Senaste inläggen

Av Anita - 15 november 2015 09:03

 

Vaknade med en konstig känsla och förstod genast att det skulle bli snö och vinter. När jag gick ut och matade fåglarna kände jag att det luktade snö. Någon frågade på facebook hur snö luktar och det trodde jag alla kände. Det liksom sticker i näsan och bättre kan jag inte förklara. Gå ut och dra in lukten när det snöar så känner ni. Vi människor är ofta alltför jäktade för att känna lukter och känna smaker. Vi bara dundrar på.


Nåja, åter till händelser. Det var glashalka och duggregn när Kinabror och jag for till Hammarstrand. Som tur var så åkte jag med honom och han har bra bil och vinterdäck ¨på- Vid ICA hämtade vi upp moster och Dansbritt och vi for på hotellet och åt lunch. Precis när vi nådde dit började det snöa. Stora blöta äckliga flingor som gjorde marken snorhal och blöt. Fy sjutton. Nå vi satt ju där och åt god mat och i trevligt sällskap så man får vara glad att man får vara inomhus. Det är inte alla som får det minsann.


Kinabror och jag åkte till kyrkogården och tände ljus på mammas grav för hon skulle ha fyllt år. Då blev man ännu blötare. När jag kom hem var jag kall ända in i skelettet och fast det var mitt på dan var det inte riktigt ljust. Lade mig i ett varmt bad för att få igång kroppen.


Lördag när jag knäppte på radion fick jag höra det hemska som hänt i Paris.Massor av oskyldiga människor som blivit dödade och skadade av galningar fulla av ondska. Hur ska det bli med den här stackars världen. Det känns ont i hjärtat när man tänker på det och hur ska det bli i fortsättningen. Kommer det att bli ett nytt världskrig. Man vågar inte ens tänka på det.


 

Igår var det i alla fall bättre väder och snön smalt bort som tur var. Jag satt upp sladdarna till motorvärmaren. Hunden Jack var här hos mig och hjälpte mig att bära in ved. Han bär både posten och veden och gillar att jobba om han bara får lite godis. Dessutom förstår han nästan allt man säger men det är klart att det är vissa ord som är extra bra som mat godis, grisen, skogen och bada. Vi tog en skogspromenad och så låg vi i soffan ett tag och sov tillsammans.


 

Igår kväll var det julbord på Håsjögården. TuppOla och hans fjälla och hennes ena barnbarn kom hit och förstås Kinabror. Dom drack årets första glögg innan vi åkte iväg.

Vilken fantastisk mat dom gjort dom duktiga människorna som fixat detta. I den här byn där det bara finns ca 100 personer var över hälften på plats för att njuta av god mat. Dessutom var Eddie och hans syster där och hon sjöng fina julvisor och han spelade saxofon. En riktigt trevlig kväll.


Idag måste jag nog försöka få på vinterdäcken för jag måste ha bilen imorgon. Ska lämna in den för lagning på onsdag och så måste jag fara och jobba och Kinabror ska åka bort ett par dagar så jag kan inte förlita mig på honom.


Som sagt snön gick bort och det ser ut att vara rätt fint väder idag och bara ett par grader kallt men mulet. Det finns planer inför veckan. Det ska bindas julkransar och bakas tunnbröd.

 

Dagens ord: Det gäller att inte tänka på det svarta och dystra utan försöka tänka på det varma och vackra i denna dystra tid.

ANNONS
Av Anita - 12 november 2015 08:18

 

Det finns dom som tror att det är ödsligt och ensamt att bo i den här lilla byn i skogen. Visserligen är vi bara två fast boende men inte är det ödsligt här inte. Hör bara här om två vanliga dagar i mörka månaden november.


I förrgår fyllde Kinabror 65 år. Det var en klar, lugn och solig dag, helt otroligt fint. Gräset lyste i guldockra.


När jag druckit mitt morgonkaffe kom Datafia och  Kinabror och Jack  förstås. Då blev det lite fika igen förstås och så kom Gamle A och så kom Fd Gamsvägerskan farande ända från Sundsvall.

Hon hade kommit på att hon ville grilla korv, sitta nere vid sjön, titta på fåglarna och gå i skogen.

 

Så då tog vi en promenad "väst i gålan" och hunden Jack fick följa med förstås. När vi kom fram till Kinabrors hus var det en ekorre där som Jack jagade varv på varv runt huset. Så kom Mustachen dit också men Kinabror var ju borta hos mig så han for vidare.


Vi gick hem till mig och där var Kinabror och Dansbritt hade också kommit. Då gick vi ner till sjön och gjorde en brasa.

 

Solen strålade och det var riktigt varmt och fint.Vi satt oss i solen och njöt av lugnet och solen och lukten från elden och tänk så gott korv med bröd smakar när man är utomhus. Min nygjorda lingondricka läskade fint.

 

Nog bor jag fint, man kan inte säga annat.

 

Fd Gamsvägerskan åkt hem och DansBritt och jag åkte bort till Kinabror för att äta smörgåstårta och så fick han en fin blombukett av henne.  

Det mörknar fort nu på kvällarna. Redan halv 5 när vi åkte hem började det bli ganska mörkt.Utsikten från Kinabrors hus går inte heller av från hackor. Här utsikten från hans fönster. TuppOla kom också till Kinabror frampå kvällen.  


Så igår var det dags för stora köttbullstekardagen. Datafia kom med köttfärs och grytbitar och en köttbit hon hittat i frysen och som vi också tänkte göra grytbitar av. När vi tog fram den ur påsen visade det sig vara en älgfile. Oj nu blev det fel.


Vi gjorde massor med köttbullar.

 

Vi gjorde en jättegryta med älgkalops och helstekte älgfilen.

Så kom Kinabror och Jack och Mustachen dök också upp. Frampå kvällskvisten dök Datafias familj upp 


Så blev det så att en helt vanlig dag i november satt vi där med världens festmat och smorde kråset.

 

Älgfile som var mör så den smälte i munnen, bernesås, vinsås, stekta kantareller och grönsaker och till efterrätt något jag tänkt göra länge. Jag tog mina djupfrysta jordgubbar och lade i smultronlikör. Till det vispad grädde blandad med riven vit choklad och toppad med lite hallon. Så gott som allt av det naturen gett. Vilken härlig middag det blev. Skönt att livet ibland får en liten guldkant. Det har vi alla gjort rätt för.


Jo så är det. Visst hände det väl lite mer här också. Posten kom ju, slambilen kom, en bil med en frys till Broder B.

Inte har det varit det endaste trist den här veckan i alla fall. Att det dessutom inte snöat ett enda dagg och sjön ligger utan is gör att det verkligen inte känner på att vara pensionär och få vara ute och njuta så mycket man vill.


Novemberkaktusen i mitt fönster har precis slagit ut och håller tiden som vanligt. Just nu är det bara bilen som är trasig och den går att köra med i alla fall. Inte gick den genom besiktningen men det går väl att laga.


Fint väder och god mat och goda vänner. Vad mer kan man begära.Vissa dagar kan man känna sig nöjd och belåten och det är bra nog.


Dagens ord: God mat och goda vänner gör livet glatt.

ANNONS
Av Anita - 8 november 2015 12:28

 

När jag står på övervåningen i farmors gamla kök och stryker gardiner så känner jag mig irriterad. Att styrka gillar jag lika lite som att putsa fönster. Jag är äntligen klar med hela nervåningen men det har banne mig tagit hela veckan.

Jag har ju ett lätt ångstrykjärn man farmor hade ett tungt järnstrykjärn som man värmde på spisen. Då på den tiden strök man ju allt och en massa volanger och krusiduller. Vilket tålamod.


Hon bakade också finkakor till fester. Fina damer skulle ha kalas och bräcka varandra. Minst 7 sorter skulle det vara och kanske 100 st av varje. Tänk att baka och grädda så mycket bröd och hålla jämn och lagom värme i vedspisen. Så svårt! Vilket tålamod. Där ligger man i lä. Tror inte jag skulle ens klara att göra en enda plåt bröd i vedspisen.


Nu är jag i alla fall klar och jag ser ut även om jag har missat några fläckar här och där. En märklig tid är det när smörblommorna blommar i november.  

Visst har vi hunnit med mer, Vattengympa. Besök hos fd Grannen. Lunch i Hammarstrand tillsammans med DansBritt och hennes kompis och faktiskt "Mitt ljus i mörkret" som bor på andra sidan sjön.

 

Kinabror, Jack och jag har tagit lite promenader i det fina vädret. Vi gick väst i gålan och hann gå en tur innan solen gick ner.

 

När solen dalar blir det genast kolmörkt ute.

 

Det är något mystiskt över skogen när solen står så lågt. Känns som om vad som helst kan dyka upp ur skogens djup. Tyst är det också. Bara kacklandet av svanarna som ligger nere vid sjön hörs. Till och med lommen har gett sig iväg.


Igår vaknade jag till strilande regn och jag kunde inte låta bli att tycka synd om dom som har julmarknad. Fint väder i flera veckor men precis nu blir det regn.


Nu åkte Kinabror, TuppOla och jag iväg till Strömsnäs i alla fall. Så mycket fint som det fanns där. En tant hade tovat underbara tavlor och tomtar. Jag har ju inte gjort en ulltavla på länge. Jag har liksom kommit av mig med hantverket. Vet inte vad tiden tar vägen.

Jag köpte paltbröd. Jag köpte ölkorv  av Spjälle och vann en fin blå halsduk och så fikade vi förstås.  På kvällen kom Datafia hit en sväng och så är det då fars dag och min sons födelsedag.


Jag kan inte fatta att han redan är 39 år. Minns den dagen med blankis och regn. Jag hade jobbat till fredagen och måndag morgon var det dags. Min fd man och jag åkte in kl 9 och kl 12 var lille lilla gubben född. 


Jag har sagt det förut och säger det igen. Det var mycket värre att köra upp för körkortet än att föda barn faktiskt


Kinabror och jag har varit ner på kyrkogården och tänt ett ljus på pappas grav. Nu skiner det upp ute så jag ska faktiskt gå ut och plocka nypon och torka. Man får passa på att vara ute nu för snart snart kommer den förfärliga vintern. 


Dagens ord: Två människor ser ut genom samma fönster. den ena ser smutsen den andra ser stjärnorna och med de rena glasklara fönster jag har just nu borde jag verkligen se livet utanför i gyllene sken.

Av Anita - 5 november 2015 09:30

 

Nu har jag äntligen fått mig till att börja putsa fönster. Vågar inte ens räkna hur många det är och fyra sidor på varje 

Borde väl bli över 70 rutor bara på nedervåningen. Inte undra på att jag inte putsat dom på flera år. Även den största förnekelsen brister till sist och det är alldeles för länge tills jag fyller jämna år. Nu undrar du väl vad jag menar med det. Jo ser du, när jag fyllde 60 kom några av mina vänner hit i smyg och putsade alla fönster. Tala om födelsedagsprecent.  

Nåja, nog om det. Nu när det har varit plusgrader och jag stökat undan allt ute så var det ju läge. Hela huset är i en enda röra. Riva ner gardiner. flytta blommor. Skruva isär fönster. Putsa, sätt ihop fönster, skruva isär igen eftersom man ser efteråt att den största fläcken var emellan rutorna. Det är ett av livets jävligheter. Stå och vingla i fönsterkarmen med halva kroppen utanför, kliva upp och ner och upp och ner.


Det tar så där två timmar för varje fönster och då har jag inte strkit och satt upp nya gardiner. Dessutom upptäckte jag att en del av mina finaste blommor fått ull-löss och det är ett av de besvärligaste ohyra att bli av med. Spruta och spola och byta jord. Få se hur det går.

Jag säger bara ett Usch Usch.

 

Ytterligare ett usch när jag ändå håller på. Jag skulle besikta bilen igår. Det är värre än att gå till tandläkaren och kan bli ännu dyrare.. Som tur var så kom AMV och Gubben och Gubben åkte och besiktade bilen åt mig och AMV och jag och hunden Jack vi gick till skogen istället.


Som jag misstänkte så var det fel på bromsarna så nu blir det att få lagat och ombesiktat. Jag ser mina fattiga sedlar segla iväg som vilsna sparvar.

Inte har jag bytt till vinterdäck heller.


Nåja det har väl faktiskt hänt trevliga saker den här veckan också. Värmepumpgubben har varit hit och lagat pumpen så nu är det varmt och skönt inomhus. Han är en trevlig och pratsam men som stannade länge. Fiskeintresserad så Kinabror och han hade mycket att prata om.


Sundsvallsborna har varit hit en sväng och Kinabror har varit här och röjt sly. Vi har en jättebrasa ute på åkern som vi väl ska tända på snart.

 

I morse vaknade jag och insåg att jag sovit gott för första gången på länge och att det inte gjorde ont någonstans.och det var ju härligt.


Idag är det minusgrader och när jag matade fåglarna kändes det som om det började lukta snö. Det står nog inte på innan det vita helvetet ramlar ner nu och förstör. Jag vill inte. Jag vill inte.


Nej nu får jag sluta för projekt gruvsamt måste igång om jag ska bli klar någon gång. Bäst att sätta igång.


Dagens ord: När rutorna är rena synd världen liksom ljusare.

Av Anita - 1 november 2015 08:29

 

Det har varit tre intensiva dagar och tre nätter med dålig sömn påg grund av värken.


Torsdagen åkte Kinabror och jag till Kälarne. Först för att hälasa på Fd Grannen och sedan på vattengympa. Så skyndade vi hem och bytte om och får tillbaka där vi träffade AMV och Gubben och två av deras kompisar. Vi åt på hotellet och gick  på jazzkväll. Tre gubbar två gitarrer och en trumma. Sven Zetterbergs hette dom och är tydligen kända i jazzkretsar. Man får försöka roa sig med lite av varje som finns att göra den här mörka tiden


Fredagen åkte vi till Hammarstrand för att handla som vi alltid gör på fredagar. Vi tände ljus på mammas grav Hon ligger på en vacker kyrkogård som mer liknar en underbar park och har utsikt över bergen och älven och vattnet som forsar ur kraftverkets öppna luckor.


Sedan åt vi lunch på hotellet tillsammans med DansBritt och hennes kompis.

Vi åkte till kyrkogården ner i vår by Håsjö där resten av släkten är begravda och där var sjön fullkomlig proppad med svanar som stannar för varje höst för att äta sjögräs.


När jag kom hem kommer trevligt besök. Det var min Fd Arbetskamrat och hennes härliga hund Jansson, hunden med världens mest illaluktande fisar men gullig ändå. Jack och han hade väldigt roligt tillsammans.

På kvällen var jag hundvakt till Jack eftersom Kinabror och Tuppola skulle gå på bio.


Det var nästan lite synd om Jack för katten Morris jagade honom hela kvällen.


Natten var hemsk. Värk så det var omöjligt att sova och ni vet hur det blir när natten är mörk och lång. Jag låg och tänkte på alla människor som inte längre finns på den här jorden. Det är ju alla helgons natt och i mitt huvud vandrade dom förbi, alla dom som betytt något för mig och jag låg där och saknade.

Till slut klev jag upp och tappade i ett hett bad och värken blev bättre så jag kunde somna men då var klockan fem på morgonen.



Igår var det en strålande fin dag och Datafia och jag tog en promenad bort till kyrkogården.

 

Sedan drog jag lite ris efter brorsans vedhuggning och så gick Morris och jag ner till sjön.

 

Eldade lite skräp och lyssnade på canadagässen och svanarna som kacklar och väsnas. Dom är på väg söderöver och stannar bara för en liten stund. Det är älgjakt och jag hörde hundar och skott.

 

Morris är en konstig katt.Fast han av misstag ramlat i vattnet så bryr han sig inte. Han skyr ingenting för att få leka lite.Han såg småfisk och en skräddare ute i vattnet och det är klart att han skulle dit.

 

Jajamen, ut i vattnet ända till magen 

 

När allt annat har vissnat och dött är det mossornas tid. Jag älskar mossa. Det finns så många fina sorter och dom är nästan som ett hemligt litet rike. Man kan sitta och titta på dom och upptäcka fler och fler saker. 


Jag tog strandstigen bort till Kinabror för att få lite eftermiddagskaffe.

 

Det var min tur att laga middag och det kändes som lite extra helg den här dagen så jag gjorde till och med förrrätt

Smördegsplatta med lax och räkor  och god sås och ägg och lite av varje.

Till vanlig mat blev det dubbelbiffar med ost och skinka emellan, ungsbakade grönsaker och pepparsås. Man får som sagt göra så gott man kan för att lysa upp den mörka hösten och mat är alltid en tröst tycker jag.


Nu hoppas jag att det blir en fin söndag och en natt när jag kan sova för stora saker är på gång i veckan både roliga och bedrövliga. Bedrövliga står bilbesiktningen för.


Dagens ord: Så länge någon finns i ens minne är den inte helt borta.

Av Anita - 29 oktober 2015 07:51

 

6 grader kallt ute och när jag kom ner i köket blåste värmepumpen bara kalluft och jag blev genast på dåligt humör. Jahaja, nu ska helvetet börjas igen med klater och elände. Ja som ni vet så är jag sådan, har svårt att se det positiva när det börjar krångla. Blir bara så lessen och förbannad.


Tände i vedpsisen och matade katten och fyllde på fågelfrö till småfåglarna.

Öppnade datorn och läste facebook och bloggar.

Kokade kaffe och upptäckte att jag glömt köpa bröd. Fanns bara en torr skalk kvar och lite spisbröd.


Ringde värmepumpreparatören och fick svar. Jag fick trycka på knappar och grejor och gick ut och satt telefonen mot kompressorn så han fick lyssna. Han påstod att den lät som en gammal moped istället för en humla så det är tydligen den som är fel och han lovade komma så fort det gick.


På vägen in i huset träffade jag en liten talltita som flugit in i rutan och det var väl bara en tidsfråga innan katten hittade honom. Det blev till att rädda den och bära upp den högt upp i trädet så han kunde sitta där och bli redig i skallen efter smällen och mycket riktigt efter ett tag så flög han iväg som om inget hade hänt.


Ringde två samtal för att få skadeanmälningspapper som reparatören skulle ha när han kom.

 

Kinabror och hunden Jack kom. Vi fikade och gick ut och märkte upp björkarna som Kinabror skulle hugga ner och göra ved av. Vilken tur att jag har honom och Jack också för den delen.

Jag tappade en vante men Jack letade reda på den snabbt. Han är enastående på att leta efter borttappade grejor.


Fyllde en balja med sand och blandade med grovsalt. Bra att ha till vintern om det blir glashalt på gården. När jag ändå höll på så fyllde jag igen några hålor inne i logen också.


Medan Kinabror kapade björkar tog jag med Jack ner till badstranden så han fick jaga efter pinnar. Tycker att vattnet skulle vara kallt nu men han verkar inte bry sig. Ut i vattnet och leta pinnar med en väldig fart. Massor av älgspår i sanden. Några isflak flöt omkring men dom smälter nog för nu är det plusgrader igen.

 

Så gick Jack och jag hem och jag torkade honom och vi satt i soffan och tittade på tv en stund. Tände i braskaminen och så åt jag ett äpple och lite nyponsoppa.

Telefonen ringde och det var Fd Grannen som vanligt.

Satt på kaffepannan för jag kände på mig att det skulle komma någon och mycket riktigt. Mustachen kom och Kinabror kom in och vi fikade och pratade en stund.


Dansbritt ringde och vi pratade en stund.

Brorsan gick ut och fortsatt jobba och katten Morris kom in och gjorde en lov och pussade hunden på nosen innan han gick och la sig att sova.


Så kom Storfiskarn och det var dags för en ny kaffepaus och sedan var det dags för mig att ta mig bort till Kinabror. Det var hans tur att laga mat idag och det blev kålpudding. Gott


Tillbaka hem och leka lite med katten och se på "Bonde söker fru" och så har då hela dagen gått. Det går liksom fort på något vis.


När man funderar över dagen så kan man konstatera att det mesta trots allt har varit ganska positivt.

Jag fick tag i reparatören. Jag fick tag i dom på försäkringsbolagen. Jag har fått hjälp med veden till nästa år. Haft sällskap vid kaffet. Sluppit laga mat. Ingen snö. Lekt med både hund och katt och räddat en fågel. Nja. jag kan väl faktiskt inte klaga. Det hade kunna jävlats mer faktiskt.


Kan väl tyckas som en helt vanlig dag och ingenting att skriva om men så här flyter dagarna. Det är inte alla som är spännande men så är ju livet. En räcka av dagar och fort går dom som en höna skiter. Varför säger man så förresten. Skiter hönor snabbare än andra djur tro?

 

Dagens ord: Det finns inga betydelselösa dagar i någon människas liv.

Av Anita - 26 oktober 2015 14:33

 

När jag satt med Kinabror och TuppOla borta hos Kinabror och smörde i mig älgstek med kantarellsås, våra egenodlade potatisar och lingonsylt från skogen så råkade vi se ett tvprogram om fladdermöss och då kom jag på att jag inte sett en enda fladdermus på hela sommaren och hösten.

   

På vinden i mitt hus brukade dom hänga som små grå säckar och krypa ut genom springorna och flyga omkring runt i månskenet. Det hände också att dom kröp ner i spismuren och kom ut i mitt sovrum genom öppen-spisen vilket var mindre kul när dom drogs till mitt vita hår. Inte kul med fladdermusvingar i håret. Jag vet. 

Undrar vad dom tagit vägen tro.


Genom fönstret tittar månen fram, ibland delvis täckt av skyar och här i tystnaden i mitt mörka hus i skogen är det enda ljud som hörs är kattens spinnande där han ligger på min arm.

Höften värker så det är svårt att sova. Det är lätt att börja tänka på kyla och mörker och förtretlighet som det brukar bli när vintern snart är här.

 

Önskar att jag hade lite mer av förnöjsamhet. Förnöjsamhet. Är inte det ett vackert ord så säg? Precis som fladdermössen och igelkottarna försvunnit så träffar man sällan någon som är förnöjd nu för tiden.


Jag pratade med min morbror när vi var på begravning härom dagen. Pratade om min mormor som blev 98 år hade fött 8 barn och nog inte hade haft det så lätt utan slitit i hela sitt liv. Helt frisk och utan några mediciner.Alltid lika glad och förnöjsam.


AMV:s mamma var också en så förnöjsam kvinna och även min farmor. Sådana som aldrig klagade och alltid hade ett vänligt ord för alla och ett skratt som gjorde att man måste le. 

Man kan önska att man vore sådan men tyvärr. Känns som om allt försvinner och blir sämre och sämre undan för undan. Såna tankar kommer en svart natt i höstens tid.

 

Ser hur alla omkring mig, liksom jag, blir gamla och förfallna, både hus och människor. Hur åkermarker växer igen med sly och människorna blir fulla med ondska. Ser hur krigen bara breder ut sig och missmodet och människor vilja att hjälpa blir mindre och mindre och man tänker bara på pengar och på att man själv ska roffa åt sig så mycket man kan.


De rikaste kommuner i landet är snålast och ohjälpsammaste och vill inte dela med sig ett dugg.

Nej nu är vi inne i en hemsk tid. Känner mig rädd och orolig för hur det ska bli framöver.

 

Nu gäller det att ta en dag i taget och verkligen försöka glädja sig åt de små sakerna. en krukväxt som oväntat börjar blomma, en kaffestund med vänner, en brasa i spisen och att kunna sova så länge man vill efter en sådan här sömnlös natt när bara onda ting snurrar runt ens huvud. Det är till och med bättre att ha fladdermöss snurrande runt en huvud än tankar och rädslor.


 

Dagens ord: Att vara född med glatt humör och förnöjsamhet är nog den största gåvan man kan få.

Av Anita - 24 oktober 2015 10:19

 

De gula löven flyger omkring i luften. virvlar och far som ett regn av gyllene guldpengar. Nordvästan är kall fast det är plusgrader.


Jag har ju sagt förut att det finns så många som skriver om jämmer och elände så jag ska låta bli och bara skriva om det vardagliga livet här i skogen. Nu kan jag inte hålla mig i alla fall för jag är allvarligt bekymrad.


Alla dessa bränder på¨flyktingförläggningar och nu morden på en skola. Känns som om ondskan sprider sig mer och mer. Var har med mänskligheten och gästfriheten tagit vägen? Jag börjar bli rädd för vad som ska hända. Det känns inte bra, inte ett dugg.

Krig och elände. död och våld gör att man ibland helst vill krypa och gömma sig.


 

Här går kaffepannan på kokning för jämnan. Tisdagen var AMV och Gubben och Kinabror här för nu skulle det sättas ner pinnar efter vägen så plogbilen vet var han ska köra.


På förmiddagen var Kinabror och jag iväg till Pappersbeda en sväng. Jag lånade kläder till begravningen. Hos Pappersbeda hade dom gjort ett nytt kök så fint och praktiskt.


Onsdag var jag iväg och jobbade och uträttade en del ärenden och Torsdag var det dags att åka och hjälpa fd Grannen med räkningar och sedan var det vattengympa.

Vatten gympan är verkligen en ljusglimt i eländet. Jag kan inte säga annat och nu lyckades jag få med Kinabror också.


Igår var det då dags att åka på begravning (mosters man) Det blåste men solen sken och det var fint i kyrkan med härlig musik och psalmer som jag kunde. Det var mycket folk och det är lite trist att man bara träffar sina kusiner när det är begravning men så är det väl för dom flesta.


 

På kvällen hjälpts Kinabror och jag åt med att ta reda på kött han köpt, det tog tid att mala köttfärs så vi stod nog i flera timmar med det.


Vad annars. Kameran är trasig. Värmepumpen har gått i flera dagar nu men i morse blåste den bara kalluft igen. Får nog få fingrarna ur aslet och ringa på måndag men det är ju så snopet när den går ibland och ibland inte. Kameran är trasig förresten. Jag lyckas bara ta något kort så börjar den krångla men skit samma. Det finns snart ingenting att fotografera i alla fall nu när löven har blåst bort från träden.


Jag känner mig inte riktigt i form. Har liksom ingen energi till att göra någonting fast det finns så mycket att hålla på med. Jag har i alla fall anmält bilen till besiktning så vi får väl se. Lär väl inte gå igenom. Värk har jag också på nätterna.


 

Nu har jag skördat alla chili och hängt upp till tork och kryddorna lika så. Tagit in kärleksörten innan den hann frysa och den har faktiskt slagit ut inomhus.

 

Tänkte gå och plocka tranbär men vågar inte för det är jakt och att gå omkring på myrar är nog inte tillrådigt för där brukar älgarna vara också.


Nu känner jag mig tråkig och trist och har ingenting roligt att berätta hur jag än tänker till. Kokar mig väl en panna kaffe till för jag känner på mig att någon kaffesugen snart kommer och jag brukar inte ha fel.


Dagens ord: Undrar vilken dag livet ska vara lätt att leva tro.

Presentation


DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

49 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2016
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Blogkeen
Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se