och halvmånen lyste stark.

Fick höra att björnen varit borta hos "mitt ljus i mörkret" och lommat över sjön. Det är oro när våren kommer.

Alla dessa ljud som helt plötsligt finns. Isen som råmar och har börjat vräka upp iskanter mot land.

Pärlugglan som hoar i skogen.


Så en ny dag med sol sol sol och inte en vindpust. Till och med en lathund som jag får ett energipåslag. Ut med stolar och bord på verandan, växthus ska städas, brasor ska eldas.


Fåglarna är som tokiga. Det kvittras och sjungs. Nässelfjärilarna fladdrar.

 

Vattenlokar ska dikas ut och byvägen är full med lera som fastar på skorna när AMV och jag vandrar ner till byn för att gå till gravarna och ta bort vinterlyktorna.

AMV och Gubben är här och stökar vid stugan och vi äter grillkorv och sitter i solen.


Till och med katten Morris börjar vara ute mest hela dagen.

 

Vid ån börjar det porla och rinna och svanar och änder börjar komma.


Kinabror och Rosenknoppen sitter på sjön och drar upp gädda på gädda som torkas till hunden.

 

Jag sitter vid stugväggen och vänder ansiktet mot solen och lyssnar till fåglarna och hör den första humlan surra omkring.

 

Nu är dags att äta lunch utomhus. Nu är dags att byta ut soppa mot sallad.

 

Kinabror, DansBritt och jag åker till hotellet i Hammarstrand för att lyssna till ett kusinbarn som har ett band som heter Fluru.

 

Dom är bra och det blev en riktigt trevlig stund.


Nu är det vår. Trodde inte att det skulle bli men nu är det tredje dagen av härligheter. Än är det kallgrader men himlen är blå och solen skiner så snart ska jag ut. Bara lite kaffe först. 

 

Ska jag säga något negativt är att det är massor med alhängen och jag är allergisk så ögon och näsa kliar men man får väl stå ut med det när allt annat är härligt.



Dagens ord: Nu är det härligt att leva och härligt att äntligen kunna vara utomhus utan att frysa.

ANNONS
Av Anita - Söndag 14 april 09:21

Jag hade nästan glömt att det kunde vara så här fint. Det är det vi kallar vårvinter. Kallt på natten men jättevarmt på dagen och inte en enda blåst. Sådana dagar måste utnyttjas från morgon till kväll. Packa ryggsäck och så kom DansBritt. Kinabror tog fyrhjulingen och vi åkte ut på sjön.

 

Tänk vilken klarblå himmel. Jag är ju ingen fiskare men borta vid Kinabrors sommarstuga finns det att göra. Jag har en liten mani och det är att jag kan inte se att det är stökigt runt eldstaden. Under vintern har det blåst ner massor med grenar och löv och jag började elda upp skräp och göra en grilleld förstås.

 

Hemma ligger snön tjock men här vid stranden är det snöfritt och ute på bryggan är det varmt som på den vackraste sommardag och inte ens en mygga stör friden.


Jag hör att duvorna har börjat kuttra i granskogen. Jag hör att det börjar porla vatten i diken och så lite sämre.

 

Kallt och varmt om vart annat. Då börjar isen spricka och det mullrar och dundrar och sjunger i isen. Isen är tjock ännu men lite otäckt tycker jag det är när den spricker under ens fötter.


 

Kinabror och Dansbritt pimplar men det blev ingen stor fångst. Så kom dom in och vi sitter på bryggan och dricker kaffe och äter goda mackor som Dansbritt gjort med tonfiskröra på. Så dyker Storfiskarn upp och det var ju trevligt. Han jobbar i stan numera och är bara hemma på helgerna. 


Så fortsätter jag elda och gör en grilleld och så grillade vi korv. Trött blir man av värmen och jag hämtade en kudde inne hos Kinabrors stuga och lägger mig att vila på bryggan. Att känna solen värma och höra fågelkvitter och porlande av vatten. Nu kan jag känna att jag börjar leva. Nu kan jag känna mig som människa igen. 

 

På gamla ladan hänger gäddor till tork  Det är någon form av vår i alla fall.


Så har dagen gått så fort så fort och DansBritt och jag ser en konstig fågel hemma på gården som vi kollar i fågelboken vad den heter men kommer inte på det.

Äter pytt hos Kinabror. Dikar ur vattenlokar på vägen och så tar en fin vårdag slut och det är ljust till väldigt sent.

När jag går in till mig så lyser månen skarpt fast den bara är halv och jag hör pärlugglorna ropa i skogen. Nu är härligt att leva och jag har glömt hur gammal och ful och trött jag är.


Dagens ord: Ut med er och njut av solen.

ANNONS
Av Anita - Onsdag 10 april 11:08

 

Som jag väntat på våren och den väntan börjar bli lång nu. Sista dagarna har det snöat, stora äckliga flingor och gården som började bli snöfri är full med snö igen. Jag har burit ner snöskovlarna till uthuset och det skulle jag inte gjort. 

Att utmana ödet på det viset borde jag väl ha lärt mig vid det här laget att det är helt galet.


Nåja vad gör man då. Tog mig till med att städa. Visserligen varar julen till påska men röda gardiner ska ner nu.

Jag har städat badrummet och toan och köket och alla rum och spelat musik och svurit bra många ramsor över snabeldraken och katthår och hundhår och mitt hår som verkar finnas i varenda vrå. Nu är det gjort.


Nu kära vänner ska vi inte vara negativa för då får man väl någon positivitetssnubbe över sig. Man ska ju vara så jävla positiv för det är på modet nu för tiden. Att vara en surskärring som jag är ju inte populärt men vad då. Jag är väl som jag vill.

 

Nu kommer mina positiva inslag som jag med stor möda letar fram i mina tankar.

1. Min boganvilla som är 42 år gammal börjar blomma i söderfönstret.

2.   

Pelargongerna i sovrummet har börjat blomma.


3. Vägmöte med glada vänner och vi skrattade mycket åt gamla minnen som vi pratade om och vi drack kaffe och skrattade ännu mer. Mustachen har ett otroligt minne för allt roligt och tokigt som vi upplevde i vår ungdom. Tänk att vi skulle fortfarande träffas så här fast vi blev spridda lite hit och dit.



4. Nu är odlingsprogrammen i full fart på tv och som vanligt så är det från skåne där det redan är vår och där det är så enkelt att odla. Sådant som man måste dra upp med förodling och växthus och inte kan sätta ut förrän närmare midsommar här det bara sprutar upp ur jorden där nere.

Ibland blir jag riktigt förbannad på mig själv som håller på att odla en massa i det här klimatet men jag kan ju inte låta bli. Jag tänkte inte sätta några frö men tror ni inte att jag köpte men massa frön ändå. Lite måste man ju ha. 

 

5. Växthuset har nätt och jämt kommit fram ur snön men jag tog mig in och tänkte att jag skulle börja stöka där och städa och greja men det är nog lite för tidigt.  


6 Jag hade väntat mig att växthuset skulle rasa ihop under vintern men som en seg gammal kärring så klarade det sig ett år till.


7. Dom som vill vara ute på sjön och pimpla har i alla fall tjock is fortfarande och det är minusgrader så kanske blir det påskpimpel i alla fall. 


Nu har jag inget mer att säga om positiva grejor. Jo kanske att jag lyckats frosta ur frysskåpet och skrivit vägmöteprotokoll.

 

Jag har börjat sova dåligt om nätterna och drömma konstiga blå drömmar de stunder jag sover. Inte vet jag vad det beror på . Jag brukar ju sova bra. Kanske beror det på att jag inte gått så mycket utomhus. Jag hatar snö och snålblåst så jag har hållit mig inne. Dessutom så är det massor med alhängen och pollen i luften och jag är allergisk mot det och vill inte utsätta mig. 


Här kommer en sista vinterbild från mig. Lovar att jag inte ska lägga ut en enda bild med snö på så det kanske dröjer innan ni får se några bilder 

 


Dagens ord: Hoppas att gumman tö dyker upp snart och ser till att jag får snöfritt och kan sätta fötterna på jorden igen.

Av Anita - Fredag 5 april 09:21

Nu börjar våren göra små framsteg. När Kinabror och jag åkte mot Kälarne för att gå på fibermöte såg vi först en tjäderhöna på vägen och sedan dök björnen upp borta vid Bybo. En liten söt en som troligen nyligt kommit ur sitt ide.

 

Visst, jag har sett björn två gånger förut och spår många gånger men den här var ganska nära men inte långsam nog för att vi skulle hinna fotografera.

 

Nåja plockar väl in ett foto i alla fall bara för att Hämtat från en kortlek som jag har.


Så var det det där med fiber. Tänk att vi ska få fiber? Vi har väntat i 2.5 år och än är det väl inte slut. Men.....en liten glimt av hopp blev det ju när vi fick en massa grejor som ska installeras i huset. 

 

Nu är det minsann tur att jag har duktiga bröder som är händiga för inte skulle jag klara att få till alla mojänger som ska vara men jag känner mig lugn eftersom brorsorna och sonen finns.


Hunden Jack och jag tar våra promenader ibland på skaren och ibland på sjön. En dag blev det slagsmål mellan slagugglan och Jack. Den försöker ta hans torkade gäddor som finns på väggen vid Kinabrors sommarstuga. Han vaktade den med livet och jag har aldrig sett honom med raggen rakt upp och morrande och skällande och ugglan som är jättestor var inte sämre. Den fräste och skrek men for till slut iväg. 

 

Nere vid ån går två svanar omkring och det om något är ju ett vårtecken.

 

Så finns det ju lite mer vårtecken. Det luktar vår och jord.

Lets dance har börjat på tv.

Nu har dansprogrammet kommit och en nyhet i år är att på midsommardagen blir det dans på Qul i Backen i Hammarstrand. Dansplatsen där jag tillbringat varenda fredagskväll sommartid sedan jag var liten. Så mycket roligt jag har haft där och det blir roligt att få åka dit och vara nostalgisk. 


Så är det dans på Gerålund i Bispgården tre gånger och så Björnlogen i Storåsen förstås. Ser ut som om det ska bli många danser i sommar. Hoppas bara att jag får med mig något sällskap för det är ju mycket roligare då. 


Nu börjar jag känna ett litet hopp inom mig. Tänk om jag får dansa en sommar till. Det vore ju helt underbart.


Igår for Kinabror och jag på pro:s kolbullestekning.

 

Det är som vanligt vid slalombacken med utsikt över sjön. Det var lite gråmulet men vad gör det när det inte blåser.

 

Kolbullarna blev jättegoda och vi satt inne i stugan och åt. Det blev dessutom kaffe och hembakat bröd och tipsrunda och trevligt sällskap.

 

Kinabror och Gamle A satt hos mig och pratade. 

Ja det var väl allt jag kan komma på att berätta om men jag kan i alla fall säga att idag skiner solen och det blåser bara lite grann. Vi ska till Hammarstrand och handla och äta lunch med DansBritt. Våren gör sitt bästa för att krypa fram fast det går långsamt.  Jag är också långsam men bättre långsam än att inte röra sig alls.


Vet inte om man ska ha förhoppningar om roliga saker men nu kan det väl bara bli bättre och enklare att leva och tänk dans, snart är det läge för att plantera blommor och dansa och sitta i solen och alla trevligheter som kommer när det blir sommar


Dagens ord: Naturen och djuren börjar vakna så sakta och jag börjar känna ett litet litet hopp dansa omkring i skallen

Av Anita - Tisdag 2 april 13:37

Så sa man förr när man lurat någon första april. Det var länge sedan jag lurade någon. Jag har inte ens försökt.

 

Efter en vecka med blåsväder hade man önskat att man åtminstone fått några timmar av lugn så man kunde njuta av att vara ute men inte. Förr slutade det ofta blåsa på kvällen men inte nu.


Men som tur är har det varit folk här ganska ofta.

Igår satt vi här hela gänget. AMV och jag sitter hopkrupna i soffan men benen under oss. Vi kan fortfarande röra oss rätt bra och fortfarande sitta hopkrupna precis som vi gjorde då vi var unga.Gubben och Kinabror och Mustachen sitter i var sin fotölj och pratet går från den ena till den andra.


Tanken slår mig att vi känt varande ända sedan barndomen. Nja Gubben kom in i bilden vid 16-årsåldern.

 

För första gång åkte AMV och jag till Italien. Vi klev på tåget nere i byn. Då gick tågen och stannade överallt. Vilket äventyr. Vi åkte tåg till Malmö, färja över till Danmark och sedan flyg från Kastrup. Vi som knapp varit till Östersund.


I Nyhem några mil från Bräcke klev Gubben på. Då var han minsann ingen Gubbe utan en snygg ung man. Han blev tokkär i AMV men inte såg hon honom. Vi var ju på väg till stora äventyr minsann.


Vi älskade Cattolica och kommer aldrig att glömma dofterna, smakerna, musiken och de snygga männen på nattklubbarna men den härligaste resa tar fort slut.

Gubben som redan då var en handlingskraftlig person letade reda på AMV och så blev det kärlek och tre döttrar och en massa barnbarn och så sitter vi här i soffan och pratar. Det är något visst med att ha gamla vänner som alltid funnits här. Allt blir liksom enklare då.


Söndagen var en ganska lat dag då det blåste så håret höll på att blåsa av en. Det blev en del kaffe förstås. Rosenknoppen och Gamle A kom och sedan kom Dans-britt.

Jack blev alldeles till sig.

 

Frampå eftermiddagen började jag med maten. De sista abborrfileerna doppades i ägg och pancko och stektes knapriga. Sås av creme fraice majonäs med citronpeppar och kaviar. De sista av dillen och gräslöken som jag hade i frysen blandades i och de sista potatisarna ur källaren skalades och kokades. Det blev riktigt gott och jag hoppas att det slutar blåsa så Kinabror kan pimpla lite fina abborrar så vi har. Man blir aldrig less på abborrar och Kinabror är en fena på att fileea dom så det aldrig finns några ben som stör.


 

Katten Morris har börjat vara ute på dagarna och kommer in och somnar gott lite här och där.


Så blev det sommartid i helgen också. Det mest onödiga jag kan tänka mig även om jag inte behöver bry mig längre. När jag jobbade och var dödstrött klockan 6 när jag skulle upp och helt plötsligt skulle upp klockan 5 då ar jag urförbannad på sommartiden.

Det tog veckor innan jag vande mig och här i norrland är det ju ljust på kvällarna i alla fall så jag förstår inte varför man ska lägga ner pengar på något så onödigt som att hålla på att ändra tiden. Hoppas att det blir ett slut på det fjasket. Det är så mycket fjask tycker jag.

  Nu sätter jag mig en stund framför tv-n och se vad som händer där för 

här händer det inte så mycket idag än så länge i alla fall. Egentligen skulle jag byta gardiner men det skiter jag i.



Dagens ord: Stackars er som jobbar och måste kliva upp en timme tidigare bara för att någon fjantgubbe hittat på det här med sommartiden.

Av Anita - Lördag 30 mars 09:47

Ser ut genom fönstret och ser att solen skiner och tänker att det nog blir en fin utedag men när jag kommer ut på bron så känner jag hur isvindarna blåser så håret står rakt ut. Så har det varit hela veckan. En hel vecka med blåst blåst blåst.


Det är precis som med resten av livet. Det kan se bra ut men kommer man nära så visar sig allt vara en chimär. Hur många människor är inte sådana. Man tror gott och det visar sig vara helt annorlunda när man kommer för nära. Nåja nog om det.

 

Trots allt så gör blåsten och regnet att snön tinar bort och det är i alla fall ett vårtecken.

Ett annat är att bofinkarna har kommit i stora flockar och pickar på barfläckarna.

 

Idag kom den första koltrasten och jag kan inte säga annat än att nu behöver jag fylla på med frö dubbelt så mycket som vanligt.

 

Härom morgonen så var det gubbdags igen. Vid mitt köksbord satt Kinabror, Rosenknoppen och Mustachen och drack kaffe. Mustachen hade med sig ryska tomatplantor till mig och det blir roligt att se vad det blir av dom. Jag har helt tappat min energi och inte satt några frön inte ens köpt fröpåsar. Jag tror att jag börjar bli gammal.


På kvällen far Kinabror och jag till Hällesjö. Vi träffar AMV och Gubben och deras kompisar. Det är mat och underhållning 

 

Erika Bader och hennes bluesgäng. Jesses vilken tjej. Tala om röst och om fart. Tänk er Carola när hon skriker som värst och dubbla det. Hur människan kan sjunga och hoppa omkring och gå runt bland publiken och inte ens bli anfådd. Oj sådan energi och inlevelse. Roligt att se dom som brinner för det dom gör.

 

Jag har ingen energi alls Visst tvingar jag mig att ta promenader med Jack men snöskoterspåren är mjuka så man kliver ner rätt vad det är och det är skitjobbigt att gå. Snart blir det kanske bart men jag önskar att det skulle sluta blåsa. Den här veckan har det varit hopplöst inte en enda lugn dag, inte ens en timme.


Vet ni, jag har alltid umgåtts med dom som varit yngre än jag och aldrig tänkt på åldersskillnad men nu börjar det komma över mig GAMMELÅLDERN. 

 

Det är inte kul ska ni tro. Inget är roligt längre. Det mesta känns besvärligt.


Tänk så många tankar jag hade när jag jobbade. Min längtan ut och jag trodde att jag skulle vara ute jämt när jag blev ledig. Nu fryser jag i vinden och vill helst hålla mig inne framför elden med en bok.


Alla drömmar jag hade. Vad blev det av dom? Ingenting.


Allt man ser på tv som gör en nerstämd. Det är krig och svältande barn. Det är kvinnomisshandel och banker som gör bort sig, det är politiker som gör av med skattepengar till sig själv. Det är indragningar av allt Det är kalhyggen och utarmning av landsbygden. Inte är det konstigt att man tappar livsglädjen. Tack och lov för att det lyser upp lite med "Lets dancd" Det är fin musik och vackra kläder och underbara dansare. Synd bara om kvinnorna som måste plågas i högklackade skor. Att dansa i sådan är en bedrift, det är svårt nog att gå i dom. Undrar vem som hittat på något sådant hemskt som högklackade skor. Må den få gå i högklackat i sin himmel eller om han kom till helvetet i sitt nästa liv.


Nu ska jag inte gnälla mer för det är väl fan i mig också ett tecken på att man börjar bli en gammal gnällkärring.

Sätter mig väl framför spisen med en kopp kaffe och läser en bok och lever mig bort i en sagovärld.


Dagens ord: Det vackra jag trodde var blott en chimär och verkligheten var något helt annat.

Av Anita - Onsdag 27 mars 09:16

Vårfrudagen eller våffeldagen så gick min sista hjortronsylt åt. Det var Kinabror, Mustachen och jag som satt och festade på våfflor med hjortronsylt och grädde. Nu är det slut på bären i frysen och ingen sylt har jag heller.

Det blåser ute och vintern vill inte släppa taget. Visst finns det någon liten barfläck i skogen runt något träd i någon solig glänta men det är allt.


Jag kan inte låta bli att tänka på sommaren fröjder och minnas.

 

Det gamla badkaret som jag ställde nere vid sjön i hallonsnåret. Att ligga där i vattnet mitt i hallonsnåret och mumsa på solmogna vildhallon medan solen värmde så gott var ju riktigt härligt.

 

Kommer ni ihåg.

Så har vi hjortronen. Att kliva upp tidigt på morgonen och gå till myren och plocka dom gula doftande hjortronen innan det blir för varmt och innan knott och mygg börjar bitas är en fröjd poå sitt vis. Jag såg att björnen varit uppe ännu tidigare och noppat bär och lämnat stora spår på myren.

 

Det var gott om smultron och i min jordgubbspyramid var det fullt med smultron av någon anledning. Det var så mycket smultron så jag trädde på tråd och frös in och i vinterns värsta dagar tog jag fram och drömde mig bort medan jag mumsade på dom.

 

Kan känna doften och nu far ett minne sedan jag var barn fram. När rabarbern kom skalde man dom och doppade i socker och satt på trappan och åt. Samma som att man satt på trappan och åt spisbröd som man klippte första gräslöken över. 


Almäck eller mjölkört eller rallarros. Vad ni än kallar den så finns det massor och det är kalhyggenas blomma som försöker att läka såren i naturen.

 

Jag gjorde saft av den och den både smakar och fotar sommar kan ni tro.

 

Nej man ska ju leva i dagen men jag har svårt för det. Jag längtar så till sommaren och till livet. Vinter är bara ett helvete som man måste stå ut med som ett straff eller något. Blåsväder och kyla och mörker. Hur kan någon gilla det förstår jag inte.


Fortsätter med mina bloggvänner och jag har ju några till även om många tyvärr försvunnit.

Det är Anki som brukar åka omkring med husbil och visa mig det vackraste av Sverige och dessutom är hon en svampplockare av rang och jag har lärt mig mycket av henne (Tack Ank8)


Så är det Karin som bor i Skåne och gillar att dansa och är en riktigt fågelmänniska som också lärt mig en hel massa.


Jag har många fler men det får räcka så länge. Tack till alla bloggvänner nämnda eller inte nämnda. Det ger mig mycket att läsa om sådant som jag inte vet och kan.

Egenltigen kan jag inte så mycket utan sitter här i skogen och längtar till sommaren. Det är väl lite bedrövligt. Jag hörde senast igår att man inte skulle gnälla på det man inte kan göra något åt utan vara positiv och skriva ner och tänka bara på det positiva.


Ber härmed att få meddela att det skiter jag i. Är det skit så är det och inte kan jag tänka annat även om jag försöker


Dagens ord: Foten i kläm. Jajamen!

Av Anita - Måndag 25 mars 11:48

Som vanligt en blåsig helg. När man tittar ut så tror man att det är härligt ute men när man kommer ut och känner snålblåsten vräka sig fram så inser man sitt misstag.


Kinabror och jag åkte till Bräcke till AMV och Gubben.

AMV och jag vandrade bort till handelsträdgården. Jag fick ett presentkort på blommor som det var hög tid att gå ut. I Bräcke var det bart på vägen nästan överallt men ibland var det blankis. Med frusna öron kom vi fram till handelsträdgården och drog in doften av blommor. Vi gick omkring där i en hel timme och tittade och valde. Gloxinia hade jag alltid förut och gäddblad lika så så dom köpte jag och lite annan smått och gott för att lysa upp i fönstren. Det var roligt att kunna handla lite blommor. Jag gör ju inte det i vanliga fall.


Söndagen kom och då skulle vi gå och gratta SopNisse som fyller 70. Han var den som lastade sopor och kom in på mitt jobb och fikade så fort han var i Kälarne. Det finns så mycket roligt att berätta om det och nu upplevde vi de gamla historierna om bortslängda tv-apparater och säckar med kalkoner och en massa annat tok som hände på den tiden det begav sig.

 

Det var en trevlig och glad timme vi tillbringade hos honom och det var rätt mycket folk där och en glad och uppsluppen stämning.


Så åkte vi hem och ingen timmerbil stod i vägen men halt på vägen som sjutton.


Nu fortsätter jag med mina bloggvänner: Jag har ju ganska nya också men en som varit med rätt länge är Tess.

Hon hade en båt och skulle segla långt bort men så blev det inte. Hon bodde på Gotland men nu bor hon på Öland i ett kallt hus och med bråkiga grannar. Dessutom har hon flera tycken gatuhundar och jag tycker att hon gör det bra som orkar med det ibland riktigt deppiga livet.


Så är det Dunsaluns en ung flicka som har getter och höns och bor lika långt norröver som jag om inte värre. Hon målar så fint och gör julkort och tvålar och allt möjligt och omöjligt. En fantastisk tjej som lärt mig mycket.


Så har jag två män som faktiskt skriver blogg. Det är Singelfarsan i Sundvall och Åke på Alnön. Singelfarsan skriver en hel del om sport och det är ju inte mitt intresse men även om mat och tv-program och han är rätt rolig och underhållande att läsa och har samma uppfattning om saker och ting som jag.


Åke på Alnön är en fantastisk fotograf och tar makalösa bilder av skyltar och mest om alla djuren som finns runt hans gård där ute. Han har ungefär lika besvärligt med snön som jag men har en traktor till hjälp.

 

Nu håller jag på med vägföreningens papper och möten och det får mig att riva mitt hår i vanmakt. Usch så jag avskyr sånt, nästan lika mycket som att städa.

Ser att fönstren är skitigare än själva faan men orkar inte med att ens räkna hur många skitiga fönster jag har men skit samma, vem bryr sig om mina fönster. Ingen.


 

Snön verkar aldrig smälta och jag vill ha vår. Jag vill känna jord under fötterna och sol i ansiktet och slippa blåst men man får väl ha tålamod och hoppas på det bästa. Mars är ju snart slut i alla fall.


Dagens ord: Sov du lilla vide ung än så är det vinter.


Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

52 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6 7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Blogkeen
Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se