Senaste inläggen

Av Anita - 13 september 2016 17:40

 

Helt oväntat kom ett par soliga varma dagar och både blommor, fjärilar och jag väcktes till liv.

Måndagen började med att en ung tjej kom och hälsade på. Sedan mitt på dagen for jag iväg för att börja dansa någon form av dans med PRO-arna. 16 stycken och dom hade dansat förut men tog emot mig med hjälpsamhet. Det var någon sorts folkdansaktig grej med turer och svängningar. Vet inte om det var min grej men vi får väl se.


 

På kvällen kom DansBritt och vi vandrade på strandstigen bort till Kinabrors brygga och satt där och fikade tills solen gick ner.


I uthuset har jag en bröt med otvättade mattor som jag inte tänkt tvätta förrän nästa år men idag är ju en härlig dag så jag bar ner dom till sjön och satt igång.


Inget gör en så nostalgisk som doften av eld i värmaren och såplukt. Minnet av barndomen och livets härlighet.

När man blir äldre förstår jag vilket slit det var för stackars mamma. Gubbarna som varit i ladugården kom in med skitiga stövlar. Det var massor med trasmattor för golven var kalla så vilken massa mattor att tvätta. Minns att mamma låg på knä på bryggan och skurade med rotborste och såpa. Så skulle dom sköljas och hängas upp. Tunga var dom när dom blev blöta minsann. Hon tyckte säkert att det var ett rent helsike men annat är det nu.


 

Lägga mattor i blöt i en balja med såpvatten.

 

Tända i värmaren och fylla på vatten. Det blir rätt fort varmt.

 

Så fylla på med varmvatten och trampa runt med fötterna. Mattorna blir rena och fötterna också.

Ett litet problem har jag. Bryggan är trasig och det är väldigt lite vatten i sjön så jag måste vad ut ganska  långt för att kunna skölja och det är bara 14 grader men lite får man väl tåla.


Kinabror har lånat min bil och farit på byn. Nu är det hans tur att ha trasig bil. Tur att vi kan använda varandras i alla fall.

 

När han kommer tillbaka sitter vi på strandstugetrappan och fikar. Doften av såpa, kokkaffe och rök av ved gör mig glad och lycklig och minner om en härlig barndom.


 

Annars är det tyst. någon enstaka humla surrar och någon fiskmås skriker.

Trött lägger jag mig på det röda sidentäcket och läser lite, och tittar på himlen som är så blå, tank att himlen kan vara så blå. Tänker på lite av varje. Drömmer om lite av varje. Drömma kostar ju ingenting.


Jo då jag vet att det finns många kvinnor som ägnar en sån här dag till höststädning. Här ni vilket hemskt ord höststädning. Det blir ju för sjutton mörkt. Aldrig i livet. Tänk så skönt att ingen bryr sig hos mig. Att alla som hälsar på heller sitter vid sjön och pratar med mig än att titta på mina skitiga fönster...


Så jag ligger här lat på sidentäcket. tittar upp i det blå och på vattnet och de gula höstfibblorna som lyser som små solar överallt. Väntar på att vattnet i värmaren ska bli ljummet. Inget gör håret så fint som ljummet sjövatten.


Dagens ord Ta tillvara de sista glimrande solstekta sommardagarna och skit i hur det ser ut inomhus.

ANNONS
Av Anita - 9 september 2016 20:04

 

Ibland när höstkvällen är mörk som sot kan jag tänka tillbaka. 

Visst vet jag att man ska leva i nuet men i alla fall undrar jag vart alla drömmar tog vägen.


Ung. vacker och full av drömmar. Drömmar om att vara keramiker. konstnär eller trädgårdsmästare. Drömmar om att jobba på en fäbovall eller vara luffare och så förstås att hitta den stora kärleken. Inte begrep jag att jag var fin heller. Trodde att jag var mager skranglig och ful.

 

På den tiden blev man inte arbetslös när man gick ut skolan så dagen efter att skolan slutade började jag jobba på försäkringskassan. Redan då var det ett tråkigt jobb. Man hade inget val för jobba måste man för att försörja sig. Så blev det med den drömmen.

Jag cyklade de 15 km på grusvägar till jobbet och hem igen. Inte undra på att man blev slank. Ibland åkte jag rälsbuss för då fungerade SJ alldeles utmärkt. Liftade hem gjorde man ibland och nu vågar ingen lifta. Inte allt har blivit bättre med tiden.


När resten av familjen flyttade till Skåne stannade jag kvar i huset i skogen. Kanske gjorde jag fel val. Ibland tänker jag att mitt liv är en räcka av felaktiga val.

Samma sak med kärleken. En del kärlekar lyser som pärlor men dom flesta fick så småningom svarta kanter. När tiden går så kommer vardagen och så småningom lär man känna olika sidor som svartsjuka, kontrollbehov, spelberoende och alkoholism.

Alla pocketböcker man läste om den eviga kärleken gjorde kanske att jag hade för stora krav och så var det den stora känslan hos mig. Känslan av frihet. Att ingen bestämmer över en.


Bytte jobb efter 20 år och jobbade på en lastbilscentral men även där var jag instängd hela dagarna inom väggar. 40 år av mitt liv inne på kontor. Nääää det blev inte bra.

 

Inte allt var illa. Jag åkte många gånger utomlands och så har jag haft många fina vänner som jag fortfarande har kvar. Jag har ju trots allt gjort en del roliga saker i mitt liv.

Växtfärgat och haft kurser i det. Jag kan koka salvor. Luffarslöjd. Keramikkurser. Målat tavlor och tovat ull. Haft meditationskurser och kuckelimuckgrupper. Jag har tillverkat trummor och fixat barnteater så lite roligt har jag haft och så till sist DANSEN Gud så jag har dansat. Så mycket lycka det finns i dansen. Den har verkligen förgyllt mitt liv.

Nu har den största delen av mitt liv gått och kanske har det svåraste varit valen. Valen som alltid finns och rädslan för att det ska bli fel.

 

Nu är mitt svart hår vitt av ålderdom och jag har mest träningsoverall och stövlar och finns i skogen och nere vid sjön men jag har i alla fall äntligen friheten. Ingen styr och ställer med mig. Jag gör precis som jag vill och det är skönt.

 

Jag tar min kvällspromenad på badstrandsrundan och svanarna ropar i skekviken annars är det tyst men oj så mörkt det är ute. I mörkret kommer så många tankar.


Dagens ord: Det svåraste är att välja för man vet sällan om man valt rätt.

ANNONS
Av Anita - 6 september 2016 21:23

 

Vaknade till en fin måndag men lite kallt i luften. Jag får nog sluta med att sova naken och börja stänga fönstret i sovrummet om natten.


Älgjakten är på full gång så att gå i skogen får jag nog låta bli men det finns massor att göra här hemma.

Dags att börja plocka in blommorna innan första frosten kommer Fuxian är så stor och fin så den vill jag ska överleva.

 

Än finns danslyckan kvar i hjärtat och gör dagen lätt att leva. Solen, fjärilarna och de vackra doftande rosorna gör sitt till för att göra dagen bra.


Har ni sett Ernst på tv? Han hade gjort fint i sin jordkällare och nu är det snart dags att ta in potatisen så jag började städa och göra hyllor jag också.

 

Helt plötsligt så råkade jag väcka en fladdermus som tydligen tagit sig in och den började flyga runt som en ufovarelse fort fort. Eftersom jag vis av tidigare upplevelser vet hur det känns när en sådan fastnar i mitt vita hår så gick jag ut ganska snabbt och släckte lampan.


  

Jag började klippa gräs istället. Så kom Kinabror och Skogsper och vi satt på verandan och fikade i solen. Fortsatt att klippa gräs och det gick minsann fint för ryggen så nu är jag glad att det värsta är över.

 

Jag och hunden Jack gick ner till sjön så han fick bada och busa och sedan gick vi strandstigen bort till Kinabror.

 

I väntan på att jag skulle få mat så satt jag på hans brygga och läste tidningen och mådde gott.


När jag gick tillbaka hem blev jag plötsligt sugen på att bada bastu och så gjorde jag det men vattnet är kallt i sjön så det blev inte mycket till bad efteråt. bara blaska på sig lite vatten.

 

Min bastu är så gullig och liten men går fort att få varm så jag är rätt nöjd med den i alla fall. Den har varit bra att ha nu i många år. Så många fina stunder vi haft där. Ensam i funderingar och med vänner som man löst livets gåtor med (åtminstone försökt).


 

Jag plockade några rosor och sedan kom Datafia och vi fikade och såg på tv och så var den dagen slut.


I morse var det kallt ute och ganska mulet. De planer jag hade blev det inget av. Istället for Kinabror och jag till Hammarstrand för han behövde grejor till bilen och jag handlade lite.


Så ringde telefonen och jag fick åka ner till Håsjögården för att hjälpa till med lite grejor. Så gick dagen och det var dags för middag  paltbröd och fläsk.

Sedan kom två kompisar ner från byn hit och vi blev sittande rätt länge.

Nu är mörkret här men plötsligt har det blivit så ljummet ute. På andra sidan sjön lyser lanternan och runt min damm är det lite ljus annars är det kolsvart här i paradiset Fisksjön men så kommer det ju att vara nu ända till våren.


men vem är jag att klaga, ryggen är rätt ok och det varken stormar eller snöar och lite sjunger livet fortfarande i en gammal kropp.


Dagens ord: Behagliga och varma tankar är bra att falla i sömn på.


Av Anita - 4 september 2016 20:24

 

Jag har gjort allt för att komma iväg till Umeå och danslogen i Tefteå. Jag har legat i stäck i ryggapparaten och stoppat i mig värktabletter. Inget skulle hindra mig och Datafia och jag drog iväg.


Solen sken. Lördagen var i stan. Det var många cyklar och många ungdomar. Till och med en kille som spelade säckpipa. Det märks att det är en studentstad. Rätt mysigt faktiskt. Mindre mysig är att springa ut och in i affärer. I vanlig ordning gick den outtröttliga Datafia i massor av affärer och provade och provade men den här gången köpte hon lite grejor i alla fall. Jag köpte mascara och en tablettask.

 

Vi hann i alla fall med en god macka på ett fik.


När det mörknade var det dags att fara på dansen i Tefteå för tredjer året i rad.

Mycket var sig likt. Signar som gick omkring och pratade med folk och dansade lite fast han verkade ha ont i höften.

Kanske är det sista sommaren det är dans där.


Det var en magisk kväll och när bandet spelade "She was only sixtien" kände jag mig som 16 år igen. En känsla av lycka. nyfikenhet och ryggen gjorde inte ens ont. Dessutom dansa med en kavaljer som det kändes som om jag dansat med länge länge och jag bara flöt omkring en liten gnutta över dansgolvet.


Det var många år sedan jag kände mig så ung och glad och vacker. Livet är outgrundligt minsann men underbart är kort men trist varar länge. Alltför fort var dansen över men man kan inte säga annat än att den var en härlig sista dans.


Att sova gick inte. Inte för att ryggen värkte eller för att jag hade kramp i benen. Jag var liksom uppspelt och klarvaken och låg och mindes kvällen och dansen och känslan, känslan jag inte vet var den kom ifrån.

Klockan blev 4 innan jag somnade och så kom en ny dag och nu är jag hemma

Tänt i braskaminen, matat katten och druckit kaffe med Datafia och Kinabror.

Det mörknar och jag är trött.

 

Jag kurar i soffan och tänker på att det varit en fantastisk helg.


Dagens ord: Underbart är kort men trist varar länge



.



Av Anita - 1 september 2016 13:16

 

Efter stormen finns en del att göra. 

Tur att Kinabror kan köra motorsåg så träden kom bort från byvägen.

Tur att storbjörka inte slog sönder fd Vägbasens sommarstuga utan bara tog på hörnet av taket.

Tor att cyklisterna inte fick något träd i skallen.


Här var det bara att plocka stolar bord och hinkar lite överallt och ner i loppisen var det trasigt glas och porslin.

Blommor hade förstås blåst omkull och trädgården ser hemsk ut med fullt av kvist och ris på marken.


Mitt ljus i mörkret ringde. Han bor på andra sidan sjön. När vinden blåser från nordväst är det därifrån den kommer.

"Mitt ljus i mörkret" hade tappat sin båt med motor och allt. Det är inte roligt att bli utan båt och dyrt att skaffa ny också. Så tråkigt.

Jag bad Kinabror att hämta sin båt och så skulle vi ut på båtjakt. Jag sa till "Mitt ljus i mörkret" att nästa gång jag skulle ringa hade jag hittat båten och så blev det.


Jag gick ner till sjön för att vänta på att Kinabror skulle komma. Utrustad med kikare och varma kläder och stövlar förstås.

Då får jag se båten ligga bakom storstenen alldeles vid min strand. Där är det i vanliga fall stenskravel men eftersom det är så lågt vatten just i år så fanns det en liten sandås och precis där låg båten till synes helt oskadd.

Kändes roligt att ringa och säga att båten var hittad.

 

Så var det bara att bogsera hem den och allt var frid och fröjd.

 

Så fikade vi lite hos "Mitt ljus i mörkret" och så drog vi hemåt nöjda med det vi gjort.

 

På badstranden hade det spolats upp massor med dy så mycket att stranden är dubbelt så bred som vanligt.

 

Massor av snäckor har spolats upp på land.

 

Min rygg , min jäkla rygg som aldrig verkar bli bättre. Nu börjar paniken infinna sig. Danshelgen är nära och humöret är inte på topp.

Igår for jag till PappersBeda och där finns en apparat som man tänjer ut ryggen med. Testade den. åt värktabletter, vilade i soffan och idag är jag faktiskt lite bättre.. Till Tefteå ska jag och klarar jag inte att dansa får jag väl titta på folk och lyssna till musiken, för iväg ska jag. Jag har missat nog mycket dans den här sommaren.


Vilar mig idag. Varmt och skönt ute. Jag samlar kåda och drack kaffe på Kinabrors brygga i solen  När jag kom hem och satt mig i hammocken började det blåsa och solen sken och regnet föll och mitt i allt så blåste det massor av vita tussar från mjölkörten så man kunde tro att man var mitt i ett snöoväder.


Nu fick jag gå in när regnet tilltog men skit samma. Jag ska ju vila var det ju frågan om.


Dagens ord: Borttappat kommer ofta igen förr eller senare.

 

Av Anita - 29 augusti 2016 09:49

Ibland händer så oväntade saker så det nästan liknar en askungesaga.

I Amerika dök en gatusångare, lite medfaren och härjad av livet, upp på Jills veranda. Dom flesta har väl sett programmet på tv skulle jag tro. Snabbt blev han en kändis och fick följa med till Sverige och vilken härlig röst och vilken härlig människa. Nu åkte han land och rike runt med sin gitarr och spelade in skivor. Doug Seegers.


På underliga och outgrundliga vägar hamnade han i Bräcke där AMV och Gubben bor.

Så fyllde AMV år. Dom sitter på sin veranda i solen och dricker kaffe. Gubben ser en bil  stanna och en man med cowboyhatt kliva ur och greppa en gitarr..

Vilken födelsedag. Den dagen glömmer AMV nog aldrig.

Där sitter han Doug Seegers och spelar och sjunger för henne, dricker kaffe och pratar och som han sjunger sedan. Så hela vägen från Jills veranda till AMVs veranda. Sånt kan väl nästan inte hända. Om det hade hänt mig tror jag att jag skulle vara helt upp i orra i flera dagar.

Så oväntat livet kan vara ibland.


Så över till den bistra verkligenheten. Nog är det bistert alltid när det blev lördag. Fredag natt hade det regnat hela natten och blött ner stigar och vägar.

Här i Fisksjön händer det inte så mycket den här tiden mellan semestertid och älgjakt. En svacka liksom.

Nu ni skulle cykelloppet "100 miles" gå förbi på vägen. 16 mil på stigar och småvägar.

Inte nog med regnet. Det började storma som sjutton.

 

Halv sju på morgonen stod vi ute och väntade på att dom skulle komma och det gjorde dom.

 

Det var ca 100 stycken och dom kom i klungor. Bakom dom började träden falla och Kinabror tog motorsågen och sågade sig hem. Ett av sportstugorna hade fått en björk över taket.


Det var meningen att Kinabror, DansBritt och jag skulle åka till Selet på marknad men eftersom vädret var så förfärligt så frågade jag Kinabror om vi skulle strunta i det och stanna hemma. Han lät sig minsann inte hindras av nerfallen skog utan han tog med motorsågen och så for vi.

Mobiltelefonerna hade redan slutat fungera och så gick strömmen förstås.

 

Vi for till Selet och det var rätt mycket folk trots vädret. Vi åt kolbullar och dom har de allra godaste kolbullar som man kan få faktiskt och satt man i lä mot huset så frös man inte.

Jag handlade honung och ölkorv och så drog vi vidare mot Kul i backen för att titta på när åkarna kom i mål.

 

Nog var dom leriga alltid och såg trötta ut. Vilken hemsk tur. Hur kan folk utsätta sig för något sådant frivilligt.

Massor med backar och motvind och lerigt. Vilken pina.

 

Tala om leriga cyklar.


Så for vi hem och AMV och Gubben och deras kompisar kom och så småningom TuppOla också. Killarna spelade biljard och vi andra eldade i braskaminen och satt och pratade. Det gick ju inte att gå ut utan det var bara att sitta inne i mörkret och lyssna till vindens tjut. Vid 8-tiden kom strömmen tillbaka men mobiler och datorer kom först igår kväll.


Min rygg värker fortfarande och jag får nog försöka att ta det lugnt resten av veckan om jag ska hinna bli bra till helgen då Datafia och jag ska åka till Tefteå och dansa. Inte vill man missa sommarens sista dans minsann.


Igår gick jag omkring och rättade till och räddade det som kunde räddas efter stormen och så kom Datafia och mannen och Kinabror och TuppOla och vi fikade.


Kinabror och TuppOla for ut och fiskade och jag lade mig i soffan på spikmattan för att vila ryggen och sedan blev det abborrmiddag hos Kinabror och så var den veckan slut.


Idag är det kyligt men blåser inte och himlen är blå så det blir nog fint väder. Borde klippa gräs och bära in veden men vet inte om jag vågar med ondryggen.


Dagens ord: Livets vägar är outgrundliga


Av Anita - 25 augusti 2016 08:15

Så kom en ny vecka och måndagen for jag iväg en sväng och jobbade. Medan jag var där ringde Datafia och undrade om jag ville följa med en sväng till Östersund och så klart jag ville det. Nu när jag stängt loppisen har jag lite mer frihet att göra impulsiva grejor. Dessutom kanske det var bra för ryggen att vila den en dag..


Vi åt lunch i stan och gick i lite affärer. Nu har dom plockat fram höstkläderna. Som jag förstod så var det dystra färger, grått och svart och brunt och trist. Jag förstår inte varför vi ska ha mörka dystra kläder när det är höst och vinter och man verkligen borde spraka i fina färger för att bli på bättre humör. Nåja, det är ju bra för mig för då behöver jag inte bli frestad.

På något underligt vis så gick hela dagen innan vi kom hem.


Tisdagen åkte Kinabror och jag till Fd Grannen och hjälpte till med pappersjobb och sedan skyndade vi oss hem för solen sken och det var lingonplockarväder minsann.

 

Oj så mycket lingon och så stora och fina och röda. Jag har aldrig sett maken till bär. Man fick nästan bärnoja.

 

Jack är en hejare på att plocka bär han också men han äter upp dom eftersom. Bäst gillar han hallon och blåbär men lingon slinker också ner.

Varmt blev det när solen gassar på kalhyggen och Jack och jag gick en sväng ner till sjön.

Den fina stranden med kallkällan. platsen som enligt sägnen är en gammalt stenåldersboplats. Pappa hittade en stenyxa vid källan när han var barn så det kan väl stämma kanske.


Jag begriper mig inte på folk. Här ligger det massor med ölburkar, gamla oljefat och flaskor och plastpåsar och skräp. Varför lämnar man det här när man kunnat släpa hit det så borde man orka släpa hem skiten också. Jag blir riktigt förbannad. Vilka jäkla grisar.


 

Nåja hinkarna blev ganska fort fulla och vi satt oss och fikade för fika ska man alltid ha med när man är i skogen. Inget smakar så gott.


Så var det bara rensa kvar och det går lätt när bären är så torra och fina och det är ett rent nöje det också.

 

Kinabror åkte hem för att koka sylt men jag frös in mina bär. Det ska så småningom bli lingondricka. Sylt har jag fortfarande kvar.

så plockade jag lite krusbär och så var den dagen borta och fort gick det.


 

Igår hade jag minsann storvulna planer. Jag skulle klippa gräs och börja slänga in ved i vedboden men vaknade med att ryggen gjorde ont som attan så troligen var det inte så bra att plocka bär innan den var bra. Så det blev inte så mycket gjort minsann. Jag låg på spikmatta och satt i solen på verandan och tog någon liten promenad bort till Kinabror och inte så mycket mer. Han hade gjort ris och wok och en jättegod gurkinläggning till det som verkligen smakade kina.


I dag ser det lite si och så ut. Tror att det regnat inatt och molnen är svarta så det blir nog en dag av vila idag också.


Dagens ord: Lingon och potatis passar till allt.

Av Anita - 21 augusti 2016 09:05

Att åka bort och se något annat än hemma ger inspiration och goda ideer..

I-M och jag´åkte iväg till Kaxås och en festival i eldens tecken. Vi skulle bara vara där på fredagen men själva festivalen varade hela helgen..


Kaxås har jag aldrig varit till och vilket fantastiskt vackert ställe det var.

 

En vacker sjö omgiven av gröna kullar och skogklädda berg. Att bo uppe på åsen med den utsikten måste vara helt underbart utom på vintern förstås då vinden måste vina kall och backen neråt måste vara hal som sjutton.


Nåja, mer om trakten sedan. Nu gav vi oss in på festområdet. Inte så mycket folk och det regnade från och till och det var ju väldigt synd.

Vi träffade några vi kände. Våran egen Karin och Lena som var med på trumbyggarkursen hemma hos mig.

 

här fanns det spågummar och försäljning och trumbyggare och vilken fantasi som blommade i utsmyckningarna av de olika tälten.

 

Bara en sådan här sak, ett älghorn med mossa och lingon på. Så vackert i sin enkelhet.

 

Se här vad man kan göra med en gammal dörr och gamla stubbar.

 

Så gick vi in i ett tält där allt var rött, ljus, musik och rökelse. Där kunde man bli sittande länge i friden om det inte varit för rökelsen.


Så gick vi in i ett åttkantigt tält med eld i mitten och där satt en man och spelade trumma. Han hade pilbågar som man fick skjuta med om man ville men ganska snart gick vi ut för det rök in.


En smed stod och knackade och tillverkade grejor och barnen såg intresserade ut.

 

Karin bodde hos en väninna och vi blev bjudna på middag hos dom och så följde dom med runt byn och visade oss utsikterna. Ja byn föresten, det fanns både skola, dagis och affär så kanske man kan säga att det var ett samhälle.

 

Så roligt att vi träffade här alla tre tjejer från meditationsgruppen.

 

Så for vi runt och överallt väntade nya otroliga utsikter.

 

Uppe på åsen växte det havre på åkrarna och det var länge sedan jag såg havre. Det var odlat överallt och det gick kor lite överallt. Härligt istället för de igenväxta och slyiga åkrarna hemma hos oss. Så fint att se.


Klockan 7 skulle det bli invigning av festivalen och naturligtvis började det regna precis då.

Det spöregnade och vi drog på oss regnkläder men det var värre med elddansare och trumspelare.

 

I sina vackra röda kåpor och fina kläder hälsade man elden välkommen och tände facklor och en  eld i mitten.

 

Regnet vräkte ner och man kan nog kalla det för skyfall men man lyckades få eld på det som skulle brinna.

 

Visst spelade man på trummorna men av regnet blev dom dumpiga och matta och det tog inte lång tid innan alla var blöta och genomvåta. Så synd att skyfallet skulle komma just då. Det blev liksom ingen sprutt varken på dansandet eller spelandet.

 


Vi stannade inte så länge utan drog hemåt i regnet och kunde inte tycka annat att det var väldigt synd på tillställningen att vädret skulle dels hindra folk från att komma och att stämningen inte kan bli på topp när kallt regn letar sig ner under kläderna och inte kunde det vara så kul att bo i tält heller när det pissade ner som det gjorde.


Så igår gjorde jag inte så mycket. Jag har fortfarande ont i ryggen  Datafia kom med en film som vi tittade på och så gjorde jag kålpudding till Kinabror och mig.

Vi åkte iväg en sväng på kvällen och tittade om lingonen blivit mogna. Solen hade helt plötsligt kommit upp och det var rätt fint väder. Jo då lingonen är mogna men idag är det blött och regnigt så det blir nog ingen plockning idag.


Jag ska ha öppet i loppisen idag och det kommer att bli sista dagen. Sedan tar jag ner skylten och slutar. Det kommer just inga nu för perioden mellan semester och älgjakt är lugn och fridfull här i byn. Inte ens i någon av sportstugorna är någon kvar så nu är det bara Kinabror och jag kvar på byn. Tur i alla fall att han finns kvar här.


Så mycket höst det luktar nu.

Så tyst det är ute. Inte ens lommen ropar.

En del björkar är redan gula.

Det är dimmigt och fuktigt om mornarna.

Det är mörkt om nätterna.

Det ligger ett vemod i luften.


Dagens ord: "Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder" är det ett ordspråk som säger. Den som hittat på det har inte känt av ösregn, blåst och 30 grader kallt. Det dummaste jag har hört. Inget står emot det möjligen rymddräkt.

Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

50 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Blogkeen
Följ DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA.... med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se