Senaste inläggen

Av Anita - 17 november 2019 14:31

 

I morse kom styggvädersfåglarna. Det är alltså domherrarna.Dom har inte varit här förut i höst och dom förebådar alltid snö och visst har det kommit snö inatt och det singlar ner flingor nu också.


Det är bara att klä på sig och börja skotta. Det är väl själva näcken att inte snöslungan ska fungera. Jag börjar med att skotta bort till Fisksjövägen om jag skulle behöva åka iväg.

 

Tog ungefär en timme . Tänker att jag ska göra det innan det blir tö för då blir snön så tung.

 

Nog känner jag att jag börjar bli gammal. Ryggen värker och jag blir svettig och trött.

 

Måste gå in och dricka en kopp kaffe för att orka fortsätta

. Mörkt är det och det verkar inte som att det ska bli ljust idag.

Ser ett enda spår på Fisksjövägen så jägarna verkar inte vara på gång. Ser att nu har rådjuren varit i trädgården och mumsat på vinbärsbuskar och jordgubbsplant.

 

Så fortsätter jag att skotta gården och det tar också nästan två timmar för bilen ska sopas och snön ska upp längst väggarna på huset. Ryggen värker och jag svär. Svär på snön och på ålderdomen som känns i hela kroppen.


Soppa till lunch och så fortsätter jag men när klockan är halv tre orkar jag inte längre utan får ge mig. Jag har hela vägen ner till uthusen och vedboden kvar men all ork tog slut bara så där. 

 

Jag hade en plan och jag vet att jag aldrig ska ha någon plan för det blir aldrig som jag tänkt. Jag skulle åka på bio och se "Jag kommer hem till jul" men känner att jag inte orkar. Troligen skulle jag somna där jag satt.


Vad ska man säga för positivt om en sådan här dag? Försöker söka i mitt inre efter något men hitta ingenting , möjligen att det inte är kallt och att det inte blåser.

 


Dagens ord: Det kunde förmodligen vara värre. Det finns alltid något som är värre.  




ANNONS
Av Anita - 16 november 2019 10:34

Nog borde jag anat att det skulle gå så här men jag var ganska hoppstor igår när AMV:s Gubbe visade mig hur jag skulle få igång snöslungan. Det är hård skare på gården eftersom jag inte skottade i onsdags när det började regna men så frös det till. Tungt att skotta för hand.

 

Jag pratade med Eulalia slungan och lyckades få igång den och det gick så bra så.

 

Glad i hågen körde jag upp och ner och så plötsligt så stannade den. Motorn gick, inga brytpinnar var av men den gick inte. varken framåt eller bakåt. Jag borde förstått att det var onödigt att skaffa den för jag och tekniska grejor går inte ihop.


Jag kan föresten inte fatta varför det ska behöva bli snö så här tidigt. Alla år jag bloggat så har det knappt varit snö den här tiden men nog faan blir det nu. Jag blir så jävla förbannad. Nu vet jag att ni optimister tycker att man inte ska reta upp sig på det man inte kan göra något åt men skit samma. Jag får vara så förbannad jag vill.

 

Jag börjar skotta med min gamla pålitliga Snölasse men det är tungt och jobbigt när det är en skare uppe på snön. Har hört att det ska komma mer snö inatt så jag måste försöka få till det idag. Ved ska in så jag måste skotta till vedboden.


Ringde till TuppOla men han är inte hemma. Datafias man jagar älg men till slut fick jag tag i Storfiskarn och han ska komma och titta om han begriper sig på eländet. 


Kom inte och säg att det är vackert med snö. Det är ett herrans elände och ett straff att hålla på med snön. Det är föresten 11 grader kallt och biter i näsan när man är ute.


Dagens ord: Nog borde jag begripit att Snöslungan Eulalia och jag inte skulle komma sams.

ANNONS
Av Anita - 14 november 2019 09:51

 

I tisdags insåg jag två saker. Snön vräkte ner så att gå till skogen för att leta mossa och grönt till julkransar gick inte.


På isen ligger snön tjock och skridskois blev det inte den här vintern heller. Inte för att jag tänkt åka skridskor men jag brukar ta ner sparken och åka efter strandkanten ända bort väst i sjön. Det är 5 km så det blir en härlig tur om det är blankis och fint väder och inte blåser för mycket. Att ta med sig lite kaffe i termosen och ev tända en liten brasa är ju livskvalitet. Snuvad på det blev jag också. Snö förbannade snö.


Vad gör man då? Tröstade mig med att laga mat. Det är något trösterikt med att laga god mat. 

Jag gjorde Nikaloktasoppa av alla gamla grönsaker och dessutom stekte jag älgkött och råstekte potatis och gjorde bernesås. Lite lingondricka till det och jag hade en härlig middag.


Soppa frös jag in i flera burkar till senare tid. Alltid bra att ha och ta fram. 


Igår var det tö. Det droppade och var plusgrader. Sopade av bilen och hämtade upp snölassen men jag skottade inte .

Mustachen kom och han hjälpte mig att få upp luckan till asklådan. Jag har blivit så svag i fingrarna. Vi fikade och sedan bar jag ut aska både ur spisen och braskaminen. Det var en lämplig dag för det eftersom det inte blåste. Det har ju hänt att jag blivit askig på hela kroppen när någon vindpust kommit precis när jag kommit ut.


Fick reda på att det var halka på vägen eftersom regn på isvägar inte är det bästa så jag som alltid gruvar mig för att köra bil struntade i vattengympan och stannade hemma. Med en ny bil som jag inte känner till riktigt ännu så blev det så.


Så idag är det 7 grader kallt igen så hoppet om att snön skulle regna bort kan man glömma.


Dagens ord :Ingenting blir som man tänkt ner vädret bestämmer.


Av Anita - 12 november 2019 09:35

 

I söndags börjde det. Vad då? Jo det eviga sopandet. Det snöade lite grann men så pass att jag måste sopa farstukvisten och bilen.


Så kom DansBritt och hade med sig dom två gulliga barnbbarnen. Vi gick badstrandsrundan och dom tultade på jättebra i sina overaller och stövlar.

Tänk att man glömt vilket pyssel det är med att få på och av alla kläder Overaller, mössor skor sockar vantar. Skänker en tanke till dagispersonal som ska klä på och av en massa barn varje dag. Det slipper man när det inte är vinter.


 

När dom åkte gick jag ut sopade av bilen men någon timme senare när det var dags att åka på bokcirkel var den full a snö igen och det var till och sopa igen. Sedan när jag skulle hem så var det dags att sopa igen.


Igår skulle jag iväg till Kälarne för att ta prover. Då fick jag sopa innan jag for, sopa när jag skulle hem.

Så åkte jag till kompisen M och vi gick en promenad och fikade . Vi har bytt vinterstövlar. Hon hade ett par som inte satt bra på foten och jag hafe ett par som inte satt bra på foten. Vi bytte och nu har vi varsitt par som sitter bra på våra fötter. Bytt bytt kommer aldrig igen. Jättebra.

Sopa igen innan jag for hem.

 

Tittade ut imorse och visst. Det har kommit en dm snö. Kunde varit värre men jag vill ju bara spy.

Sopa förstukvisten och skulle in till Kinabrors hus oh då fick jag ju sopa hans förstukvist. Det är inte kallt ca 0-gradigt men att pulsa i skogen oh leta ris till kransarna kan man ju glömma. Snön förstör allt.


 

Eken har inte tappat alla blad men nu är den vit.

 

Nu börjar den eviga grå och vit och svarttiden som jag tycker så illa om.

Vet att det är modernt med just dom färgerna men jag skulle aldrig i livet ha det så inomhus.

Nu är snart dags att byta allt som finns till rött och grönt och varmt och färggrannt för att lysa upp i mörker och elände.



Dessutom har jag glömt hur man startade och fixade med snöslungan. Hoppas bara att jag inte behöver användda den på ett tag än. 


Jag går inte ut mer idag. Jo kanske för att hämta posten.

Jag tror jag ska koka en massa soppa för jag ser att grönsakslådan i kylen är full med morätter och andra rotfrukter som behöver göras något av. Att sitta inne vid spisen och laga mat är en lagom grej för idag. Har jag tur så kanske det är någon gammal Åsanissefilm att se på tv också. 

 

Dagens ord: Snö gör sig bäst på julkort.


Av Anita - 10 november 2019 11:02

 

Det har snöat lite inatt men inte så mycket att jag blev deppad eller förbannad.

Kom bara på att det är hög tid att gå till skogen och försöka plocka lingonris och annat grönt till julkransarna. Ska också gå ner i uthuset och hämta lite lockig fin grå ull. Såg att dom gjort kransar av ull och dekorerat. Dom var verkligen jättefina och ideér är till för att ta efter så det ska jag göra.


Då kom vi in på det där med marknader. Nu drar julmarknaderna igång. DansBritt och jag var till Strömsnäs på marknad. Oj så mycket folk och så mycket kul det fanns. Dessutom många bekanta att prata med. Träffade en gammal jobbarkompis som jag inte sett på säkert 25 år och det var roligt.

Jag handlade saffranskaka, enbärsdricka ett gott bröd och en tvål gjord på komjölk. Dessutom en handgjord liten söt ängel att hänga i granen.

 

Så fikade vi på bonngården och satt och myste i värmen från brasan.

 

Man får roa sig så gott man kan.

 

Just nu kom DansBritt med sina två barnbarn och just nu börjar snöflingorna falla mera tätt. Barnen blir glada och jag blir nerstämd. Det är väl något fel på mig kanske. Alla åmar sig för att det blir vitt och ljust och fint men jag är väl född i fel land kanske. Nåja nog om det. jag är ju den jag är och jag har sagt till dom positiva. Att får jag inte bli förbannad så kokar jag över till slut som en tryckkokare. Då är det bättre att bli lite förbannad då och då.


Är man född positiv och med tanken att tänka det bästa om allt så ska man väl vara glad för det men inte kan jag ändra mig. Gamla ilskna kärringar går inte att ändra. Nu är det ju tur att jag är mest ilsken på väder och trasiga grejor och mindre på folk. Jag är nog egentligen både folkkär och djurkär men oj så mycket annat det finns att vara förbannad på i den här världen.


Dagens ord: Det går inte att ändra på gamla surkärringar. 

Av Anita - 8 november 2019 08:45

Nej, jag har inte skitit i blå skåpet men jag har öppnat det.

Tålamod jag kommer till det sedan.

Nu ska vi inte börja med det utan ta saker och ting i rätt ordning så vi börjar med onsdagen.


På natten kunde jag inte sova. Sjön sjöng och strömkarlen spelade falskt på sin fiol. Jag vaknade av att jag frös. En räv ylade ute på gården. Det var kallt i sovrummet. Klev upp och drack choklad, löste korsord och läste

Tände i braskaminen och lade mig på soffan och såg på tv så vid 6-tiden somnade jag och vaknade igen efter ett par timmar och dagen var förstörd.


Jag orkade inte mycket den dagen utan låg i soffan och såg tre gulliga romantiska filmer på Netflix. Orkade inte ens fara på vattengympan. Ibland behöver man lite gulligull och romantik. Det finns inte mycket sånt i mitt liv nu för tiden minsannö


Så till det blå skåpet. Gamle A kom och ville ha salva, en helt vanligt bivaxsalva.

 

Han hjälpte mig att lyfta bort stora blomman så jag kunde öppna min salvkista där jag har alla grejor för att göra salva. Så gjorde jag salva och när jag ändå var på gång så gjorde jag kådsalva och vildrossalva. Det luktade fantastiskt gott i köket när vi satt på var sin sida bordet och rörde våra salvor tills dom kallnade.

 

Plockade in saker i blå skåpet och hittade en massa grejor som jag glömt. Värre var att jag ibland glömt vad jag har i burkar och byttor och flaskor. Att inte sätta lappar på saker går inte bra men nu fick jag rensa ut lite grann och lukta och sätta etiketter på det som fanns där.

 

Gamle A fick sin salva och lite Chaga (sprängticka) Vi eldade spisen och drack kaffe och gårdagen gick sin gilla gång.


När han åkt tog jag min dagliga vandringsrunda.

 

Nu är det stora tystnaden. Mulet, lugnt och inte ens en fågel hördes.

 

Nere vid stranden var det kvar lite rimfrost överallt. 

 

Någon hade ritat en isländs galder i sanden. Tydligen finns det fler än jag som kan dom tecknen.

Tre grader kallt och ganska behagligt att gå omkring och lufsa runt innan snön kommer. Det luktar snö så snart kommer den nog.

 

Idag fyller Sonen år och jag minns hur det var när han föddes för så många år sedan. Det var en dag med glashalka och skitväder och jag födde honom bara några timmar efter att vi kommit till stan. Det är ju bara 10 mil dit så det gick fort och bra. Då fick man vara kvar på bb i en hel vecka och när jag skulle hem hade snön kommit.


Det var en jobbig vinter. Vattnet hade sinat i brunnen. Det var kallt och jag fick tvätta för hand. Sonen skrek hela nätterna och mest hela dagarna också. Det var länge sedan och jag längtar till jul då han kommer hem.


Dagens ord: Vete sjutton vad man menar med "skita i det blå skåpet". Är den någon som vet?


Av Anita - 5 november 2019 14:48

 

Så är det 11 grader kallt men himlen är blå och det blåser inte och allt är täckt av frost, blänkande som diamanter.

Jag eldar i köksspisen och matar fåglar. När jag rasslar med hinken kommer dom i kvittrande hopar för att få mat Än är dom inte så tama att dom äter ur handen men det blir nog snart.. Luften är klar och lätt att andas.

 

Så kommer min kompis M och vi dricker kaffe och pratar och så går vi en promenad "väst i gålan". 

 

När vi kommer hem ser jag på en ÅsaNissefilm och sedan dras jag ut av solen och skönheten och isens råmande.

Jag måste ut och se det vackra innan snön kommer och får mig att trilla ner i min vinterdepp.


Nu sjunger isen sin sång när det fryser till. Jag vill ha öppet vatten man kan inte låta bli att tycka att is är vackert när den glimmar som silver i solljuset.

 

Borta vid ån är det lite öppet vatten och ett svagt porlande. På en sten sitter strömstaren och glor på mig.

 

Snart kommer de kalla nätter då strömkarlen spelar vilt på sin fiol och håller mig vaken om natten. Dessutom brukar han spela falskt. Högt , gällt och lite kusligt låter det. En del säger att isen kalvar men jag vet att det är strömkarlen som spelar för det har pappa sagt och då måste det väl vara sant eller hur?

 

Det är rimfrost överallt och sagolikt vackert.

 

Här kan man gå i evigheter och bara titta och känna.

 

Jag bestämmer mig för att gå på Lydensvägen en bra bit upp i skogen.

 

Skrämmer upp en flock med orrar. Ser spår efter en liten älgkalv, en räv och en ekorre. Får sällskap av korpen som bor på myren och vi kraxar lite med varandra. Jag pratar alltid med korpar när jag träffar dom.


 

Jag fryser inte för nu är vinterkläderna på. Vänder ansiktet mot solen.

Ser att spindelväven på träden är som det vackraste broderi.

 

En sådan här oväntad dag är det skönt att leva och bo i paradiset Fisksjön mitt i naturen och bland djuren.


Dagens ord: Det gäller att njuta av det vackra medan det finns.

Av Anita - 4 november 2019 10:11

 

Vaknade av att jag frös. Klev upp och såg på termometern att det var 13 grader kallt och att sjön har frusit. Fåglarna satt i en lång rad i fönstret och hackade och tyckte att jag skulle gå ut med mat. Katten vägrar att gå ut.

 

Så var det med det. Nu kommer nog inte isen att gå bort igen när det frusit till så ordentligt. Hoppas bara att ingen snö kommer på länge än.


Jag tänder i vedspisen och sätter på kaffepannan. Går ut och matar fåglar och ser att det inte blåser så mitt på dagen kan man kanske gå till skogs.

 

När Kinabror åkte i förra veckan tänkte jag att det skulle bli många dagar utan att se en människa eller träffa någon men det blev inte så.

Tisdagen bakade vi tunnbröd  PappersBeda och jag.

Onsdagen kom DataFia på besök

Torsdag blev det gubbdag. Först Mustachen och sedan Gamle A.

Fredag var det ju lunch med DansBritt och så på kvällen middag hos Datafia


Lördag åkte DataFia och jag till Hammarstran på marknad och där träffade jag en av mina jobbarkompisar från det förfärliga jobbet på fk för många många år sedan. Hon fikade med oss och det var så trevligt att prata med henne igen.


Så igår så tog jag en riktigt lång skogspromenad. Sådan tur att  jag har min mobiltelefon. Man börjar ju bli lite ängslig att man skulle råka ut för något och bli liggande för ingen skulle sakna mig på lång tid nu när jag är själv i hela byn. Förr tänkte jag inte alls på något sådant när jag for fram som ett jehu i berg och backar hoppande över bäckar och traskande på myrar men nu har jag blivit feg. Är det åldern tro.

 

Det är i alla fall en frihet att man kan gå i skogen.

Sedan ville det sig inte annat än att jag åkte till Moster och vi hade en riktigt fin eftermiddag uppe på hennes backe i Näset. 


Solen sken in och spisen sprakade och hennes hembakta bröd smakade jättegott.

Hon har ett underbart stort fint hus. Hon flyttade ju ner på samhället ett tag men illtrivdes så i lägenheten så hon flyttade hem igen. Så blir det säkert för mig också. Är man van att ha gott om plats så känner man sig nog instängd i en lägenhet. Att bo nära naturen och kunna gå ut när man vill utan asfalt och långt till skogen.

 

Hon har så gammaldags och fint och stora rum med ljus utifrån.

 

Jag förstår henne även om det är besvärligt att bo så här lite på sidan om allt när man börjar bli gammal.


Nåja nu är det måndag och jag har en del att stöka med som alla kvinnor har. Jag såg på tv att man kan blanda till en röra av potatismjöl, bikarbonat och ättika för att ta bort kalkbeläggningar ur  badrum  och jag har både kalk och järn i mitt vatten så det blir beläggningar överallt. Nu har jag gjort en pasta som jag lagt på i badkaret. Få se om det hjälper.


Dagens ord: Gamla husmorstips är ibland det bästa.

Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

52 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2020
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Blogkeen
Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se