Senaste inläggen

Av Anita - 31 oktober 2022 09:54

 

Så är det dags för höstens tunnbrödbak. Det är som vanligt PappersBeda och jag som ska till med det. Den här gången har vi inte bara bakat av vår vanliga stöpa utan vi har gjort en ny deg också. Efter att ha bakat samma i över 20 år så kanske man kan variera sig lite. Det blev väl ganska bra men jag gillar mer det som är kryddat med anis och fänkål som vårt andra recept har. 

 

Det tog några timmar och nog vet jag att jag börjar bli gammal. Dels min fot och så är ugnen så låg så man får stå dubbelvikt och efter några timmar får jag ont i ryggen.


Det är PappersBeda som kavlar för hon är en van bakare och jag som tål värme står och gräddar. Vi jobbar bra ihop och det är roligt att träffas så här och man hinner prata mycket på dom här timmarna.


Nu fick jag kontakt med två av mina barndomsvänner som sa att dom aldrig bakat tunnbröd och ville lära sig så till sommaren bestämde vi att dom skulle baka med mig. Kul att några vill lära sig. Det är ju en fin bakstuga vi har men nästan inga som bakar och tunnbröd är ju väldigt gott. 


Efter baket for jag till Datafia med smaktunnbröd och drack lite kaffe för att sedan fortsätta till Broder B med lite tunnbröd.

Sedan hem.

 

Sedan jag tagit reda på diska och stök och stoppat in alla grejor var jag minsann trött och lade mig på soffan.


Fina dagar har det varit och igår var det soligt och lugnt.

 

Tänk att blommorna fortfarande lever. Det är faktiskt ovanligt för den här tiden och det har inte varit många minusgrader som tur är. Ju längre det är skaplig temperatur och ingen snö är jag så glad. Blir det snö så hår tidigt så är vintern så lång. 6 månader är alldeles för länge för att man ska stå ut med snö, halka, kallblåst och elände.

Jag fryser så väldigt när det är vinter. Jag har alltid gjort det men ännu mer nu på gammeldagarna. Dom som säger att "Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder" kan fara åt helvete för det är minsann inte sant, åtminstone inte här i kallhålet Fisksjön.


 

Det är så fint så länge sjön inte frusit och nu är den här månaden slut och fortfarande är det inte is på sjön.

 

Jag tycker om när sjön ligger blank.


I dag har jag tagit fram gravlyktorna och putsat och fixat med dom för snart är det dags att sätta upp dom. Tror minsann att jag ska fara till kyrkogården och sticka ner dom innan det blir fruset i marken så det inte går att trycka ner dom.


I morgon har jag ett litet äventyr att ge mig ut på men mer om det senare.


Dagens ord: Vet fortfarande inte vem som satt den fina lilla vedbärande tanten i vedboden men jag har mina misstankar faktiskt.




Av Anita - 28 oktober 2022 16:30

 

När det kommer några fina dagar med sol och ingen blåst kan jag slå vad om att det är massor med fruntimmer som tycker att det är lämpligt att putsa fönster och höststäda. En och annan karl också kanske, bästa att inte göra bort sig med att säga något fel.


Jojo men, här ligger latkärringen Skogsnuvan och läser och visst skutte det behövas städas hos mig men varför förstöra fina dagar med sånt. Nu måste man verkligen ta de sista solstrålarna in i kroppen. 

Skogen lockar och jag klär på mig och går ut. Pysslar lite i trädgården.

 

Går bort till badstranden och får för mig att jag ska fixa en grej.

Förr var vi väldigt ofta på badstranden på kvällen. Där skiner solen så länge den är uppe och sanden och stenarna behåller värmen länge.

Allt var enklare förut. Vi var många här då. Vi tog en korg med korv och lite annat och satt oss vid elden och grillade. All enkelhet, bara täljda grillpinnar och en eld.

Inga flotta grillar och konstigheter. Sällskapet var det viktigaste. Nu har vi inte grillat där på många år. Vet inte varför det inte blivit så. Kanske för att vi har egna grillplatser var och en på sin gård.


Det är så tyst den här dagen och jag hämtar lite stenar och gör en liten grillplats.

 

Inte har jag något att grilla men jag tänder en liten eld bara för skoj skull och sitter där. Elden värmer och solen värmen min rygg.

 

Så går jag tillbaka till min strandstuga och sätter mig där en stund innan jag går hem.

Då är det dags att gå bort till Broder B och frun. Deras gulliga dotter är där och vi äter lax som Broder B grillat utomhus.


Så går jag hem i mörkret och eftersom en stor älg skrämde livet ur mig sist jag gick hem i mörkret så spelade jag musik eftersom jag gick. Alltid skrämmer det någon. Jag gillar djur men inte när dom kommer för nära i natten. Speciellt ugglor som tar min mössa eller älgar som är i brunsten. Då vet man inte vad som kan hända. 


I morse skulle jag gå ner till vedboden och hämta ved till tunnbrödbakningen. Döm om min förvåning när jag hittade den här lilla medhjälparen bland veden. Vem i sjutton har lagt den där tro?

 

En jättegullig vedkärring. Nåja jag får fundera på det ett tag. 

Vi hörs en annan dag. Nu är det mycket på gång ska ni veta.


Dagens ord: Ni som njuter av att städa gör det och vi andra som vill vara i skogen och njuta kan göra det.

Av Anita - 26 oktober 2022 09:45

 

Nu när Kinabror och Jack åkt till Skåne och blir borta ända till i februari så är det ingen hund som väntar på bron klockan åtta på morgonen. Då ska han komma in och få tre skivor ost och dessutom det sista på min frukostmacka.


Nu har jag börjat ligga längre på morgonen.  Det är mörkt och dystert och varför ska jag upp. 

Jag har samlat på mig en hög böcker och ligger kvar och läser på morgonen. Kliver upp och tassar omkring i morgonrocken och ser på tv och dricker kaffe. Tittar på ett avsnitt av "Robinsson" och sedan får jag på mig lite kläder och går ut och matar fåglarna. Nu när jag fått solrosfrön så är det en väldig aktivitet i fågelborden. Till och med ekorren vågar sig fram för att ta lite frö.


 

Broder B och Nalle kommer och hälsar på lite då och då. Holländarn jobbar med postlådeställningen men annars är det ganska lugnt. Jag har varit bjuden på mat till Broder B i två dagar nu så jag kan inte klaga på att jag ätit ensam i alla fall.


Jag ser på facebook att många är utomlands men jag får nöja mig med att se på instagram där jag ser på bilder, små korta filmer om Venedig och resten av drömlandet Italien. Dessutom är det ofta musik till och jag faller i drömmar och minnen av en tid då även jag kunde åka och njuta.

 

Min gamla strand är ju liksom inte samma.


När jag sitter där och tittar och minns blir jag varm för en stund. Känner stämningen, minns dofterna och minns smakerna av den härliga maten och allt som smakade mycket mer än här. Suckar och vet att den tiden är förbi. Bara trista gammeldagarna kvar nu.


Idag är det fint väder så jag ska väl försöka ge mig ut ett tag och så är det vattengympa. 

På lördag ska PappersBeda och jag baka tunnbröd och lite annat finns planerat framöver. 


Dagens ord: Frågan är hur jag ska klara så många månader av vinter. Bara snön håller sig borta ett tag till.

Av Anita - 24 oktober 2022 11:47

 

Tidigt i morse åkte Kinabror och hunden Jack mot  Skåne och nu blir jag ensam ända till i februari. Ja, katten är ju kvar förstås. Det började snöa i morse och jag blev som vanligt väldigt nerstämd och gruvsam för vad som ska komma.


Så är det den förbannade bilen. Igår så var det bara en lampa som var trasig men det är konstigt. Radion låter dåligt, ac-n är trasig.

Rutan som gick sönder fast jag inte ens körde har jag inte lagat ännu. Det saknas pengar.

Som tur är så är Broder B här just nu och ska byta till vinterdäck till mig och det var ju väldigt snällt så jag slapp lasta däcken i bilen och fara till verkstad och göra av med ännu mer pengar. 


Nä nu går vi till positiva saker. Fåglarna är galna nu när dom fått solrosfrön. Hackspetten och ekorren har kommit hit och småfåglarna förstås. Dock har inte domherrarna kommit ännu men det blir väl nu. När snön kommer så brukar dom komma.


Fredagen var en lite märklig dag. Det skulle bli sol men världen var inbäddad i dimma hela dagen.

 

På eftermiddagen gick Jack och jag vår vanliga badstrandsrunda.

 

På något sätt är det vackert och magiskt med dimma.

 


Borta vid ån var det riktigt fint.

 

Solen lyste igenom lite grann då och då men bara lite.

 

Så gick vi stigen hem och den var om något riktigt magiskt och vi kände oss som om någon tittade på oss.

 

Vi går ju varje dag Jack och jag. Lördagen och söndag gick vi förstås. Måste passa på innan dom åker iväg. Det är inte lika kul att gå ensam.

 

Bort mot stedesbacken gick vi och jag råkade precis gå när solen satt sig på storgranen. Nu är dom vita höbalarna borta. BonnAnna kom och hämtade i helgen.

 

Bäcken forsade ordentligt borta vid vättarnas hem.

 

Ormbunkarna är gröna länge och jag tycker att dom är så fina.

 

När man går i vättarnas skog ser man alltid något nytt som man inte märkt förut. Som det här hålet som man undrar vad som finns bakom egentligen..


Nu är det slut med blommorna utomhus för flera minusgrader har gjort sitt men inne blommar det fortfarande väldigt mycket som orkideerna tex.

 

Slutar med en solnedgångsbild för någon stund kommer solen fram faktiskt.


Dagens ord: Nu är det över och värre tider väntar.

Av Anita - 21 oktober 2022 09:27

Onsdagen började inte bra. Det var mulet och en isande vind från väst som kändes som att nu jävlar kommer snön.

DansBritt och jag hade bestämt att vi skulle ta en liten svamprunda så det var bara att klä på sig. Nu tog jag till och med på mig den gamla fula mössan med örlappar. Såg på bloggen att ifjol samma dag snöade det.


 

Blött var det när vi travade iväg över gubbflon, vatten överallt. Hoppade över diket utan att blöta ner oss och när vi kom in i skogen så var det bättre väder. Vi hörde vinden i trädtopparna men nere på marken var det lugnt och fint.

 

Inte hittade vi så mycket men några röd-gula trumpetsvampar fick jag i alla fall i lilla rosa korgen.

 

Så gick vi hem och åt köttfärssås och spagetti och drack lite kaffe och satt och pratade.


Klockan halv tre for jag iväg till Kälarne. Det var första gången på vattengympan och det var så härligt. Inte nog med att vattnet var varmt och att jag kände mig i rätt bra form. Trots hela sommarens bortovaro så blev jag inte ett dugg trött och roligast av allt var att träffa alla dessa trevliga människor som jag inte sett på länge. Humöret blev bättre och bättre.


Inte blev det sämre av att det var idag som Kinabror kom hem igen. Hunden Jack blev helt galen av lycka. Så en surmulen morgon blev trots allt ganska bra.


Torsdagen var det dags att fara till tandläkaren och få mina två nya tänder. En hel timme satt jag där men nu så kan jag snart tugga riktigt igen. Fan så dyrt. 12000 på ett enda nafs och så behövde jag tanka och då gick en tusenlapp till och så solrosfrö till fåglarna som gick på 400 kr. Nu är jag rejält black och utan pengar och det är jättelångt till nästa pension. 


men.....Jack och jag hittade en skatt i skogen.

 

Ni vet väl att ute på myrar och långt ner i mossan växer dom. Tranbären, dom som är bra om man har urinvägsbesvär  och goda som gele och bär till viltkött. Jag vet var det finns fler också men än har jag inte gjort något av dom men dom ligger i fryser och gottar till sig för dom ska frysa innan man gör något annars är dom för beska. 

 

Så den börjar blomma min kära gamla blomma som får mig att tänka på italien och blommorna som klättrade på väggarna överallt.


Igår kväll hade himlen en märklig färg som jag inte kunde låta bli att fota.

 

Ibland önskar jag att jag kunde ha en bättre kamera så jag kunde ta fina bilder för det blir inte det samma med mobilen men den har man ju alltid med sig i alla fall. Ser att dom riktigt duktiga fotograferna som jag har som kompisar på facebook och bloggar tar superfina bilder med sina kameror men jag gör så gott jag kan med det jag har att tillgå.


Dagens ord: Fredag och nu ska Kinabror, DansBritt och jag fara iväg på vår vanliga fredagsutflykt.



Av Anita - 18 oktober 2022 18:14

 

Dagarna går och det blir en ny vecka. Hunden Jack och jag vandrar flera gånger på dagen. Vi har plockat in ved och fyllt under bänken på förstukvisten. Bra att ha nära till när det kommer värre tider.


Vi har tagit bort lite löv under lönnar och björkar men det mesta får bli kvar till nästa år.


Vi fick se att sanden på badstranden hade blivit så slät och fin. Inget skräp och ingen dy, bara len sand.

 

Lite disigt i luften men inte särskilt kallt.

 

Hunden Jack letar pinnar och tar sig ett bad. Inte jag.


Holländarn och Broder B jobbar med att göra ett nytt postlådeställ som kommer att bli något alldeles extra. Ni ska få se när det är färdigt.

 

Min fina ek har inte tappat bladen utan står och lyser bland alla andra nakna träd.

Mörkret är tätt och jag är ganska nerstämd.


Fått både fika och middag hos Broder B och Frun och det är tur att dom fortfarande är kvar så jag har någon att umgås med.

 

Det är tyst nu. Till och med canadagässen har dragit söderöver.

Nu har småfåglarna från skogen kommit och börjat tigga frö. Det får bli brödsmulor och sådant för jag har inte kommit mig iväg för att handla solrosfrö än.


Nu blir det nog några dagar med lite liv i alla fall.

I morgon kommer DansBritt och vi ska titta efter dom sista svamparna.

Sedan imorgon kväll kommer Kinabror tillbaka från Skåne. Tänk vad Jack ska bli glad. Jag också för den del.

Så börjar vattengympan imorgon eftermiddag och det har jag längtat efter.


Torsdag ska jag till tandläkaren och få mina nya tänder och tänk om jag kan tugga äpplen nu igen. Det vore också något jag längtat efter 


 

Dagens ord: Snön har i alla fall inte kommit ännu.



Av Anita - 16 oktober 2022 06:37

Klockan är 6 på morgonen och det är mörkt ute. Väldigt svart till och med. Ser att det varit två grader kallt och nu är det bara en plusgrad. Ute regnar det ordentligt. Jag lyssnar på 60-talsmusik på radion och diskmaskinen mullrar.


Kinabror är fortfarande kvar i Skåne och idag åker hans son också tillbaka till Skåne. 

Skulle tro att de flesta älgjägare far hemöver idag. En sak är bra med det och det är att det är lättare att gå i skogen med hunden Jack när man slipper vara rädd att bli skjuten.


Det har i alla fall varit en vecka full av matlagning och stök. 

Härom kvällen var två av mina bröder och så Kinabrors son hos mig på middag. Det är roligt med dom som uppskattar mat och äter ordentligt. Jag gillar inte att sitta och äta ensam.

 

Hundarna är med förstås.

 

Gulliga Nalle kom också och naturligtvis Jack som ju bor hos mig just nu.

 

Torsdag var det dags att förbereda inför höstfesten på Håsjögården. Var över 40 anmälda så det blev ganska mycket att stöka med.

 

Jag dukade och satt in blommor och ljus och så hackade jag mat som skulle bli kreolsk gryta eller rättare sagt många grytor.

 

Gittan stekte och stekte och nog tog det tid . Vi hade roligt också för vi jobbar bra tillsammans.


Fredagen var det dags att ha festen och vi träffades två timmar innan för att göra det sista.

 

Så var det männen som skalade potatis och hackade sallad och andra grejor.

 

Många kastruller puttrade på spisarna och en god lukt spred sig i lokalen.

 

Blev en trevlig kväll och maten räckte som tur är. Det är det där att inte veta hur mycket som går åt. Det är det svåraste när man inte är kock utan bara en vanlig matlagningskärring. Nåja nu är det över och snart är det dags att börja med julbordet och det är ju värre minsann.


En ny vecka och det som är planerat är tandläkarbesök och så börjar vattengympan på onsdag och jag hoppas att jag kommer iväg på den. Jag har saknat vattengympan 

Så mycket jag saknar och så lite det blir. Nej slut för idag. Får väl gå och göra mat till hunden, till katten och till dom hungriga fåglarna. Ska bara vänta ett ta och se om det slutar regna.


Dagens ord: Så länge det är mörkt på morgonen och så fort det blir mörkt på kvällen. 



Av Anita - 12 oktober 2022 08:24

 

Så blir det en ny vecka och nu känner man igen sig. Blåst Blåst Blåst. Lite mindre på morgonen ,men mer på kvällen. 

Hunden Jack och jag försöker gå lite i skogen där det är lite mer lä.

Gammeldagarna gör en murken som en gammal stubbe. Den här gamla stubben har två hackspett som innevånare och dom är ganska arga nu för att jag inte skaffat något solrosfrö än.

 

På min gård är det mesta grått och gammalt nu inte bara jag.

 

Jack har också börjat få lite grå mustasch.


Nu är det älgjakt igen och Kinabrors son har kommit. Jag lagar mat till honom så han slipper det när han kommer hem trött och hungrig från skogen. I måndags hade jag Broder B här också och vi åt fläsk med löksås och till efterrätt äppelpaj. Det är trevligt med sällskap.

 

Hunden Jack jagade bort canadagässen i somras men nu är två av dom här på sin flyttväg och nog så kaxiga när dom är ute i vattnet. Vi får en ordentlig utskällning för att vi stör dom.


 

Storbjörken har tappat alla löv nu och Jack och jag har mest jobbat i trädgården och legat i soffan och sett på tv. 


Igår gjorde jag mig en liten tripp till Kälarne för att lämna sopor och handla lite. Där har dom öppnat en lokal som är både ABF och PRO och kyrkan och där ska det vara lite av varje. Våra alster sedan växtfärgningen hänger där så man kan se.

 

Nog blev det härliga färger.

 

Dom som kan sticka kan göra riktigt fina grejor och jag ångrar att jag aldrig lärt mig.

 

En liten barntröja.

 

Så mycket fint kan man göra. Visst, jag har ju både vävt filtar och tovat en del men det var mamma som stickade till mig så jag lärde mig aldrig.


 

I dag har jag inga planer men det är bara några enstaka plusgrader och vinden är kall och ruggig. Har inte lust med någonting men jag får väl försöka att gå en långpromenad med Jack men vi vågar oss inte så långt eftersom det är älgjakt. 


Dagens ord: Mörkret och blåsten börja mörka mitt sinne och inte blir det bättre av allt hemskt man ser på tv.

Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

56 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20 21
22
23
24
25
26
27 28
29
30
31
<<< Mars 2024
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards