Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Anita - Fredag 17 april 09:45

 

I morse när hunden Jack och jag gick en kort promenad ner till sjön och tillbaka var det så isande kallt i vinden att jag blev kall in på bara kroppen. Jacks fot blir bättre och han sprang utan att hoppa på tre ben.


Dagarna går och ingenting roligt har jag att berätta. Det känns lite jobbigt att vara över 70 år nu även om jag kan gå ut. Det hörs som om vi är en belastning och jag har aldrig sett mig som sådan förut. Jag har sett mig som vem som helst av mina vänner och bekanta som så gott som alla är yngre än jag.

Så är det det där med sommaren. När man är i den här åldern har man inte all tid i världen och vem vet vad som händer nästa sommar. Om jag inte kan dansa den här sommaren på grund av pesten så vad vet man hur det är nästa år. Kanske har jag dansat min sista dans ifjol och det känns då inte alls bra.

Faan för att bli gammal säger jag bara. Allt jag velat göra och allt som inte blir av. Dösidan är då inte kul och inte blir den bättre. Fast, va sjutton, inte ska jag klaga. Jag kan ju i alla fall gå ut (om det slutar blåsa).


Nej åter till vardagslivet. Jag har satt mina gurkplantor och tagit ner fuxian för att ge plantorna plats i sovrummet.

 

Nu får fuxian bo vid datorn i väntan på våren om den nu kommer någon gång.


Så har jag målat klart brädan och nu ser den minsann ut som en mörk marmorbänk. Jag känns rätt nöjd med den.


Så igår då. Tänk att vissa saker är så gruvsamma. Att frosta ur frysen är en av dom. Skulle gjorts för länge sedan för nu är det så fullt med is så det går inte att beskriva.

 

Ushaligen. Bära ut alla grejor i frysen till Kinabrors frys. Sätta in hetvatten och ställa ungspannorna nedanför och lägga trasor lite här och där för jag vet hur det blir. Blött överallt. Värma vatten och sätta in så det tinar fortare. Det tog så gott som hela dagen innan allt har tinat.

Det blev ett litet uppehåll när Gamla A kom och Kinabror kom in. Vi satt och fikade och pratade. Vad ska man göra.

Nu är det i alla fall gjort och det lilla jag hade i frysen är tillbakaplockat. 


Inga fina bilder kan jag bjuda på heller för det finns inte ett dugg att fotografera och katten har ni sett förut.

 

Två vilsna domherrar är det enda jag lyckats fotografera idag. Det finns just inga fåglar än. Jag längtar efter duvkutter, orrarnas puttrande och småfåglarna kvitter men inget hörs bara vindens vinande.


Dagens ord: Det är i alla fall inte strömavbrott. Det var dagens positiva.


ANNONS
Av Anita - Onsdag 15 april 14:50

 

Varför ska det blåsa vecka på vecka. Endast en enda dag som det varit skapligt lugnt. Isen och snön verkar aldrig smälta och de enda fåglar som far omkring och skriker är korparna. Annars är det ovanligt tyst på fåglarna och inte ens en enda ynklig tussilago har kommit fram.


Visst det porlar lite i bäcken och det rinner lite när jag går efter strandstigen och några hålor har vatten i sig.

 

Jag har i alla fall bestämt att jag ska uträtta en stor grej varje dag så nu har jag planterat om gurkplantorna i större krukor och det tog ju en halv dag. Mest beroende på att jag inte har ordning på mina grejor.

Krukor ska letas upp och dom har jag en del i växthuset och en del i uthuset och en del på en hylla i toaletten och alla har olika storlekar och så är det faten till och så är det att hitta plats till dom. Nu har jag satt alla i mitt sovrum och flyttat in ett extra bord. Det är på tok för tidigt att sätta något i växthuset för det är minusgrader varje natt.


Så har jag tagit på mig att förvandla en träbräda till marmor och samma sak där. Omständigt och tar tid.

Först ska man måla två lager med  ve-slip som jag färgat med bensvart pulver. Två omgångar av det.

Så ska man leta eter penslar och burkar och sånt som man kan blanda i.

Så fram med lasylolja och blanda vitt och svart och lite terpentin till en lagom färg och måla.

Så vita strimmor och fördriv innan färgen torkat.

Sedan det torkat så på med mera olja så ytan blir blank.

 

Här är det inte riktigt klart ännu för alla gånger det ska torka gör att det tar sin tid.


Hunden Jack linkar omkring med sin onda fot och nu gillar han inte Kinabror för att han byter bandage så han är gärna med mig nu.

 

Han gosar med mig i soffan men han är lite moloken men går bättre så snart springer han nog som vanligt igen.


Ja det var allt jag har att prata om idag.

Jag ska ta itu med att frosta ur kylskåpet imorgon för det behövs. Sedan får jag se vad jag ska roa mig med.


Önskar att det skulle sluta blåsa så jag kunde börja stöka lite utomhus och i växthuset men jag fryser så förfärligt när det blåser.

Coronan försöker jag att låta bli att tänka på men många har det nog väldigt hemskt som inte kan gå ut. Hoppas nu våren kommer så allt känns lite lättare.


Dagens ord: Det är bara att hoppas och hoppet är det sista som dör sägs det.

ANNONS
Av Anita - Söndag 12 april 20:08

 

Skärtorsdagen brukar jag vanligtvis bada bastu och åka till blåkulla och stå och laga mat till många människor.

Nu blev det ju inte så och jag tittade på påskbordet och vi var inte mer än tre stycken vid matbordet.

 

Så blev det långfredag och det hände inte mer än att vi åt middag hos TuppOla och tog med oss Sofiepropp hit för hon skulle ligga över hos mig.


Konstiga saker händer. Inga bofinkar har kommit och inga andra vårfåglar heller. Dom brukar ju börja komma lite nu den här tiden. Inte har jag sett någon björn komma ur idet heller. Den här tiden jsåg Kinabror och jag en björn precis den här tiden.


Så som en riktigt fin gåva kom en solig och lugn påskafton. Vi hade bestämt att ha en egen liten pimpeltävling ute på sjön. Det var Brorsorna och någon till. Vi andra satt innne vid stranden och eldade och konstigt nog var det väldigt mycket folk ute på sjön. Isen var hård och fin att gå på och skotrar oh fyrhjulingar for lite överallt och folk gick omkring och en del satt och pimplade.

 

En av sommargrannarna kom ner och hade med sig en liten bedårande labradorvalp som heter Lakrist. Hunden Jack glöme bort sin onda fot och blev alldeles till sig.

 

Vem vann jo Kinabror förstås med 49 fiskar, visserligen en del små som ansjovisar, men det är antalet som räknas. Skål på det.


Idag for Sofiepropp och hennes katt hem och det började regna och blåsa och dagen har gått sin gilla gång.

Lite konstigt känns det när man ser på tv om Coronan och att det är vi som är över 70 som är bekymret. Vi som kanske dör om vi får smittan och vi som ska hålla oss borta från andra människor. Hur länge kommer det här att bli.


Jag vill ju ut och träffa folk. Jag vill dansa och fara på akutioner och loppisar och marknader och ha sursträmmingsfester och kräftskivor och midsommarfester och allt annat som hör sommaren till.  Kanske blir det inget av det och man vet ju inte hur länge man kan göra sådana saker. Hur är det nästa år? Det vet man ju aldrig i den här förhatliga åldern. Man har ju inte all tid framför sig utan det man ska göra får man göra så fort som möjligt.  Skit.


Dagens ord: Nåja det kunde vara värre men det är minsann en klen tröst, det har jag alltid tyckt.Det hade ju kunnat vara bättre också men det hör man aldrig.

Av Anita - Torsdag 9 april 08:34

 

När tvättmaskinen har pajat och tvättkorgen är full började jag rota i mina lådor och hittade ett som annat. Inte en enda ren trosa att hitta.

Som ni nog förstår är jag sorten som använder tanttrosor av bomull och går upp till midjan. Sköna förstås men även jag har varit ung. Hittade sådana trosor som var blanka med spets både här och där. Faan så obekväma men vad gör man?

 

Nu hade jag tur för Kinabror hade en tvättmaskin som han inte använder och han lyckades släpa den över gården med hjälp av sin fyrhjulingskärra. Han lyckades koppla in den fast inte helt utan besvär. Han lyckades slå pannan i hörnet på ett skåp så blodet rann.


Inte nog med det Stackars hunden Jack hade rivit sönder en klo som hängde och slängde och gjorde ont. Ingen toppendag alltså. Nåja, jag tvättade mina trosor och som den gamla hagga jag är kan jag nu ta på mina gamla fula bomullstrosor och känna mig bekväm igen.


Så igår så skulle Kinabror till hunddoktorn i byn men precis igår var det strömavbrott nästan hela dagen så han fick dra iväg till hundkliniken i Sollefteå och fick hunden fixad. Stackars Jack ska ha bandage i 10 dagar och får inte bli blöt om foten så nu linkar han omkring med en gummitoffel på foten och ser allmänt olycklig ut. 


Jag kunde inte fixa mycket igår men bakade i alla fall en kaka och sedan tog jag fram abu-röken och rökte en laxsida.

  d

Den blev bra och god så jag är nöjd med det. Hörde ni kära vänner, jag är nöjd med något. Ovanligt va?


Minns ni min tand eller rättare sagt mina tänder och roten som inte kom ut. Igår fick jag känna något i hålet efter tanden. En annan rot är på väg upp genom hålet. Den sitter hårt så jag kan inte dra ur den men den kommer säkert upp ännu mer så jag kan dra ut den. 


Annars blåser det som sjutton och igår kväll snöade det igen. Det är sjutton med blåsvädret som aldrig verkar ge sig.


Jag tog i alla fall fram en liten kycklingtavla som mamma gjort och hängde på väggen och naturligtvis fick min fula hemska häxa som hånskrattar lite då och då. Det får räcka med pynt för  det kommer ju inte just några hit under påsken som det brukar. Kanske kan vi träffas ute på sjön om det slutar att blåsa.

 

Blåkulla är väl inställt kan jag tro för det brukar ju vara fler än 50 stycken och skit samma var det. Att ge sig ut i snålblåsten är inte så lockande.


GLAD PÅSK PÅ ER I ALLA FALL


Dagens ord: Bättre att kura inne och äta ägg än att blåsa omkring på kvasten i styggvädret.



Av Anita - Tisdag 7 april 13:54

Nu har det börjat regna och snön och isen försvinner med en väldig fart. Jag har tagit undan mina snöskovlar för nu ska det banne mig vara nog med vinter. Det droppar och rinner överallt. Igår sken solen och det var plusgrader.


Ute på sjön satt bröderna och drar upp fisk. Jag gick  ut på sjön och tittade hur det gick.

Jo men visst inte bara en massa småfisk utan en fin gädda och en jättestor abborre hade dom dragit upp.

 

Jag och Jack gick upp på ön och tittade oss omkring.

 

Fin utsikt därifrån.

 

Så gick jag hem och man får roa sig så gott det kan. Varje måndag är det gammelfilm på tv. Nu var det inte Åsanisse utan en gammal film med Tor Modén och Julia Cesar. En sån film som finare folk rynkar på näsan åt. Bara tok och fjant och den hette Pensionat Paradiset. Insvept i filten i soffan med en kopp kaffe såg jag den med stor behållning och jag skrattade åt tokerierna. Sån är jag. Inte så väldigt kulturell och djup. 

 

 


Idag har hunden Jack ont i en fot. Han har troligen rivit sig på sjön i isen. Han och jag stannar inne, Jag saltar lax som jag ska röka imorgon och bakar en kaka med kolasmet på och gjorde lite sillgrejor. 


Det blir ju snart påsk men ingen resa till blåkulla. Inget är sig likt men det får väl gå. Hoppas bara att man kan vara ute 


Dagens ord: Hoppas gumman tö borstar bort snö och is i alla fall.

Av Anita - Söndag 5 april 09:47

 

Dubbelvikt kämpar jag mig över gårdsplanen. Jag blåser nästan omkull när byarna tar fart och haglet smäller som små vassa isbitar i ansiktet. På väg till Kinabror för att äta lördagsmiddag. Tur att han bor på samma gård.


En dm snö och kanske mer har kommit och till och med plogbilen har varit ute och plogat.


Igår morse gick jag ut i skogen med Jack. Blåsten tog i och det var snödrev. Små vallar med hård snö låg lite överallt.

 

Åter tillbaka till det jag höll på med. Jo, lördagsmiddag. Gäddbiffar med stekt gurka och kapril och en god fisksås. Så gott. Vilken tur att han ger sig tid att fiska och mala och greja med en sådan delikatess.


Fredag kväll tog vi en tur bort till Broder B för kvällsfika. Det är tur att vi fyra kan umgås i alla fall. Vi hade i alla fall haft ett besök under dagen, en nytestad och smittfria gulliga S. Hon hade med sig ett spel och jag har inte spelar något på flera år. Jag är en jättedålig spelare och tvingade mig att spela monopol och kinachack med sonen när han var liten men det var ju länge sedan.


Igår eftermiddag kom Broder B och Frun och vi satt oss och spelade. Det är mycket som blir annorlunda de här dagarna. Allt man tänkt och brukar blir ju inte av. MEN det kan bli annat istället.

 

Påskpynta och planera inför påskmiddag med många människor blir det liksom inte av. 

 

Det här är det enda jag gjort iordning. Inte ens ett påskris har jag plockat. Känns liksom inte någon mening när man ska sitta här och kura ensam istället för att ha fest.

Nåja, vi får se om vädret kan bli så pass att vi kan ses på sjön och grilla lite korv och pimpla.


Det är så mycket prat om coronan och jag känner mig en aning rädd. Jag brukar ju få alla möjliga pester. Asiaten, hongkonginfluensan, harpest och sorkfeber. Det får räcka nu. Det vore ju lite snopet att dö i någon pest.


Allt man planerat att göra blir ju inte av den här sommaren men vem är jag att klaga. Vi får i alla fall vara utomhus och inte behöva ha munskydd. Det finns många som har det värre.


När jag inte har lust att göra en massa som jag borde ha gjort läser jag Rosmyndes gamla böcker som står i bokhyllan och en fördel med att bli glömst och gammal är att man glömt innehållet i gamla böcker och dom blir som nya.

En lämplig bok hittade jag igår kväll när snön vräkte ner..

 

Nog är det april alltid. Idag skiner solen och det blåser bara lite grann så jag får passa på att gå ut innan det börjar blåsa igen. 


Dagens ord: Aprilväder är ordet.


Av Anita - Onsdag 1 april 14:31

I går låg jag på soffan och lyssnade till vinden som vrålade utanför. Brasan sprakade och jag mumsade på en bit brieost och några druvor. Såg ett trädgårdsprogram som är riktigt bra och jag känner hur det kliar i fingrarna att börja med odlandet men än är det längre dit.

Gårdagen var inte den bästa dagen minsann. Började med att sopa snö av bilen och åka iväg till tandläkaren för att fortsätta rotfyllning av min tand. Det tog mer än en timme och ligga och gapa hela tiden är ju inte så kul och framför allt så är det inte kul att bli 2200 kr fattigare.


Kaffe hos Kinabror och för att få lite tröst i allt elände lagade jag paltbröd med fläsk och vitsås. Sätter sig som bomull runt magen minsann. Vi åt och åt båda två.


Så en ny dag och jag var lat och låg och läste länge innan jag masade mig upp. Dags att sila av lingondrickan.

 

och sedan promenad med hunden Jack. Det blåste kallt men tinar på snön i alla fall.


Jag går på samma ställen som jag alltid gjort i hela mitt liv och våren är den tid när jag upptäcker livet igen. Jag kan min skog, jag känner mina stenar och är bekant med mina vättar. Bilderna tog jag ifjol och det är nog minst en månad innan de första blommorna syns till.


Vet precis var blåsipporna blommar och när koltrasten och bofinken kommer.

 

När blåsipporna blommar så vet jag att då börjar myrorna komma upp ur sina stackar.

 

Tibasten är det andra som blommar.

 

Jag vet precis i vilka diken som pestiskråpet blommar och var de första violerna växer.

 

Sedan kommer guckuskon strax före midsommar och liljekonvaljerna efter sjöstranden.


Vet också att snart kommer de stora flockarna av bergfinkarna.

 

Det är ju april så våren kommer väl snart med alla ljuvligheter.


Att bo på samma ställe i hela sitt liv innebär både trygghet och lite leda ibland. Jag skulle vilja åka lite varstans och upptäcka nya saker men det är mest vintern som jag längtar bort. Se nya saker, träffa nya människor. Nu är jag ju inte ensam om att hålla mig hemma men jag är van, till skillnad från andra som nu under pesten måste vara hemma.


Jag kan i alla fall gå runt i min skog och se nya blommor slå ut och se bäcken börja forsa och rensa diken med hunden Jack. Jag kan upptäcka fåglarna som kommer och se var dom bygger sina bon. Det finns mycket att upptäcka i det lilla om man bara ser det så inte ska jag gnälla egentligen.


Dagens ord: Om våren finns mycket att upptäcka och glädja sig åt.

Av Anita - Måndag 30 mars 09:52

 

Igår föll snön i stora blöta flingor men nu skiner solen och jag skulle tro att det mesta tinar bort under dagen-

Kinabror står på sin bro och skakar mattor.

hunden Jack har varit in och fått en bit korv.

Katten Morris har gått ut en liten stund och snart ska jag också gå ut. Först ska jag plocka undan lite grann inomhus.


Ni alla som sitter inne och är i karantän och inte har något att göra mer än se på tv kan ju få några råd att göra.

Jag tog mig till att planta om småplantor så varför inte sätta lite frö. Det finns väl ändå hopp om att det kommer en tid då saker och ting kommer att växa.

 

Hos Kinabror har vi satt olika sorters chili och dom börjar behöva större krukor nu.

 

Hos honom trivs pelargonerna och flera av dom är redan i full blom.


Så gick jag hem till mitt lilla hus och där uppe i sovrummet ligger solen på om dagarna och jag har ju satt tomatplant.

 

Mustachen kom med ryska plantor till mig ifjol och det var de underligaste tomater jag sett. Dom här ser ut som citroner och några andra var nästan som persikor. Jag sparade frö från dom och dom har kommit upp och nu plantade jag om dom.

 

Så har jag satt frö till gurka. Jag har alltid misslyckats med gurka men nu har jag ju gjort ett litet tält på söderväggen där solen ligger på. Mitt växthus har för mycket skugga nu för tiden. Björkarna har vuxit upp och solen kommer inte till förrän eftermiddagen. Nåja det är alltid spännande att se. Man måste ju försöka och försöka igen om man misslyckats.


På tal om misslyckas. För några år sedan försökte jag baka farmors hastbullar och dom blev bara platta som pannkakor men nu hittade jag ett recept och försökte igen. Ännu värre. Dom blev höga och råa inuti och stenhårda på ytan. Ja ja det där att baka lyckas ju inget vidare men man måste ju försöka. Försök! du lyckas säkert bättre än jag.


Så kan ni göra en maträtt som jag gjorde igår som blev jättegod. Sjömansbiff. Bryn köttbitar och en massa lök. Skiva potatis och varva i en gryta häll på buljong och mörkt öl, kryddor förstås och låt stå och småkoka en timme. Enkelt inga många ingredienser och jättegott och mättande.


Det har hänt lite tråkigheter i min omgivning. StockholmsKarin 96 år har dött. Jag skulle kunna skriva en hel roman om henne, Härliga tuffa Karin som till och med riktigt gammal beärttade fräckisar och drack sprit och älskade fest.

Som körde sin gamla saab i många år innan hon tog körkort och sjöng i stämmar med sin tvillingsyster. Ja hon bar en härlig människa.

Nu borta och snart är alla av den gamla sorten borta härifrån. Min morbror dog också i veckan 90 år gammal. Nu är det bara faster G kvar av dom gamla och det känns väldigt konstigt. Snart är jag den äldsta från byn. Det känns väldigt konstigt för jag tycker ändå att jag är rätt ung. Skit samma. Vad ska man göra.


 

Vårljuset om kvällen är i alla fall vackert och har en blåfärg som bara finns den här tiden. I skymningen ropar pärlugglan sitt ho ho ho och det är också vår.


Nu låter jag bli att se alla program om smittan för det gör en bara orolig och nerstämd.


Dagens ord: Allt går över i sinom tid både ont och gott.


Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

52 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2020
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Blogkeen
Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se