Senaste inläggen

Av Anita - 17 november 2017 08:11

Så i förrgår morse for Kinabror till Skåne och blir där i två månader. Hunden Jack ska vara hos mig och nu sitter jag här och är totalt utmattad och trött som en tok.

Vad har hänt. Jo det ska ni få veta.

 

Klart att han knappt hade hunnit fara förrän det började snöa, sådana där äckliga feta, stora flingor som gör sig så bra på film men som blöter ner allt omkring sig.


Jag hade mina aningar om att det skulle bli besvärliga nätter eftersom Jack är så rädd för katten men jag tänkte att jag väl får försöka. Dom måste vänja sig någon gång.


 

Allt var frid och fröjd till en början. Katten låg uppe under taket och sov, hunden låg i soffan och jag gick upp i sovrummet och lade mig. Efter en stund kom katten och kröp ner hos mig. Han gör det, bara en liten stund ligger han där och gosar och spinner för att flytta sig någon annan stans.


Mitt i natten så där vid 5-tiden kom hunden uppspringande, Han som varit rumsren sedan han var valp sket stora lass på de två mattor jag har i hallen (långa trasmattor) in i sovrummet och sket på den stora mattan jag har där.


Sedan ner igen och där får jag se att han skitit på 4 mattor till. Det var bara att släppa ut hunden och börja skölja av det värsta på mattorna och sedan kasta ut dom. Dom är så stora så jag får bära ner dom i uthuset och tvätta dom i sjön till sommaren. Så trött var jag igår.

 

Det var soligt och fint ute så vi tillbringade några timmar utomhus och gick i skogen och då var det frid och fröjd och han verkade inte ha besvär med magen.


Vad gör jag då när det blir natt. Vet att om jag tar in katten i sovrummet och stänger dörren kommer han att väsnas och vara sur och riva ner allt han kan bara för att störa. Har jag dörren stängt kanske hunden hinner skita inne utan att jag hinner släppa ut honom.


Bestämde mig för att ligga nere i soffan för då hör jag ju om han börjar bli dålig i magen. Jag har bara en stor matta som är ren nu och vill inte ha den nerskiten.


Katten sover under taket i sin sovplats. Jag somnar och vaknar av att hunden också ligger i soffan och trycker sig mot mig och det är trångt och det är bökigt och det är varmt. Lyckas somna till och så kommer katten. Han får för sig att han också ska ligga hos mig i soffan och det blir ett väldigt rabalder.


Då tar jag med mig hunden upp i sovrummet och stänger dörren och vi lyckades somna båda två. Vid tvåtiden väckte han mig och skulle ut och jag stapplade nerför trappan och släppte ut honom. Inte vet jag om han var nödig eller fått till att han ville ut.


Ja inte vet jag vad jag ska hitta på nästa natt. Inatt har det snöat igen men det verkar vara 0-gradigt och då blir det halka . Jag ska på byn och handla och måste lämna hunden och katten inne. Få se hur jag ska lösa det. Känns inte kul att inte veta vad man möts av när man kommer hem.

 

Utanför väntar fåglarna på mat. Nötväckan är ganska tam och hackspetten har bestämt sig för att sitta på fågelhuset hela tiden. Urlakad och trött känner jag mig ska ni veta.


Dagens ord: Bättre småfåglar i fågelbordet än hundskit på mattan.

ANNONS
Av Anita - 15 november 2017 15:38

 

PappersBeda och jag bakar tunnbröd två gånger om år. Den gamla bastun som jag badade i när jag var barn byggdes det om till bakstuga men den härliga energin finns fortfarande kvar.


Om ni inte visste det så är det en del att göra när man ska baka. Kvällen innan fraktar jag dit ved och de grejor som vi ska ha. Jag gjorde en ny kvast att sopa aska med och hämtade nyckeln. Tände brasan så att muren skulle bli varm så det skulle gå fortare på morgonen.PappersBeda handlar resten av grejorna. Vi använder både vetemjöl. kornmjöl rågsikt och grahamsmjöl och en massa andra grejor.


Då kommer Pappersbeda tidigt på morgonen och tände upp. Hon började göra degen. Vi har ett jättebra recept som  inte behöver stå över natten. Jag tänder upp och så dricker vi kaffe och äter macka innan vi sätter igång.

 

Trö ihop degen och göra ämnena.

 

Så känner man efter om ugnen är varm. Det är jag som gräddar för jag gillar värme och jag som eldar och så sopar man undan askan med nya kvasten så att ingen aska fastnar på brödet.

 

Nu ligger glöden längst in och på sidorna och det är dags att kavla och grädda.

 

Det brukar bli så där 100 kakor och det behövs minsann. 50 kakor var ungefär

 

Det tar någon timme och vi gör lite paus för att göra fler ämnen och dra ut glöd över botten på ugnen så den blir varm igen om den börjar kallna. Det brukar alltid komma folk som vill provsmaka men i igår kom det bara två gubbar.


Så ska det paketeras och så ska det städas. Det är så varmt och skönt i bakstugan och luktar så gott och småpratet rullar fram och tillbaka och radion spelar musik och allt går som en dans för det mesta.


Jag skickade med Kinabror bröd till alla hans barn och barnbarn. Fd Grannen och fler därtill ska också ha och så blir det ju jul och då går det åt mycket.


Tråkiga nyheter nådde mig i helgen och idag känns det lite tråkigt också. Kinabror åker till Skåne och hunden Jack stannar hos mig. Han har suttit på trappan till Kinabrors hus och tjurat i flera timmar för att katten är inne.

Som lök på laxen så började det snöa och snöa och snöa.

 


Vi gick långa promenader i skogen innan det blir för mycket snö. Nu har hunden kommit in och Storfiskarn har varit här och druckit kaffe med mig och dagen har gått. Hoppas bara att det blir lugnt inatt med hunden och katten och hela faderullan.


Dagens ord: Bättre ha hunden till vän än till fiende.

ANNONS
Av Anita - 13 november 2017 08:35

Nog har väl nästan alla sett den filmen och alla de otroliga och magiska ställen som finns där.

Jag har mitt alldeles eget liten magisk skog-.

 

Nu innan snön kommer har hunden Jack och jag vandrat kors och tvärs i min skog och utforskat varje plats.

 

Bäcken med vättarnas underjordiska hem.

 

Mött ekorrar som tjattrat. Fåglarna däremot är tysta i skogen. Dom flesta har flyttat fram till gården där dom vet att det vankas mat alla dagar.

 

På ett ställe har ormbunkarna konstigt nog inte frusit eller vissnat utan lyser gröna och doftar härligt.

 

Så hittar vi ett litet hus som vi inte sett förut. Vem kan bo här tro. Är det en vätte. ett troll, eller en tomte tro?

 

Jack stack in nosen genom dörren men drog snabbt ut den när jag sa till honom.

Nog förstår ni att jag inte vill ha snö och bara kan vandra på trista vägar .

 

Ni som inte har någon känsla för skogen och magin kanske har känsla för god mat i alla fall.

I lördags var det 9 grader kallt och fuktigt i luften. Sjön hade frusit och träden var vita av rimfrost..


Kinabror fick med mig. DansBritt och TuppOlas fjälla till Strömsnäs på marknad.

En riktigt bra marknad med massor av folk och god mat och fina hantverk. Klart att jag handlade paltbröd. rökt fläsk marmelad och kakor. Allt som är bra att ha till jul.

 

Indalsälven hade inte frusit och dimman hade lättat lite när vi for hem men det var frostigt på träden.


På kvällen kom AMV och Gubben för att fira Kinabror som fyllt år. Vi satt borta i Kinabrors sommarstuga. När jag for hem snöade det lite grann så pass att det är vitt på marken. Kom på att jag skulle ha plockat mossa till min dörrkrans men nu ser man inte mossan under det vita. Hoppas att det går bort det vita eländigt hemska.


Idag är det måndag och jag ser att solen börjar gå upp. Ska elda i bakstugan ikväll för imorgon ska PappersBeda och jag baka tunnbröd. Jag ser fram emot det men vi får se hur det går med min tennisarmbåge. Tur att jag inte kavlar utan gräddar.


Dagens ord: Bättre vättar i skogen än snö på marken.

Av Anita - 9 november 2017 10:40

 

Har ni hört om tanten på över 80 år som bor på tredje våningen i ett hus utan hiss. Där har hon bott i nästan 30 år. Så får hon en stroke och sitter i rullstol men hon får avslag på ansökan om att få komma till ett äldreboende.


Hon får hjälp av hemtjänsten men hon kan inte komma ut. Ett halvår har gått och hon sitter där som fånge i sitt eget hem. Tänk er att inte komma ut i luften en enda gång.

Hundar ska ut var 4-de timme men gamla sjuka är det tydligen inte lika noga med.


Handläggare på kommunen undrade om hon inte hade någon anhörig som hon kunde bo hos. Jo då hon har en 92-årig syster i Finland så det kändes ju inte som något alternativ.


När man intervjuade handläggaren så sa hon att man som gammal måste tänka till och flytta till nedre våningen innan man blir sjuk eller köpa sig en ny lägenhet. Med andra ord: Skyll dig själv om du blir gammal och sjuk. Nog är det själva faan. Nu blir jag så förbannad Alla ska få andas frisk luft. Det är banne mig en mänsklig rättighet


När man börjar tänka på det så blir man rädd. Man blir ju äldre och äldre och samhället blir hårdare och hårdare. Jag som är van att leva utomhus skulle nog dö ganska fort om jag blev instängd men det är kanske det dom vill. dom som bestämmer. Ju fler som dör desto bättre. Gamla människor har tydligen inget som helst värde dom kostar bara pengar. Nå jag ska försöka få bort den sorgliga bilden av den gråtande kvinna och hålla mig till dagen som är.

 

Inte har jag gjort så mycket nytta den här veckan men målat en skohylla och städat ett köksskåp har jag gjort. Dessutom har Jack och jag gått omkring i skogen varje dag. Det gäller att försöka utnyttja de få ljusa timmarna och vara ute innan snön kommer och förstör.

 

Igår var vi till Bräcke och grattade Gubben som fyllde år. Idag är det blankis på vägen och det är nästan inte ljust fast det är mitt på dagen. Jag ska i alla fall försöka få mig till att fara på vattengympan. Jag har ju stått över några gånger nu av olika mer eller mindre tråkiga skäl.

 

Dagens ord: Undrar om inte instängdhet i en lägenhet är lika bedrövligt som ättestupan förr i tiden.

Av Anita - 4 november 2017 20:59

Morris väcker mig vid sex. Känner att det är kallt i sovrummet. Jag sätter på radion för att lyssna till Lisa Syren och hennes program med gamla låtar.

Släpper ut katten och kryper ner i sängen igen. Jag inte satt på flanellakan ännu men en pyjamasjacka har jag på mig. Nu börjar det vara kallt i sovrummet.

Förstår att det är kallt ute.


Tar fram en bok och börjar läsa. Jag läser just nu en serie böcker av Vibeke Olsson som handlar om kvinnan Bricken och hennes liv vid sågverket Svartvik vid Sundsvallskusten. Så bra.


Nu är det så att det är pocketböcker med små stil och till sist har jag varit tvungen att börja med läsglasögon. Det är bara ena ögat som jag ser dåligt med så jag har tagit bort glaset ur det andra ögat och det ser väl konstigt ut men det skiter jag i.  Ålderstecken är det ju. Ett till. Jädrans.

Kallt på golvet. Yllesockar på.

Ser att det är 5 minusgrader ute och vitt på marken av rimfrost. Hör att jägarna far förbi på vägen.

 

Så fort jag tänder lampan i köket kommer fåglarna och knackar på fönstret och vill ha mat. Jag tittar på dom medan kaffet kokar. Till och med domherrarna har kommit nu.

Dom får vänta en stund medan jag tänder i spisen. När jag går ut till fåglarna slinker katten in. Han tycker nog att det är för kallt. Jag hör Jack skälla borta hos Kinabror.


Jag har sovit som en stock inatt trots fullmånen.

Vindstilla och sol. Nu är det läge att elda brasan som legat hela sommaren.

 

Det tog sig bra från början.

 

Kinabror och jag satt oss på trappan och drack kaffe ur termos och tittade ut över sjön som har fått lite is nu.

 


Gårdagen var också fin. Sista vattenleken vid badstranden för AMV och hunden Jack och solen värmde faktiskt.

 

Naturligtvis tände jag ljus på gravarna och det gick bra i år. Det har hänt att man pulsat i djupsnö och att det har blåst så ljusen blåst ut men nu var det toppenväder.

 

Så tände jag förstås tre ljus hemma hos mig. Ett för året som gått. ett för det som är nu och ett för det som kommer.

 

Det var min tur att laga mat och sedan blev det kväller och solen gick ner och månen gick upp.

 

Ser på "Morden i Midsommer" och så har den här dagen gått och imorgon är en annan dag.


Dagens ord: Ibland kommer det fina dagar fast det är höst. Tack och lov för det. 




Av Anita - 2 november 2017 08:50

 

Dags för månadsbilden och den är lika tråkig som förra månaden. Min björk har fällt alla blad och ute är det grått och höstlikt. Visserligen ingen blåst men inte heller någon sol.


November månad ligger framför oss som ett oskrivet blad eller en omålad tavla. De sista dagarna har jag sett bloggvännen Skatans bilder från hennes målarkurs i Skottland på ett fint slott. Jag suktar efter hennes bilder och förstår att hon blir inspirerad av den härliga miljön. Det är ju dit jag skulle velat åka men nu blir det inte mycket åka för mig vad jag kan förstå. Det blir väl någon tur till Hammarstrand och Kälarne och det är väl inte så spännande.

 

Det regnar ute idag och det får jag väl vara glad för. Härom dagen var det snö och det är ju värre.

 

Ser mig omkring. Känner att kaffepannan håller på att koka över. Fåglarna mumsar frö utanför och imorse hängde cyklamens blommor ner men nu när jag gett den vatten har den rest sig och ser fin ut. Katten Morris sitter bredvid mig vid datorn som han alltid gör på mornarna.  


Det har ju varit spökdag men jag har inte firat det speciellt. Jag firar mindre och mindre nu för tiden.

 

Förr tog jag mig till och med tid att gröpa ur en pumpa och sätta ljus i. Nu gör jag inte s+å mycket roligt. Jag målar inte. jag gör ingenting av ull, jag gör ingenting av luffarslöjd och jag har inga fester längre. Vet inte vad som händer. Jag har nog blivit en gammal tråkmåns. Nåja jag har länge tänkt måla en skohylla men haft ont i armen så det har fått vara men kanske blir det gjort under tråkiga november.


Jag gruvar mig för november. Halka och snö och Kinabror som åker till Skåne och blir borta jättelänge. Ensam i hela byn och färre och färre människor kommer och hälsar på. Mörkt mest hela dagarna och ganska ensamt. Hunden Jack och katten Morris som inte kan hålla sams och blir det snö finns det ingenstans att gå, bara på den halkiga byvägen.


Nej nu ska jag inte måla faan på väggen.

 

Det kan ju bli skapligt också åtminstone halva november. Idag är i alla fall inte något oskrivet blad. Jag ska ta mig till att göra en ny köttfärsrätt och så en äppelkaka. Jag ska äta middag hos Kinabror och gå ut i skogen en sväng med hunden Jack om det slutar regna. Sedan får vi se.


När AMV och jag var till Kolbjännsjön förra veckan ropade jag till vättarna och dom ropade tillbaka. Jag fångade det på film och kanske kanske det funkade att lägga in den på bloggen Vi gör ett försök.


  Så där ja.Det gick ju inte alls något bra. Trist för er och trist för mig. Inte ofta man hör vättarna ropa.


Oj nu kokade kaffepannan över på vedspisen och det ska ni veta blir ett väldigt stök och luktar bränt kaffe och det kommer det nog att göra hela dagen men skit samma.


Dagens ord: Bättre en överkokad kaffepanna på spisen än brända fingrar.

Av Anita - 30 oktober 2017 09:11

 

Måndagsmorgon och jag sitter här och tittar ut över en blåsig sjö. Bara ett par grader kallt men oj så det biter i öronen när jag går ut och matar småfåglarna. Kaffepannan står på vedspisen och kokar och spisen är varm.


Det har varit en helg utan större äventyr. När solen skiner och snön inte längre har kommit då lämnar jag allt jag skulle ha gjort och drar till skogs med hunden Jack.

Visst jag har varit ner i bastun en sväng och tagit upp alla mina rosa badlakan för att tvätta dom inför vintern.

Gjort kycklinggryta och ätit med Kinabror men annars har jag bara gjort onödigheter. 


 

Det är fint när solen silar ner mellan träden och det doftar som det bara gör på hösten.

Tänkte egentligen gå en helt annan väg men dels så är det älgjakt och så har man sett en björn på myren där jag tänkt mig att plocka tranbär. Det är inte så lämpligt att möta björn om man har hunden med sig.

 

Otroligt blött är det i markerna och bäcken är lika full med vatten som den brukar vara på våren. Det har varit ett konstigt år vad det gäller vädret. Någon sa att det skulle bli en kall vinter och jag gruvar mig redan.


Första året när jag hade pension och slapp jobba tyckte jag att det var härligt med friheten. Härligt att inte behöva kliva upp när det var mörkt och försöka köra genom snön till jobbet. Härligt att kunna gå ut mitt på dagen när det var ljust och skotta snö och göra sådant i ljuset istället för på kvällen när man kom hem trött och eländig.


Nu har man vant sig och jag känner mig mest av allt väldigt gruvsam inför vintern.  Speciellt nu när Kinabror ska åka till Skåne och bli där länge och jag åter blir ensam i byn. Som tur är kommer alla mina nära och kära hem till jul i alla fall.

 

Så hunden Jack och jag vi vandrar kors och tvärs genom skogarna och jag kisar mot solen och försöker suga åt mig allt D-vitamin som möjligt är. På sätt och vis är det bra att jag är lat en helg så min armbåge får tid att läka.


Så måste jag väl säga något om det där fjasket med sommartid. Rent egoistiskt så skulle jag vilja att det var sommartid hela tiden för nu på vintern blir det mörkt en timme tidigare och det är inte bra. Igår när jag skulle hem från Kinabror bad jag honom skjutsa hem mig för det var kolsvart och jag vet att slagugglan far omkring runt hans hus och jag vill inte ha den i skallen en gång till.

 

På vissa ställen är ormbunkarna fortfarande gröna och jag gillar ormbunkar. Hemma på gården har dom redan frusit och ligger ner.

 

Ser att fönstren är skitiga nu när solen lyser in men det skiter jag i. Det lär väl snart vara mörkt hela tiden och vem ser då att fönstren är skitiga. Inte jag i alla fall. Vi kvinnor gör så mycket onödigt och så blir vi sura och vresiga för att ingen ser vilka enorma mödor vi lägger ner på våra hem.


Nej ut i skogen med er medan ni kan. Alla väntar på snö men jag vill ha bart så jag kan känna friheten att röra mig överallt och förhoppningsvis är det dags för jägarna att sluta jaga och björnen att gå i ide och då är skogen fritt fram för mig om inte snön kommer och förstör alltsammans.


Ha en bra dag och en bra vecka vare sig ni är lediga eller jobbar. Visst är det väl den här tisdagen det är spökdag förresten. Jag bryr mig inte så mycket men kan väl ta fram min gamla kraxande häxa i alla fall.

 

Dagens ord: Bättre en kraxande häxa i hallen än skogen full med varulvar.



Av Anita - 27 oktober 2017 09:01

Deppardag när snön föll men telefonerna ringde i ett. Det var Faster och det var Moster, det var fd Grannen  och det var Sofiepropp. Pratade med min bloggvän Skatan och ytterligare en vän som hade goda nyheter. Snön smälte bort och fåglarna flockades utanför fönstret. Allt blev ljusare.

 

Så igår var det mulet men inte lika mörkt (eller var det bara min känsla) Jag skulle egentligen fara och på vattengympa men så kom AMV och Gubben och AMV och jag fick en ide. Jag kan bada hela vintern men nu är det sista chansen att göra en nostalgivandring till Kolbjännsjön innan snön faller och gör en till fånge.


Det var där vi tillbringade tiden under 60-talet. Det var AMV Ninne och jag och då kallades vi för Dolly, Ninne och Ängeln. Det var där vi bodde i skogskojan och åt spagetti och köttfärssås på burk, Varmkorv i dom där långa burkarna som fanns då, rotmospulver och drack Merry den dricka på grön flaska som inte längre finns. Var det riktig fest köpte vi små trekantiga bekelser med choklad på sidan och grön marsipan uppe på. Minns ni? Den rotmosen var förfärlig men inte lika illa som potatismospulver som var som flingor och smakade tapetklister.


Vi låg på lusiga halmmdrasser och nästan jämt kom killkompisarna och hälsade på. Vi gick på stigen upp som var någon kilometer över backar och kullar, över myrar och skogar.


Det var där som vi hade nudistklubb men jag tror inte det blev långvarigt pga myggen. Jag minns inte riktigt.

Det var där dimmorna dansade och vättarna ropade tillbaka från berget. Det var där näckrosorna blommade och älvorna dansade. Det var där magin var stark.


Det var länge sedan inser vi nu när vi går dit och nästan ingenting är sig likt. Stigen är för länge sedan borta under kalhyggen och sly men vi går en annan väg och kommer fram till sjön.

 

Sjön ligger där i alla fall lika magisk och lugn och tyst som vanligt.

 

men.....alla gamla hus har fallit ihop till och med den gamla ladugården. Ängen är borta och den jättestora häggen som alltid mötte oss med sin goda doft är död.

 

Den står där som ett gammalt benrangel och det är riktigt kusligt under de stora träden och de nerfallna mossövervuxna stockarna som ligger överallt. Fiskargubbarna har kastat ölburkar och skräp överallt och det är svårt att komma tillbaka till stämningen som var. Här skulle man lätt kunna spela in en skräckfilm.

 

När man kommer hit så ska man tända eld som man alltid gjorde.

 

Allt är blött i skogen men vi lyckades samla lite kvistar till en liten brasa.

 

Naturligtvis ska man ropa till vättarna på berget och naturligtvis svarar dom som vanligt. Jag försökte spela in ljudet men av någon anledning kan jag inte överföra videor till bloggen fast jag försökt.

 

Vi bestämde oss för att gå runt sjön men fick ge upp på det för det var så otroligt blött överallt och vi hade lite dåligt med tid för det fanns andra planer för kvällen.

 

Vi satt i alla fall en stund på trappen på stugan, som inte var stugan vi bodde i för den brann upp, och mindes. Även om mycket var borta så var samma känsla av att vara iaktagen där och doften och känslan fanns någon stans inom en. Traskade hemåt för vi skulle på jazzklubben i Kälarne framåt kvällen. Tänk att det var så länge sedan.


Så for Kinabror, AMV, Gubben och jag till Kälarne. Det var buffe med massor av god mat som vi åt och hungriga var vi för vi hade ju varit ute hela dagen och rört på oss.

 

Chris Hiatt från Amerika med två killar. Oj så han kunde spela. Han såg ut som en gammal cowboy och hans andra gitarrist såg ut som en gammal indian. Det var en fantastisk kväll`med fantastisk musik.

 

Vet inte om jag hört honom förut för han har varit här förr. Det var fullsatt och det undrar jag inte på. Vi gör så gott vi kan för att roa oss minsann.


Så ser man hur fort det kan vända. Från en deppig snöig dag till en helt igenom härlig dag.

Nu är det fredag och som vanligt ska vi iväg till Hammarstrand och handla och tro det eller ej. Det regnade lite smått imorse när jag matade fåglarna men nu börjar det ljusna och jag tror till och med att det kommer någon solglimt idag.

Jag har skickat efter att band som jag ska ha för min tennisarmbåge och hoppas det blir bättre. Jag gillar inte när jag inte ens orkar lyfta kaffepannan. Att inte lyfta kaffepannan är gränsen tycker jag.


Dagens ord: Hundratals fåglar flyger utanför och snön har smält bort och det finns en förväntan i mig.

Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

51 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Blogkeen
Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se