Senaste inläggen

Av Anita - 26 oktober 2018 07:34

  

Det fanns en tid då jag samlade på grisar. I hyllor och lite överallt stod dom och samlade damm.


På jobbet blev det jag som hade hand om både det ena och det andra. Min handväska blev kallad Lillgrisen. När något behövdes så sa man: "Hör med Anita. Hon har säkert det i Lillgrisen." Vissst hade jag det. Lillgrisen var tjock och tung och full med allt man kan behöva utom möjligen mat. Utöver papper och penna så fanns det huvudvärkstabletter och halsbrännetabletter, plåster och salva och nål och tråd och sax, tvättlappar och myggmedel och pinsett och till och med en ficklanmpa och skuvmejsel och en massa andra saker. Ni kan tro att det var tjock.

 

Allt ändrar sig när man blir pensionär. Då kan man ha alla saker hemma och Lillgrisen får hänga mager och ledsen på en knopp.


Numera stoppar jag mobilen i fickan med körkort och och bankkort och så drar jag iväg med denna lätta packnng. Ingen frågar om jag har något annat än när jag är hemma. Så handväskans tid är ute nu. Det är mycket mer som är ute.

Jag till ex är ute varje dag. Inte samlar jag på grisar längre heller. 


Igår morse klev jag upp tidigt för jag skulle vara hos tandläkaren redan halv nio. Det hade varit en sömnlös natt tack vare månen.

 

Nu lyste den klar och fin i morgonen. Jag är förtjust i månen trots att den håller mig vaken ibland men va sjutton. Jag kan ju sova en sväng på eftermiddagen om jag vill.

 

Den lyste upp björkens bara grenar nu när löven fallit av.

 

Speglade sig i sjön.

 

och försvann så småningom bakom ett moln.



På vägen till Hammarstrand såg jag först två älgar, sedan en räv och en tjädertupp. Det är i gryningen som djuren rör sig lite överallt.


När jag kom hem var jag frusen och kurig och det kändes som om jag började bli förkyld. Så kom Gamle A med lite fika och vi kokade kaffe och satt och såg på de massor med fåglar som finns utanför.


 

Nu är det fredag och det är idag som jag ska köpa min snöslunga. TuppOla har lovat köra hem den till mig och det är nog tid nu för det luktar snö och är grått och råkallt. Det dröjer nog inte innan snön kommer tyvärr. Usch vad jag känner mig deppad. Instängd i snöhelvetet i nästan ett halvår. Halka och frysa fy sjutton.


Dagens ord: Visst ska man vara positiv men jag tycker att det är en mänsklig rättighet att få vara sur ibland.



ANNONS
Av Anita - 23 oktober 2018 09:47

Det knastrar under skosulorna när jag går ut och det är en grad kallt. Hunden Jack är förstås med.

Fåglarna får mat, soppåsen slängs i soptunnan. Vi går neråt sjön och Jack snurrar runt på åkern.

Det är så märkligt tyst, inte ett ljud någonstans. Inte ens fåglarna kvittrar.

 

Ute på sjön simmar två vackra vita svanar och vattnet är lugnt men det skulle visst börja blåsa snart.

 

Man blir lite lur när det är så här tyst och mycket riktigt. De första snöflingorna började falla och Jack och jag gick hemåt. Nej vill jag skrika. Inte snö. Inte än. Vet att halva året är det snö och vinter och jag vill inte. Så länge man kan gå på bar mark så är det trots allt rätt ok att bo här men snöhelvetet hatar jag.

 

Ser att alla blommor har vissnat nu, inte ens violerna som brukar klara sig länge lever längre.

 

Tittar på jordgubbsplantorna och dom har fått en fin färg. Löven är borta från träden och dom står nakna och det känns verkligen som höst. Jag har inte börjat elda i vedspisen ännu men det är nog tid snart.


Nu är det mörkt på mornarna. Jag kliver upp vid 8-tiden men egentligen ville jag ligga längre men det blir väl lite senare. Det finns massor av grejor att göra idag men energin är inte den bästa.


Dagens ord: De första snöflingorna får mig alltid att deppa.

ANNONS
Av Anita - 21 oktober 2018 14:19

Igår var det soligt och fint och hunden Jack och jag tog flera promenader. 

 

Det luktar så gott i skogen nu och solstålarna letar sig in mellan träden. Vi kan inte gå så långt nu för det är älgjakt igen och man vet inte vad man stöter på men vi måste ju vara ute för Jack vägrar att vara inne i huset när katten är inne.


Datafia kom och hälsade på en sväng och vi fikade.

Frampå kvällen kom AMV och Gubben och det var dags för oss att åka till Håsjögården. Vi var bjudna på tacoafton eftersom vi jobbat på sommarcafe i somras. Det var trevligt och vi träffade lite folk och vi blev mätta och belåtna.


I natt började det regna men gav sig frampå dagen och Jack och jag tog våra vanliga promenader. Nu när det är mulet och lugnt hör man ljuden väldigt väl.

 

På andra sidan sjön hörs hundskall och ute på sjön hör man änderna kvacka lite fint, i skogen är det hackspetten och nötskrikorna som lever om. Hemma på gården är det småfåglarna som kvittar så fint.

 

Jack springer omkring hela tiden och hinner springa långa sträckor men han är en lydig och snäll hund och kommer tillbaka lite då och då och sätter nosen i min hand för att visa att han hela tiden har koll på vart jag är och han väntar på att jag ska peka åt vilket håll vi ska gå.


 

Nu har löven fallit av träden men det är ändå fint ute och ganska varmt i luften.

Jack går in i Kinabrors hus och jag går in i mitt och ser lite på tv. Jag har en lat dag idag. Det är ju ändå söndag. Pratar lite med moster Britta och med DansBritt.

Ikväll blir det bio och så har den här helgen gått. Det här blev minsann ett ovanligt tråkigt inlägg men inga spännande saker har hänt


Dagens ord: Doften av höst är både härlig och samtidigt vemodigt. Det är snart slut nu och snön täcker allt och tar bort alla dofter. Bara halka omkring på is och snö och frysa om både näsa händer och öron. Fy sjutton

Av Anita - 20 oktober 2018 09:10

Nu är tiden då hallen alltid är full med gula löv. Dom flyger in så fort man öppnar dörren och följer med skorna in men vad gör det, det är ju bara löv.

 

Nu är tiden då fåglarna börjar bli hungriga och tjatar på mig om mat så fort jag kommer ut. Klart att jag köpt 20 kg solrosfrö så det ska väl räcka ett tag. Det är talgoxar, tetor och nötväckor som är mest tama, en och annan talgoxe kommer också men är lite mer skygg.


Nu är tiden då Kinabror åkt till Skåne och lämnat hunden Jack till mig. Vi går långa promenader varje dag.

 

Nu är tiden då chili och paprika mognar i fönstren men jag vet då banne mig inte skillnaden. Den här ser då mest ut som en banan.

 

Nu är silver i vattnet och guld i vassen.

 

Det är nu det vackraste solnedgångarna visar sig och det vackraste månskenet.

 

Det är nu jag tar bort vissnade blommor ur blomlådorna och sätter dit ene och granris och vackra röda nypon och andra röda saker.

 

Nu är tid för vemod och saknad. Sommaren var fin men den är alltid för kort.

 

Jag gruvar mig för vintern för jag vet hur det brukar bli. Jag gruvar mig för att frysa och gruvar mig för snö. Gruvar mig för bilar som inte startar och oplogad väg och halka och ensamhet. Fy sjutton vad jag gruvar mig men idag är det fint väder. Jag har gjort klart i trädgården, veden är inne i vedboden och solen skiner. 

 


Älgjakt är på gång och bilarna far förbi. Denna dagen är nog rätt ok. Kaffet smakade bra. Hunden sover under köksbordet och solen får vassen i sjön att lysa som guld.


Dagens ord: Vad tjänar det till att gruva sig, bättre att njuta av dagen som är.

Av Anita - 17 oktober 2018 08:02

Så är det dags igen. Tunnbrödbakandet. PappersBeda har handlat allt som behövs. Jag har fraktat ner ved och vatten och fika och lite av varje som behövs. Det är mycket som behövs ska ni tro.


Vi har bakat i många år nu. Ibland blir det bra ibland sämre. Det är så mycket som spelar in. Viktigast är nog att ugnen är riktigt varm och det tar tid att värma upp en stor gammal ugn. Som tur var så hade någon annan bakat dagen innan så ugnen gick väldigt bra att få upp i värme.


 

När jag var liten så var bakstugan bastu och vi fick bada där varje lördag när vi gick i skolan. Tur för hemma hade vi inte ens vatten inne utan det fick bäras från brunn och värmas på spisen. Åter till det vi pratade om.


Vi kör samma recept numera. Vi har försökt med andra men det är är det bästa. Det är både kornmjöl, vetemjöl, rågsikt och grahamsmjöl i det och en massa kryddor. Vi gör lite mindre kakor och det brukar bli runt 100 st av det vi gör.

 

Tänk så gott det luktar i en bakstuga. Elden som knastrar hemtrevligt, värmen som strålar mot en. PappersBeda är den som kavlar och jag, som tål värme bra, gräddar.

 

Vi rullar först runda bollar som man kallar ämnen och sedan kavlar hon ut och så ska det sopas så inte en massa mjöl brinner och så naggas så det inte blir blåsor.

 

Så på fjäla och så kastar jag in kakan i ugnen och det går fort att få den klar. Det luktar så väldigt gott kan ni tro. 

 

Så kommer Kinabror och eftersom vi måste elda lite mer så gör vi en fikapaus och brer smör på tunnbrödet och dricker kaffe. Inget är så gott som att få en varm kaka där smöret smälter. Gott Gott.


Så går timmarna och det är ett rent nöje. Sedan stoppar vi i påse och så återstår det tristaste att städa efter oss.

Vi bakar två gånger på året men den här gången blev det fantastiskt gott bröad. Mycket lyckat.


En fin dag fast nu börjar det bli vanligt temperatur, solen värmen när jag går badstrandsrundan med Jack men när solen går ner blir det kallt.

 

Det är så lite vatten i sjön så jag har aldrig sett på maken. Idag är det vattengympa som gäller. Kinabror har varit så snäll att byta till vinterdäck på bilen så nu är det gjort.

Jag hörde ett rykte om ett trattisställe så när jag druckit mitt morgonkaffe och matat katt och fåglar så tror jag att jag drar iväg till skogs och letar och hoppas att jag inte stöter på någon älgjägare.


Dagens ord: Det är dom enkla nöjena som är nog så trevliga om man bara har vett att uppskatta dom.

Av Anita - 15 oktober 2018 08:47

 

Den här helgen har varit den varmaste jag minns under oktober månad. Till och med vinden har varit ljum som om man varit utomlands. Nu flög löven omkring gula som guldpengar.

Jag hade velat åka till Sollefteå på höstmarknad men eftersom Kinabror snart far till Skåne måste han laga taket på ladugården. Jag vill ju inte åka själv med det skrälle till bil jag har.

 

Hunden Jack och jag rensade ur rabatter. Jag klippte bort gammalt och rullar ihop till en boll. Kastar upp i luften och Jack fångar den och bär bort den och lämnar den där jag visat honom att skräpet ska ligga. Han jobbar med det timvis och är lika ivrig hela tiden. Det är en makalös hund.

 

Nu är det nästan bart på många träd men eken har inte tappat några blad ännu. Jag älskar min ek som växer för varje år.

 

På marken i skogen lyser odonbladen vackert röda.

På älvornas äng har det fallit ett tjockt täcke med löv och till och med granarna som ramar in ängen har fått gula löv på sig som prydnad.

 

Nere vid sjön simmar två svanar och kacklar och pratar sins emellan precis som gamla par brukar göra.

 

Solen silar sina strålar mellan björkarna.

 

Precis innan det mörknar får himlen en så magisk och vacker färg och som sagt det är 17 grader varmt fast det är sent.


Så kommer söndagen med samma fina väder och Kinabror håller på med plåttaket och jag stökar i trädgården.

Så ringde telefonen och det var PappersBeda som undrade om jag skulle följa med henne och hennes dotter till marknaden i Sollefteå. Jag kastade mig i bilen och åkte iväg till dom, glada i hågen.


Äntligen skulle jag komma iväg på något kul. Se nya människor och vimla omkring i folksamlingar. Det är minsann länge sedan jag såg lite nytt folk nu. Ibland tar det på krafterna att bara vara hemma i skogen hela tiden.


Fint väder, mycket folk. God doft av mat, munkar och så trevligt. Jag köpte bara sånt man behöver som korv, fisk och godisremmar. 

 

Så slutade vi dagen med att gå på cafe och fika.

 

Mysigt ställe att sitta på.


När jag kom hem hade AMV. Gubben och Krumeluren kommit för att hjälpa Kinabror med taket. Nu var det klart och vi satt oss hos Kinabror och fikade och så var den söndagen slut och den trevliga helgen med det vackra vädret var över.


Eftersom jag inte somnade innan klockan tre på natten på lördagen så var jag så trött att jag somnade i en lång stund.

Vet inte varför jag inte sov i lördags natt. Kanske det konstiga vädret. Jag brukar sova på natten.


Dagens ord: Det är upplyftande för en skogsmulle som jag att få komma ut och vimla bland lite folk.

Av Anita - 13 oktober 2018 07:55

 

Torsdagen började jag med att steka älgbiff och en stor gryta blev det med lök och massor av annat gott. 


Kinabror skulle få besök av en gammal jobbarkompis som vi umgicks mycket med i ungdomens dagar. Klart att jag ska bjuda på god mat då och vi har ju mycket att prata om.

Så kom han med foten gipsad och vi satt i Kinabrors kök när det kom två bilar till.

 

Det var Gamle A som kom. Han har varit utan bil nu i över ett år och inte hälsat på på länge. Annars är han en av gubbarna som brukar komma varje vecka.

   men

Så har då AMV och Gubben kommit hem från Grekland och helst plötsligt satt vi där ett helt gäng och pratade och fikade. AMV hade köpt en fin liten ask med fjärilar på till mig. Vi tittade på bilder och pratade om vad som hänt på sista tiden. Det är precis som jag önskar mig. Goda vänner och så god mat och inte nog med det. Det är fint väder. Visserligen var det dimma men den lättade frampå dagen.


Så in till mitt hus där vi åt älgbiff med gräddsås och potatis och gurka och lingonsylt. 


Så fint på eftermiddagen och när alla åkt så tog jag och gick med hunden en sväng och sedan eldade jag i bastun och satt nere vid sjön och myste.

 

Tittade på solnedgången och lyssnade på svanarna som sam utanför. Så fina solnedgångar den här tiden.

 

Tittade ut över sjön och lyssnade till eldens sprakande. Jag doppade mig inte i sjön för det är så grunt och jag är så fjaskig för vattnet är kallt men jag gick ut till knäna och blaskade på mig lite vatten i alla fall.


Så fina höstdagar har det varit men jag min pessimist vet jag att snart så blir det andra bullar. Därför har jag varit och tittat på en snöslunga för jag vägrar att bara med om en sådan vinter som det var ifjol då man fick ägna halva sitt liv åt att skotta snö.

Jag är för gammal och för lat för det så även om det kostar så får det bli så. Kinabror kommer ju att vara borta i månader och jag gruvar mig för vintern. Nog om det. Egentligen hade jag velat fara till Sollefteå på höstmarknad idag men det blir troligen inte av.  


Dagens ord: Det gäller att njuta av hösten innan snön och kylan förstör alltsammans



Av Anita - 11 oktober 2018 09:54

 

Tänk så fint det blir när det slutar blåsa och löven är kvar på träden. Ett fyrverkeri av färger, en doft av löv och svamp.

Dagar när det går att vara ute och göra fint i trädgården inför vintern. Jag räfsar inte löv men brukar ta bort ur rabatterna för jag gillar inte att rensa rabatter på våren då allt ligger som en kletig massa som man ska rota i.

 

Ser så fina blomuppsättningar som folk gör utanför sina hus med olika växer och ljung men jag har ju inte kassa till att köpa blommor mer än till gravarna men naturen är ju full av skönhet som man kan sätta i sina krukor.

 

Det är bara att gå och plocka och pynta med. Fast alla bor ju förstås inte så nära skogen som jag gör.


Så till berättelsen om de gulliga fåren som har bott hos mig och om den fantastiska BonnAnna. Hon kom härom dagen med sin man och sin dotter och talade om att hon skulle ta hem fåren för hon skulle på bb och föda ett barn dagen därpå.

Va, jag hade inte ens märkt att hon var med barn och hon som dragit staket och stökat på. Vilken superbrud.


Nu hade hon med sig en tacka som gick i band. Gick fot bredvid henne hur fint som helst.

 

När hon gick ner en bit på åkern så kom hela flocken av fårkillar vandrande i sakta mak.

 

Stilla och fint gick dom in i hästfinkan utan ett enda bräkande ens.

 

Hoppas innerligt att dom kommer tillbaka nästa år. Det är något nästan poetiskt att se fåren vandra omkring på kullarna och beta.

 

Vi jobbade ute hela dagarna i början av veckan. 

Kinabror kapade och drog hem stockar från de träd som ramlat över vägen och jag jobbade i trädgården.

 

Jack hade fått ett stort älgben som han har roat sig med mest hela veckan.


Igår var jag på fotvård på morgonen och sedan kom två av mina meditationstjejer hit och vi satt och pratade i flera timmar. 

Idag ligger dimman tät över sjön och jag har en puttrande gryta på spisen med älgbiff. Det luktar gott och ska bli middag senare i kväll. 

AMV och Gubben har kommit hem från Grekland och kommer hit frampå dagen. Kinabrors gamla kompis kommer också hit och hälsar på så idag ska jag inte klaga på ensamhet och tristess.

Det är inte alls kallt ute så vad finns det att klaga på. Dessutom fick jag reda på att Sonen kommer upp till Jul så det blir nog inte så många månader av tråkighet och mörker och elände. Det är bara jag som gruvar mig ibland och låter bli att leva i nuet.

 

Hunden Jack badar fortfarande men det gör inte jag. Jag har inte en eldat bastun på ett bra tag men kanske imorgon blir det av om det här fina vädret fortsätter.

 

Den här tiden är det de vackraste solnedgångarna som man kan tänka sig.

 

Slut för idag. Nu ska jag hämta potatis i jordkällaren så jag har det inne till middagen. Ha nu en bra dag.


Dagens ord: Det lönar föga att gräma sig för det som varit eller gruva sig för det som kommer. Det enda man kan göra något åt är dagen som i dag är och den ska bli riktigt bra för det har jag bestämt.

Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

52 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Blogkeen
Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se